Läs senare

De pluggar bättre med pigga ben

ReportageSnabba upphopp och några varv runt huset. Det ska höja både pulsen och studieresultaten på Kringlaskolan.
Det var biträdande rektor Magnus Andersson som tog Chicagomodellen till Södertälje.

av Martin Röshammar
31 Jan 2017
31 Jan 2017
Kristina Özel Jakobsson förbereder morgonpasset. Foto: Malin Hoelstad

Stadsdelen Geneta i Södertälje har blivit kall. Det är en riktig Tomas Ledin-morgon. Inte ett moln syns på himlen denna krispiga dag. Om 45 minuter börjar matematiklektionen för niorna på Kringlaskolan, men redan nu, kvart i åtta, står drygt 25 elever på skolgården.

Den här morgonen är det Kristina Özel Jacobsson som håller i det frivilliga PFL-passet (Puls för lärande). Hon ber eleverna att springa tre varv runt den närmaste skolbyggnaden och sedan delar de upp sig på två stationer. På den ena ska de böja sig ner, sätta händerna i marken för att sedan hoppa upp med nävarna i luften. Vid den andra stationen står en plastlåda som innehåller färgglada hopprep.

Egentligen ska varje elev bära en pulsklocka vars information direkt syns på lärarens surfplatta, men skolan väntar på att nya armband ska komma. Tanken är att eleverna ska nå upp till ungefär 80 procent av maxpuls. Meningen är att det ska generera energi och koncentration till lektionerna efteråt.

Morgonpigga ben. Foto: Malin Hoelstad

– När man kommer in i ett flow när man joggar och känner att det här tempot kan jag hålla länge, då är man på rätt nivå, säger idrotts­läraren Nedzad Karaahmetovic, som också håller i pulspassen.

För lite mer än två år sedan satt biträdande rektor Magnus Andersson, som då var lärare i idrott och hälsa, på en konferens och lyssnade till en föreläsning om puls­träning och hur den hänger ihop med skolresultaten. Med stor entusiasm berättade Martin Lossman från Östra gymnasiet i Skogås om det tv-inslag han sett från en skola i Chicago, Naperville Central High School. Där arbetar man med fysisk aktivitet, pulsträning, kopplat till inlärning.

Biträdande rektorn Magnus Andersson har studerat pulsträning i Chicago. Foto: Malin Hoelstad

Magnus Anderssons tankar sedan länge, att skolresultaten gynnas av att eleverna rör på sig, gick plötsligt att länka ihop med befintlig forskning, som exempelvis Dr. John J. Rateys studier, som visar att stressnivåerna hos eleverna minskar och uppmärksamheten ökar av fysisk träning. Hjärncellerna för-bereds på så sätt för att ta emot ny kunskap. Magnus Andersson övertalade – lättare än han hade trott – skolans rektor och så åkte de tillsammans med Nedzad Karaahmetovic till Chicago för att kolla in pulsträningen på Naperville Central High School.

– De hade fantastiska förutsättningar, det var en annan värld. Fem idrottshallar och gym med alla tänkbara redskap. De hade en annan nivå, men det handlar om samma sak, att få upp pulsen, säger Magnus Andersson.

– Det kändes så rätt när man såg eleverna i Chicago komma ner till träningen. De tog sina pulsband och ja, sen började det. Det var så enkelt. De bara gjorde det, för­klarar Nedzad Karaahmetovic.

I Chicago hade eleverna puls­träningen inbakad i skoldagen, och det hade snabbt gett resultat. Särskilt för så kallade ”struggling students”, och speciellt de som hade problem med matten.

– De ansvariga pratade också om att det gav effekt socialt. Det blev mindre bråk och stök på skolan, säger Magnus Andersson.

Varför är du med på PFL-passen?

Kevin Andersson:

– Jag har alltid gillat idrott och om man får chansen att få bättre betyg så varför inte ta den? Det tog lite tid men när jag väl kände mig piggare och mer koncentrerad, blev det tydligt att det fungerade.

– Det blir till en vana, till slut blev det roligt att gå upp tidigt,
i stället för att vara trött och inte orka så mycket. Man klarar skolan bättre.

 

Fanny Lindberg:

– Hjärnan får jobba direkt på morgonen. Ibland kanske man känner: ”Nej, jag orkar inte.” Om jag har varit uppe sent kvällen innan är jag jättetrött när jag ska gå upp. Då vill jag bara ligga kvar i sängen.

– Samtidigt vet jag att jag får bra kondition och bättre betyg, så jag gör det ändå, även om jag egentligen inte orkar.

Alfred Gustafsson:

– Det ger extra energi på morgonen. Jag bor ganska långt ut på landet och då behöver jag ändå gå upp tidigt.

– Nu är jag piggare på lektionerna och det är som om jag tar in informationen lättare.

Kringlaskolan började med frivilliga PFL-pass hösten 2015. Från början hade lärarna ingen aning om hur många som ville vara med, men det inledande föräldramötet gav resultat. Där berättade de om forskningen, om vad som händer i kroppen och i hjärnan, de positiva effekterna.

38 stycken åttor och nior be-stämde sig för att delta, av sammanlagt runt 100 elever. Förra terminen handlade det om drygt 30 elever i åttan och nian och runt 20 i sjätte klass.

– Såklart pushar vi på dem, de äldre är ju tonåringar. De är lite trötta ibland. Jag kan förstå att det inte alltid är kul att gå upp tidigt. Att komma hit när det är mörkt och kallt. Men de gnuggar på bra, säger Magnus Andersson.

Flera av eleverna på skolgården har bara kortärmade tröjor och shorts på sig, trots de få plusgraderna. En av killarna springer med armarna innanför tröjan och Kristina Özel Jacobsson tjoar till honom att han ska ta ut armarna. Han ropar tillbaka:

– Ah, men det är kallt!

Han fortsätter springa, armarna trollas ut och farten höjs direkt. Även skolans lärare får vara med på PFL-passen. Tove Gottfriedz får beröm när hon med stor inlevelse hoppar upp och ner på stället.

– Bra jobbat, Tove!

De elever som är med på de två passen i veckan har fått skriva på ett kontrakt där de lovar att delta aktivt. Idrottsläraren Nedzad Karaahmetovic konstaterar att det är viktigt att locka alla. Ett sätt är att variera träningspassen så mycket som möjligt. Om de kör samma övningar varje gång blir det tråkigt.

Kristina Özel Jakobsson. Foto: Malin Hoelstad

Han påpekar också att några elever som har det lite svårare i exempelvis matematik är med som en del av ett åtgärdsprogram. Dessa elever har inspirerats av forskningen, som visar att träning faktiskt gör dem bättre på matte.

Och alla sjätteklassare klarade det nationella provet förra året. Med ett leende erkänner Nedzad Karaahmetovic att det inte går att veta om PFL-passen hade något att göra med det, men att morgonträningen åtminstone har inneburit att många har fått bättre kondition och en mer positiv inställning.

Biträdande rektorn Magnus Andersson är nöjd. Han tycker att de fick ett annat lugn på skolan redan under det första läsåret. Som han ser det är det klart att det märks om man tränar två gånger i veckan. Eleverna känner att de mår bättre, inte minst de som inte är så fysiskt aktiva annars.

– Satsningen har verkligen skapat ringar på vattnet – många skolor runt om i landet har börjat, säger Magnus Andersson.

Ministern vill se mer fysisk aktivitet i alla ämnen

Skolverket har nyligen fått i uppdrag av regeringen att se över hur läroplanens skrivningar om daglig fysisk aktivitet kan bli verklighet.

I samband med Miljöpartiets kommun- och landstingsdagar i november presenterade utbildningsminister Gustav Fridolin ett förslag om mer rörelse i skolan.

– Vi vet att barn som rör sig varje dag har lättare att koncentrera sig och lära sig. Det här är inte en av de dyraste insatserna i skolan men den skulle göra stor skillnad. Om vi når de där barnen som i dag sitter stilla så kommer det att förbättra resultaten, sa han till Aftonbladet.

Bland annat vill Miljöpartiet att skolan ska få ett tydligare ansvar att få in rörelse i alla ämnen, dock utan att utöka antalet timmar i idrott och hälsa.

ur Lärarförbundets Magasin