Läs senare

Det roliga i att kunna påverka 

Så många som 18 av 21 grundskolor i Malmös kranskommuner får anmärkning av Skolinspektionen för brister i elevinflytandet. - Vi måste vara självkritiska och utveckla arbetet, säger Ulrika Burman, rektor på Ljungenskolan i Vellinge. 

08 Dec 2009

 Det är anmärkningsvärt att så få skolor har ett fungerande elevinflytande, anser Skolinspektionen.  
  – Min uppfattning är att majoriteten av grundskolor och gymnasier brister när det gäller elevernas möjlighet till inflytande över undervisningen, säger Helene Roslund, utredare på Skolinspektionen i Lund.  
  Och det finns underlag för den bedömningen. Sedan 2003 har Skolinspektionen hunnit med att besöka landets drygt 6 000 skolor.  
  Helene Roslund tycker att det är konstigt att man kan ignorera det som uttryckligen står i lagar och förordningar.  
  – Kraven på elevinflytande har funnits länge, till och med före läroplanen från 1994. Men det är ett område man förbisett och inte riktigt tagit på allvar. Egentligen tror jag man resonerar så på skolorna att man plockar det man tycker är bra i läroplanen. Som jurist tycker jag det är konstigt. Det är trots allt en författning och då måste man hålla sig inom ramarna, säger hon.  
  Hon påpekar samtidigt att det finns ett mycket stort friutrymme för lärarna inom ramarna  
  – Men elevinflytande är inte bara en bestämmelse utan det innebär en pedagogisk vinst att man utgår ifrån elevens föreställningsvärld och intressen.  
  Enligt läroplanen ska elevinflytandet vara väl förankrat i verksamheten redan i förskoleklass. Och det ska öka i takt med att eleverna blir äldre. Men i själva verket är det tvärtom. Många sexåringar har betydligt större möjlighet att påverka sin situation än elever i gymnasiet.  
  – I förskolan och de lägre klasserna kommer det in mera naturligt att barnen får vara med och välja och lämna förslag, säger Helene Roslund.  
  Ljungenskolan i Vellinge har, som många andra grundskolor, fått anmärkning för att eleverna inte kan påverka arbetsformer och kunskapsinnehåll tillräckligt.  
  Det finns all anledning att vara självkritisk men elevinflytande är en komplex fråga, anser Ljungenskolans rektor Ulrika Burman.  
  – Elevinflytande är något av det svåraste vi har att genomföra i skolan. Det är inte bara att säga till lärarna "ni ska göra såhär". Vi ska ha eleverna på banan och deras föräldrar också och vi måste vi bli medvetna om vilka signaler vi ger.  
  Ljungenskolan har tillsammans med en skola i Falsterbo högsta snittpoäng i kommunen för de elever som gått ut nian. Lärarna har höga krav på sig och elever och föräldrar förväntar sig att lärarna ska bestämma kunskapsinnehållet.  
  – Föräldrarna räknar med höga betyg och det får man kanske inte om man inte gör det som lärarna säger är det viktigaste. Och många elever tycker det är enklare om läraren bestämmer, säger Ulrika Burman.  
  Så elevdemokrati är inte något som kommer i första hand för föräldrar och elever.  
  – Medbestämmande och demokrati tar tid. Ska man ligga på topp så är det inte säkert att det är elevinflytande man prioriterar. Våra elever har också ofta en rik men jobbig fritid; vi har elitspelare både i golf, tennis och ishockey på skolan, säger Ulrika Burman.  
  Samtidigt tror hon att eleverna skulle vilja påverka mer.  
  – Jag tror de skulle vilja att vi hittade former för ett genomtänkt medbestämmande. Vi har ju elevråd, de här mer formella delarna, men jag tänker mer på det informella inflytandet, dagligen i klassrummet. 

Elever med på planeringstid
Skolinspektionen uppmärksammar att skolorna ofta just har formaliserade grupper och samverkansorgan, som klassråd och liknande, som har ett begränsat inflytande.  
  – Eleverna har inflytande över kaffeautomaten eller skoltröjorna, medan de saknar inflytande över och ansvar för kärnverksamheten, det vill säga undervisningens innehåll och arbetsformer, säger Helene Roslund på Skolinspektionen.  
  Det traditionella kunskapsbegreppet som råder på många skolor försvårar elevdemokrati, tror Ljungenskolans rektor Ulrika Burman.  
  – Det handlar mycket om att vända människors sätt att tänka. Men också att skapa möjligheter för förändringar; man kan inte bara droppa saker i knät på människor. Lärare har accepterat att lärarjobbet i dag innehåller mycket socialt ansvar och allteftersom öppnar de upp för dialog med eleverna. Då blir det också lättare för eleverna att föra fram åsikter. Men tyvärr finns det fortfarande en rädsla hos eleverna att föra fram vad man tycker.  
  På Ljungenskolan tar man åt sig av Skolinspektionens kritik och som skolledare kommer Ulrika Burman att försöka utveckla arbetsformerna så att elevinflytandet gynnas.  
  – I vår skola har vi flexibla undervisningsgrupper, där en mentor handleder tolvtretton elever. Den organisationen ser jag som en möjlighet att påverka arbetsmetoder, redovisningssätt och i viss mån även stoffet, säger Ulrika Burman.  
  Hon anser också att eleverna till viss del kan vara med när lärarna börjar planera arbetet.  
  – Nyligen bjöd skolans lärare in en elev från varje mentorsgrupp till sin planeringstid.  
  På mer traditionella skolor som Ljungenskolan är det en utmaning att genomföra elevinflytande. I grundskolor med annat elevunderlag är det kanske lättare att söka nya lösningar, tror Ulrika Burman.  
  Hon förespråkar att grundskolor och gymnasier ska dela med sig av sina erfarenheter.  
  – Vi borde skapa möjlighet för lärare att åka till andra skolor och titta. Och vi som skolledare kanske pratar för lite med varandra, ofta har vi så fullt upp med vårt eget. Jag är övertygad att det finns kolleger som kommit mycket längre än vad vi gjort. 

Rektorerna oerhört viktiga
På Skolinspektionen anser man att det ägnas alltför lite intresse åt elevinflytandet på skolorna.  
  – Man måste ha en ganska tydlig strategi, lägga upp hela undervisningen efter ett sådant synsätt för att det ska fungera, det är svårt att låta eleverna vara delaktiga bara då och då. Demokrati är en process där elever så småningom ser det roliga i att kunna påverka. Detsamma gäller lärarna, säger Helene Roslund.  
  Rektors roll i sammanhanget är svårt att överskatta.  
  – Rektorn har en väldigt viktigt roll. Läroplanen anger att rektorn har ett ansvar att "utveckla arbetsformerna på skolan så att elevernas inflytande gynnas". Det förutsätter diskussioner och strategier och att man håller bort hinder, för det är klart att här finns hinder; att det tar tid från undervisning, något vi hör ofta, säger Helene Roslund.  
  Hon berömmer Ljungensskolans rektor för att ha tagit till sig av kritiken.  
  – För mig känns det väldigt viktigt att vi har jobbat på detta om Skolinspektionen kommer tillbaka om tre år. Dessutom måste jag säga att vi tycker att den här inspektionen har varit jättebra! Det här är första gången jag som skolledare råkat ut för en inspektion – på 20 år, säger Ulrika Burman.  
  Helene Roslund anser att det finns en utvecklingskraft i att inspektörerna är ute på skolorna. Men några särskilda påtryckningsmedel för kommunala skolor har Skolinspektionen inte. Friskolor kan bli av med sitt bidrag och förlora tillståndet att bedriva skola. I dagsläget finns inget liknande för den kommunala skolan.  
  Men efter ett förväntat beslut nästa år kommer Skolinspektionen att förfoga över verktyg i form av sanktioner som varningar, vite och i grava fall kunna underkänna även kommunala skolor.  
  Men effektivast för förbättring är inspektionerna, enligt Helene Roslund.  
  – Jag tror vår inspektion gör att man börjar diskutera och tar små steg framåt och ökar medvetenheten hos lärarna.  
  Och kritiken har gett nytändning på Ljungenskolan i Vellinge.  
  – Absolut. Det ser jag i mina medarbetarsamtal. Vi kan ta upp frågorna nu på ett naturligare sätt i och med att vi har Skolinspektionens underlag. Alla känner till det och har jobbat med det och jag kan i enskilda samtal fråga: "Hur tänker du göra?". Nu är det ingen som kan välja bort att diskutera frågan, säger Ljungenskolans rektor Ulrika Burman. 

Carina Eliason 

ur Lärarförbundets Magasin