Läs senare

Camila slåss mot gängrekrytering

Unga som dras till destruktiva subkulturer söker tillhörighet och gemenskap. Därför behöver skolan erbjuda just det, menar Fryshusets kriminolog Camila Salazar Atías.

08 Jun 2016
Camila slåss mot gängrekrytering
Under sina år i USA började Camila Salazar Atías träna thaiboxning – något hon har fortsatt med. Foto: Johanna Henriksson

 
Foto: Johanna Henriksson
Erfarenheterna från USA är viktiga för Camila och gängencyklopedin är väl använd även i hennes nuvarande jobb.
Kriminaliteten i samhället går ner – utom i gängkretsar. Och i gängen ökar våldet. Det finns områden i Sverige där det faktiskt skjuts på öppen gata, på dagtid.

Camila Salazar Atías kommer farande med hissen från åttonde våningen på Fryshuset i Hammarbyhamnen i Stockholm. Det är en dag full av möten på olika ställen i byggnaden och hon bär dator och tillbehör på ryggen.

Här har hon arbetat i elva år och varit delaktig i olika projekt, bland annat Lugna Gatan och Passus, en organisation för avhoppare från kriminella gäng. Hon har också varit med och grundat Cides, som står för Centrum för information om destruktiva subkulturer. Nu har hon ett nationellt, övergripande perspektiv som chef för samtliga sociala verksamheter inom Fryshuset.

Foto: Johanna Henriksson– I dag handlar mitt jobb mycket om att sprida kunskap men också att se till att vi använder rätt metoder och når rätt målgrupper, säger hon.

Ibland tycker hon att det går långsamt men då påminner hon sig om att arbetet ändå går framåt.

– När vi startade avhopparverksamheten för fem år sedan var det många som aldrig ens hört talas om att man kan hoppa av. Men nu har regeringen faktiskt avsatt pengar till det.

Ordert rättvisa har stått i eldskrift på Camila Salazar Atías himmel vart än i världen hon har befunnit sig. Egentligen är det en slump att hennes arbete som kriminolog har kommit att kretsa just kring kriminella gängmedlemmar. Det började i New York.

Fast allra först började det i Chile, där Camila Salazar Atías föddes 1972. Året efter bröt militärkuppen ut och familjen flydde. Efter två år på flykt genom Argentina, Brasilien, Spanien och Frankrike kom de slutligen till Lund.

– Jag hade tur. Vi hade släkt i Lund så vi fick möjlighet att flytta in i ett bostadsområde direkt i stället för att börja livet i Sverige på en flyktingförläggning, säger hon.

Trots allt beskriver Camila Salazar Atías en trygg uppväxt med pappa (sociolog), mamma (lärare) och syskon. Men känslan av att inte passa in i det svenska samhället har alltid funnits där. Hon kände sig inte svensk och betraktades inte heller som det. Allt för ofta fick hon frågan var hon kom ifrån.

Hon identifierade sig inte heller som chilenare. Framförallt vände hon sig mot det chilenska samhället med stor fattigdom, segregation och stark machokultur. Så när Camila var 17 år och hela familjen flyttade tillbaka till Chile stannande hon kvar i Sverige. Men hon hade fortfarande svårt att hitta sin identitet.

– Jag såg ingen anledning att bo kvar i Sverige och till Chile ville jag inte. Men jag hade varit i New York en gång och det gillade jag. Där var alla olika och fick lov att vara det.

23 år gammal flyttade Camila Salazar Atías till New York och började plugga kriminologi. Med rötter i Chile var det förstås inte helt enkelt att bo i USA heller. USA var ju direkt inblandade i situationen som tvingat hennes familj på flykt. Samtidigt var det i New York hon kände sig mest trygg och avslappnad, som en del av den latinska gemenskapen.Foto: Johanna Henriksson– Visst är latinamerikaner förtryckta i USA men det finns samtidigt en stark kraft, man är en del av något som jag aldrig hade känt i Sverige.

En stark gemenskap var också det hon såg hos det stora kriminella gänget Latin Kings som hon under tre år gjorde en etnologisk studie kring.

Det var framför allt tjejerna i Latin Queens som Camila Salazar Atías följde i sin forskning. Hon hängde med dem, umgicks med dem, var med på deras möten och trots att hon var där för att observera så blev hon så småningom nära vän med flera av dem.

– Många gånger var det svårt att förklara att jag inte delade deras inställning till gänget, till kriminalitet eller till deras syn på kvinnan och jämställdhet, jag ville ju samtidigt inte kränka dem.

Tiden i New Yorkfick Camila Salazar Atías att bli överens med sin identitet. Så när hon träffade sin svenska man var hon redo att bosätta sig i Sverige igen. Hennes personliga erfarenheter har präglat hela hennes yrkesliv men det var kunskaperna om gängkriminalitet som förde henne till Fryshuset.

– Om man lyfter blicken kan man se att det finns likheter till varför man söker sig till destruktiva subkulturer, även om de är väldigt olika sinsemellan. När vi började se likheterna kunde vi också hitta lösningar som fungerar brett i stället för att fokusera på varje enskild subkultur och individ.

Vad de olika subkulturerna står för behöver inte vara lika viktigt som tillhörigheten de erbjuder, menar Camila Salazar Atías. Det finns inte ett smörgåsbord av grupper att välja mellan, ibland kan det handla om vad som finns tillgängligt. Bor man i landsorten kanske det bara finns ett gäng, men oavsett gäng finns det en gemenskap.

– En stark drivkraft hos dem som söker sig till kriminella gäng handlar om identitet, om att vilja vara med i ett sammanhang, att få en roll, en status. Ibland handlar det om makt och pengar men framför allt handlar det om att få känna sig delaktig i en grupp där man känner sig förstådd och inte annorlunda.

Det här var något som Camila Salazar Atías såg hos tjejerna i Latin Queens. Utan gänget var de osynliga, förtryckta kvinnor. Men i gemenskapen var det annorlunda, där ställde alla upp för varandra, de fick en uppgift och kände att de kunde bidra med någonting.– Dessutom blev de synliga för politiker, polis och övriga samhället. Kanske inte på ett positivt sätt men de blev sedda.

Något som Camila Salazar Atías också lyfter fram är likheterna i ungdomarnas bakgrunder som gör att de söker sig till gängkriminalitet.

– Man kan prata om gäng som siffror och statistik men bakom varje siffra finns en person som har en historia och en anledning till att vara där.

Ungdomar som söker sig till kriminella gäng har ofta en bakgrund av misslyckad skolgång, frånvarande föräldrar, missbruk och fattigdom som gjort att de känner sig utanför samhället. Men de är samtidigt en outnyttjad resurs, menar Camila Salazar Atías.

– Här finns många naturliga ledare med mycket energi. De är lösningsfokuserade, älskar utmaningar, vill göra bra ifrån sig och drar sig inte för att arbeta hårt. De kan prata fyra språk och har en jäkla massa kunskap – men de har misslyckats i skolan.

Camila Salazar Atías återkommer hela tiden till skolans roll. Inte så att ansvaret för att lösa en elevs misslyckade skolgång vilar på varje enskild lärare eller rektor. Men att lyckas i skolan är viktigt för att lyckas i livet. Och det är i skolan det finns en chans att upptäcka de barn och ungdomar som far illa. Kriminologisk forskning visar att de som är i riskzonen faktiskt klarar sig när det kommer en vändpunkt, berättar hon.

– Och vändpunkten är ofta en vuxen i skolan som ser, som agerar och som kan förmedla positiva förväntningar på eleven. Det är därför det är så otroligt viktigt att vi får in fler vuxna i skolan, olika typer av vuxna, socialpedagoger, klassmor­fäder, skolsköterskor, vaktmästare, kuratorer.

Över huvud taget måste alla instanser och funktioner i samhället, som skola, polis, socialtjänst och arbetsmarknad, samarbeta och visa dessa ungdomar att det finns alternativ, att det går att hitta sin identitet och en gemenskap någon annanstans än i kriminella gäng.

– Vi måste skapa hopp hos ungdomar så att de får en tro på att det finns en framtid för dem. Tappar du hoppet tappar du också värdet för ditt eget liv och då har du inget att förlora.

Camila Salazar Atías

Ålder: 44 år.

Familj: Man, tre barn och franska bulldogen Ying.

Gör: Är kriminolog och ansvarig för en av Fryshusets kärnverksamheter Föredöme och Framtidstro.

Om thaiboxning: Jätte­roligt, det är som schack. Man måste tänka strategiskt och det är helt sjukt hur trött man blir efter bara tre minuter.

Lyssnar på: Allt utom jazz, helst R'n'B och särskilt Mary J. Blige, Missy Elliot och Rihanna.

Dödligt våld 2015

  • Färska siffror från Brå visar att det dödliga våldet i Sverige ökade kraftigt förra året. Totalt var det 112 personer som mördades eller utsattes för annat dödligt våld.
  • Det är den hittills högsta siffran under 2000-talet. 2007 låg tidigare i topp med 111 dödade. Därefter har siffrorna varit lägre under några år. Lägst var de år 2012 med 68 offer.
  • Det är också tydligt att just dödliga uppgörelser mellan kriminella gäng har ökat.

Statistik: Brå, Brottsförebyggande rådet.

ur Lärarförbundets Magasin