Ingår i temat
En chef i tiden
Läs senare

Ängelholm tror på flexibla chefer

Det är det ”agila” ledarskapet som gäller i hela kommunen. Nu ska Johan Engkvist och andra chefer vidareutbildas i det nya arbetssättet.

av Enikö Koch
31 Jan 2017
31 Jan 2017
Rektor Johan Engkvist är positiv till det nya sättet att jobba, men han hade gärna sett mer utbildning tidigare för chefer. Foto: Magnus Torle

Skolans verksamhet är redan från början bra på att vara flexibel och ”agil”, enligt Johan Engkvist, rektor på Ängelholms Montessoriskola.

– Vi har alltid behövt samarbeta med andra aktörer och kunnat göra det. Det agila handlar också om att sätta eleverna i fokus och anpassa undervisningen efter deras individuella behov.

Skolan kanske inte berörs mest av den nya organisationsmodellen, men Johan Engkvist, som också företräder Läraförbundet Skolledare i Ängelholm, tror att det gagnar kommunen att det agila arbetssättet sprids till alla verksamheter.

Lättrörligt arbetssätt

Agil betyder ”lättrörlig” och kommer från engelska agile och agility.

Det agila arbetssättet har sin bakgrund i USA och skapades av mjukvaruutvecklare år 2001. De skrev ett manifest med 12 punkter som också ligger till grund för arbetet inom Agile Alliance, en organisation som utvecklar modellen vidare.

Grundprincipen är anpassningsbart och lättrörligt arbetssätt, gärna i arbetsgrupper med olika kompetenser, som kan anpassas efter en föränderlig värld. I fokus står kundens eller medborgarens behov.

– Det är en stor vinst att man kan ta in alla aktörer som krävs. Även om vi i skolan redan har jobbat så, är det nu formaliserat på ett annat sätt.

Ängelholms kommun införde den agila modellen för två år sedan, för att kunna ge bättre service till medborgarna. I stället för en trög organisation, som den tidigare upplevdes vara, skapades en lättrörlig och flexibel, som enkelt ska kunna anpassa sig till förändringar.

Den stora omorganisationen omfattade hela kommunens verksamhet, och resulterade i färre nämnder och förvaltningar. Gamla gränser suddades ut. Av den tidigare utbildningsförvaltningen och delar av socialförvaltingen uppstod den bredare ”Lärande och familj”.

Enligt Lilian Eriksson, kommundirektör, var flyktingmottagandet för ett år sedan det första stora testet för den nya organisationen.

– Vi gjorde snabbt ”projekt flykting” med fem olika delprojekt. Vi kunde på tre veckor öppna ett boende och ta emot 144 elever i olika skolor. Jag tror inte vi hade klarat det lika bra i vår gamla organisation, säger Lilian Eriksson.

Alla medarbetare har också något som kallas signalansvar om något inte fungerar. Då kan personen föreslå att en ”agil arena” skapas, genom att fylla i ett formulär på kommunens intranät. En agil arena kan skapas exempelvis kring en elev med svåra hemförhållanden som ligger efter i skolan. En processledare bjuder då in de kompetenser som behövs och gruppen får tre till fyra tillfällen på sig att lösa problemet. I ett sådant fall kan det handla om såväl skola, BUP, socialsekreterare, stöd till familjen, som Försäkringskassan, sjukvården och arbetsgivaren. Sedan modellen infördes har runt 150 agila arenor varit i gång.

Trots de omfattande förändringarna har medarbetarna varit motiverade, berättar Lilian Eriksson. Hon framhåller också att kommunens sjuktal är låga och att de nyligen har fått pris av Sveriges Kommuner och Landsting för bästa kundtjänst.

– Vi är väldigt nöjda. Det här har bidragit till att höja servicenivån och kvaliteten. Både medarbetarenkät och medborgarenkät visar att vi har blivit bättre, säger Lilian Eriksson.

Thomas Goldbach, Lärarförbundets ordförande i Ängelholm, har en något mer återhållsam ton. Han tycker att modellen är bra, men det är en bit kvar tills den kan tillämpas på ett bra sätt på skolans område. Det är också svårt för modellen att nå ut till skolledare på samma sätt som till andra kommunala chefer, eftersom de jobbar en bit längre ifrån den kommunala organisationen i en verksamhet som även styrs av skollagen.

– Jag tycker inte att den har landat riktigt som det var tänkt. Skolorna och rektorerna jobbar så riktat mot sina verksamheter. Och ju längre bort från beslutsfattarna du kommer, desto mindre märks den nya organisationen.

Hur tycker du att en agil rektor ska vara?

– I min värld är en agil ledare flexibel och ska kunna vara med i olika delar av verksamheten. Vara mer en pedagogisk ledare, något vi ser minst av. Men det är svårt att få det att gå ihop med ibland 40–50 medarbetare. De har en oerhört tung arbetsbelastning, säger Tomas Goldbach.

För Johan Engkvist betyder det agila ledarskapet att vara en öppen, nyfiken chef som vågar tänka utanför boxen. Han anser att mer utbildning i det nya arbetssättet hade behövts i ett tidigare skede, men ser nu fram emot de planerade insatserna. Alla kommunens chefer kommer att utbildas i flera olika steg fram till 2019, anpassade till sina olika behov i de olika yrkesgrupperna.

– Det kommer sent, men jag tror utbildningen kommer att göra det lättare för alla att förstå hur det agila är tänkt att fungera.

Alla artiklar i temat En chef i tiden (8)

ur Lärarförbundets Magasin