Läs senare

Deras app ska göra korridorerna tryggare

ReportageHur larmar man alla vid en skolskjutning? Rektorerna Martin Roth och Fredrik Aksell har skapat en app som möjliggör snabb kommunikation vid kriser.

Rektorerna Martin Roth och Fredrik Aksell tillsammans med tidigare eleven och systemutvecklaren Kevin Furmanski. Foto: Johan Bävman

Sms:et från skolreceptionen kom en eftermiddag i höstas. ”Den skolledare som är på plats nu kontakta infodisken omgående. Poliser på skolan, tips om vapen.”

Martin Roth rusade ut från elevvårdsmötet. I trappan möttes han av en polis med nerdragen huva och tjänstevapen i fast grepp.
– Jag hann tänka att det var korkat av mig att springa. Så jag tvärstannade och skrek att jag är biträdande rektor.

I korridorerna trängdes ytterligare 20-talet poliser med skärrade elever som Martin Roth försökte mota ut på skolgården. Inom några minuter hade ryktet spridit sig till media. Sydsvenskans webb­artikel citerade en mamma: ”Min dotter är orolig. Eleverna får inte lämna sina salar och de får ingen information.”

Vi insåg att vi inte visste vad vi skulle göra om det inträffade hos oss.

Det visade sig vara falskt alarm. Ändå är polisinsatsen bland det första som kommer upp när man googlar på Malmö Borgarskola. Händelsen överskuggar den internationella profilen, det höga söktrycket och annat som utmärker skolan.

För Martin Roth är paniken som uppstod en bekräftelse på att det finns behov av den produkt som han har jobbat fram tillsammans med två tidigare kollegor, rektorn Fredrik Aksell och skolekonomen Joakim Nilsson. Redan före falsklarmet hade de börjat utforma en larm-app för skolor.
– Med den hade vi snabbt kunnat beordra elever och personal att låsa in sig och ta skydd. Polisen hade fått jobba i fred och ingen hade behövt känna att de inte fick information, säger Martin Roth.

Det är lugnt i korridorerna den dag vi besöker Malmö Borgarskola. Elever sitter vid skåpen med näsan över mobilerna eller vandrar mellan lektioner med böcker i famnen.

Martin Roth och Fredrik Aksell visar runt bland passager och soffgrupper, pekar och diskuterar. De betonar att en mobilapp inte ersätter det förebyggande säkerhetsarbetet.
– Färre ingångar anses allmänt öka säkerheten på en skola, säger Martin Roth.

Det är lugnt i korridorerna på Malmö Borgarskola när Martin Roth och Fredrik Aksell visar runt bland passager och soffgrupper. Foto: Johan Bävman

Tidigare var de rektorskollegor här, men sedan några år jobbar Fredrik Aksell som rektor och gymnasiechef i grannkommunen Svedala i stället. Funderingarna som väcktes hos båda efter skolattentatet i Trollhättan har lett till att de har blivit arbetskamrater på nytt – men nu i ett privat bolag.

Som många andra rektorer fick de efter dådet fortbildning i ”PDV” – pågående dödligt våld. Eller för att tala klarspråk: skolskjutningar.
– Vi insåg att vi inte visste vad vi skulle göra om det inträffade hos oss. Alla klassrumsdörrar är brandanpassade och går utåt, så det är svårt att barrikadera sig. Och hur skapar man ett inrymningslarm, som dessutom ska vara tyst? frågar sig Martin Roth.

Fredrik Aksell nickar och fortsätter:
– Min skola är uppdelad på fyra byggnader. Hur ska jag kunna ha överblick och ge instruktioner som snabbt når många?

Tankarna gled in på andra incidenter där mobilsamtal är ett ganska klumpigt hjälpmedel.
– Mobbning och trakasserier avbryts ofta om en vuxen bara visar sig. Om elever diskret kan larma flera i personalen skulle någon snabbt kunna vara på plats, säger Martin Roth, och tillägger att samma funktion kan användas av läraren som sitter i utvecklingssamtal med en förälder som blir hotfull.
– Sådant blir allt vanligare, och det är ett arbetsmiljöproblem. Det behöver inte märkas att läraren har kallat på hjälp. Kollegan kan låtsas hämta en bok, säger han.
– Eller ta situationen där en ny vikarie tappar kontrollen över klassen. Tänk om man kunde förse alla vikarier med en app för att kalla in hjälp, säger Fredrik Aksell.

Efter nästan ett års utvecklingsarbete är appen som fått namnet ”Push4Help” klar att lanseras. Martin Roth är inte längre bara biträdande rektor, utan också vd och styrelseordförande i ett vinstdrivande aktiebolag.

Projektet ingick inte i hans och Fredrik Aksells rektorsuppdrag, det konstaterade de tidigt. Kunde de kombinera rektorsrollen med entreprenörsrollen? Hur skulle förtroendet för dem påverkas när de vid sidan av sina tjänster jobbade med att sälja in appen hos kommuner och friskolekoncerner?
– Malmö Borgarskola har alltid uppmuntrat entreprenörskap, så för min chef var det inget märkligt. Vi har haft många våndor innan vi drog i gång – men om vi ska vara entreprenöriella i Sverige måste man få lov att använda sina kompetenser, säger Martin Roth.

En annan sak som har gett upphov till etiska diskussioner är valet att anlita en av Borgarskolans elever, Kevin Furmanski, som systemutvecklare. Tipset om honom kom från en lärare efter att Martin Roth hade varit i kontakt med flera IT-bolag utan att få bra respons.
– Efter viss tvekan erbjöd vi Kevin uppdraget som extraknäck. Men han ville bli delägare i stället, säger Martin Roth med ett skratt.

Nu sitter de tillsammans i var sin skinnfåtölj i skolans personalrum. Även om skolledarna har styrt appens innehåll, så är det bara deras 18-åriga kollega som förstår hur den fungerar tekniskt. Kevin Furmanski har byggt både appen och hemsidan och har dessutom bidragit med ett värdefullt elevperspektiv. När vi träffas ska han snart ta studenten på skolan, vilket var avgörande för rektorernas beslut att ta in honom i bolaget.
– Dessutom är jag inte rektor för Kevins program, säger Martin Roth, som inte har ångrat valet.

Vi går ut i korridoren igen, rör oss mot huvudentrén där dörren står öppen ut mot centrala Malmö – staden som de senaste månaderna har utmålats som mer våldsutsatt än någonsin.

Som ansvarig för skolans IB-program kommer Martin Roth i kontakt med utländska föräldrar som tycker att de svenska säkerhetsrutinerna är skrattretande.
– Särskilt amerikanerna är vana vid vaktkurer och låstaggar, att man ska skriva in sig i loggbok när man kommer och går. Sverige med sina öppna skolor är långt, långt efter många andra länder.
– Eller före, skjuter Fredrik Aksell in:
– Kanske kan appen bidra till att vi vågar behålla den öppna skolan.

ur Lärarförbundets Magasin