Läs senare

Bygg bort klyftorna med digital teknik

av Gertrud Svensén
03 Okt 2017
03 Okt 2017
Gertrud Svensén, chefredaktör.

Digitala klyftor är inget nytt – det har pratats om dem ända sedan mitten av 1990-talet. Förut skar de genom landet mellan storstad och glesbygd och bildade djupa spår mellan samhällsklasser och åldrar. I dag kallas unga för digitalt infödda, och de allra flesta i Sverige har tillgång till internet och smarta telefoner. Skolverkets IT-uppföljning 2016 visar att det finns allt fler datorer och paddor i svenska klassrum. Användningen av digitala verktyg har ökat i alla skolämnen.

Så då är väl klyftorna borta? Nej, långt därifrån. Det har till exempel Ulli Samuelsson visat i sin avhandling där hon undersökt svenska elevers tekniska kapital. Hon konstaterar att elevernas bakgrund fortfarande har stor betydelse för hur de använder digital teknik. Varken grundskollärarna eller gymnasielärarna i studien lyckades kompensera för den ojämlikheten.

Det finns stora förhoppningar om att digitaliseringen ska lösa många av skolans problem. Lärares och skolledares arbetsbörda ska lätta genom att administrationen effektiviseras. Digitaliserade nationella prov ska minska fusket, underlätta rättning och öka rättssäkerheten i betygsättningen. Elevernas resultat ska förbättras.

Kan du inte kritiskt granska olika källor kommer du att förvillas av lögner.

Men digitaliseringen är också en likvärdighetsfråga. Lars Lingman på Skolverket kallar, i vår artikel, den föreslagna IT-strategin för en ”höjd ambitionsnivå när det gäller att skapa likvärdiga förutsättningar för alla elever oavsett var i landet de bor”. Inte minst gäller det barn med annat modersmål än svenska och elever i behov av särskilt stöd.

Digitaliseringen av skolan är också en helt avgörande demokratisk fråga. I nya skrivningar i läroplanerna har Skolverket skärpt kraven på digital källkritik. Syftet är bland annat att eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på samhället och få ett kritiskt förhållningssätt till digital teknik.

Den som inte besitter digital kompetens i dag förstår inte hur samhället fungerar och får svårt att bli en ansvarsfull medborgare. Behärskar du inte förmågan att söka och värdera information kommer du att få en skev bild av verkligheten. Vet du inte hur algoritmer och kommersiella intressen styr ditt nyhetsflöde kommer du att vara hjälplöst fast inuti din filterbubbla. Kan du inte kritiskt granska olika källor kommer du att förvillas av lögner och alternativa fakta.

När jag skriver detta är det en vecka kvar till årets bokmässa i Göteborg. Som vanligt kommer jag att kryssa mellan montrarna och överväldigas av utbudet. Precis som förra året kommer också högerextrema Nya Tider – enligt dem själva ”den enda papperstidningen som bemöter systempressens lögner” – att ha en egen monter. Och utanför mässan, på dagen för den judiska högtiden jom kippur, planerar nazistiska Nordiska motståndsrörelsen en jättedemonstration.

Förmågan att kritiskt granska källor och kunna skilja information från propaganda har sällan känts viktigare än nu. Den förmågan ska inte avgöras av hur ett barns uppväxtförhållanden ser ut.

ur Lärarförbundets Magasin