Läs senare

Filmande rektor riskerar varning

JuridikTvå lärare fråntogs sina legg 2016. Även en rektor har prövats i Lärarnas ansvarsnämnd. Fallet ska nu avgöras i förvaltningsrätten.

28 Mar 2017

Under 2016 fattade Lärarnas ansvarsnämnd beslut i 15 ärenden. Bara två av de anmälda lärarna klarade sig undan varning, och i de fallen har Skolinspektionen överklagat nämndens beslut. Tio av ärendena ledde till en varning och tre beslut innebar återkallelse av legitimation. En av lärarna som blev av med legget dömdes för mycket allvarlig brottslighet, bland annat mord­försök. En annan begärde själv att legitimationen skulle återkallas. Det tredje fallet prövas fortfarande i förvalt-nings­rätten.

Precis som tidigare år handlar de flesta ärenden i Lärarnas ansvarsnämnd om situationer där läraren har ingripit för att skapa ordning. Nämnden ska då pröva om lärarens agerande gått över gränsen för det tillåtna. I några av fallen har läraren först dömts i allmän domstol för ringa misshandel mot en elev och sedan har ansvarsnämnden beslutat att varna läraren.

Ett av fallen gick till så här: Läraren var rastvakt och skulle få eleven att flytta sig från en dörr. Läraren tog då tag i elevens arm och tryckte den bakom elevens rygg. Enligt eleven fanns smärtan kvar även efter att greppet lossnat. Läraren anmäldes för misshandel men friades i tings­rätten. Hovrätten kom dock fram till att läraren hade gjort sig skyldig till ringa miss­handel.

I ett annat ärende skulle elever städa i slutet av en lektion i textilslöjd. En elev började leka med dammsugarslangen varpå läraren sa att han skulle vira slangen runt halsen på eleven och vrida åt. Lärarnas ansvarsnämnd ansåg att uttalandet var olämpligt men inte tillräckligt allvarligt för att utdela en varning.

Så fungerar lärarnas ansvarsnämnd

Varning utfärdas om den legitimerade läraren/förskolläraren:

  • Varit oskicklig i sin yrkesutövning.
  • I, eller i samband med, yrkesut-övningen gjort sig skyldig till brott som gör att hans eller hennes lämplighet att verka som lärare eller förskollärare kan ifrågasättas.
  • På annat sätt visat sig mindre lämplig att bedriva undervisning.

Legitimationen återkallas om den legitimerade läraren/förskolläraren:

  • Varit grovt oskicklig i sin yrkesutövning.
  • I, eller utanför, yrkesutövningen har gjort sig skyldig till ett allvarligt brott som gör att hans eller hennes lämplighet att verka som lärare eller förskollärare kan ifrågasättas.
  • På grund av sjukdom eller någon liknande omständighet inte kan utöva yrket tillfredsställande.
  • På annat sätt är särskilt olämplig att bedriva undervisning.
  • Inte har följt ett föreläggande från nämnden om läkarundersökning.
  • Begär att legitimationen ska återkallas.

Skolinspektionen över­klagade beslutet till förvaltningsrätten som ansåg att uttalandet var synnerligen olämpligt. Med tanke på elevens låga ålder var det dessutom frågan om ett agerande som uppenbart bröt mot skollagen. Läraren varnades.

Ett principiellt intressant ärende handlar om en rektor som vid två tillfällen filmat en yngre elev som ofta var utåt­agerande mot personalen och andra elever. Rektorn hade lärarlegitimation men han arbetade inte som lärare på den aktuella skolan. Han uppgav att han här agerat i sin roll som rektor och att filmandet var en extraordinär åtgärd i syfte att skapa ordning och trygghet och för att stödja lärarna i deras arbete.

Enligt Skolinspektionen spelade det inte någon roll vilka avsikter rektorn haft eller att han agerat i sin roll som rektor. Lärarnas ansvarsnämnd höll med inspektionen om att det var oacceptabelt att filma en upprörd elev. Rektorn varnades dock inte av ansvarsnämnden eftersom kränkningen inte ansågs tillräckligt allvarlig. Nämnden menade att det krävs att det felaktiga agerandet är allvarligare när det sker i rollen som rektor än vad som skulle ha krävts om det skett i lärar­rollen.

Skolinspektionen har dock överklagat beslutet till förvaltningsrätten och i dagsläget vet vi inte om rektorn blir varnad eller inte. Rektorer har enligt skollagen ett särskilt ansvar för att skapa trygghet och ordning liksom att utreda elevers behov av särskilt stöd. Därför kan det vara problematiskt att bedöma rektorers agerande på samma sätt som lärares.

Jag bedömer att det i ärendet döljer sig många intressanta och viktiga frågor som borde belysas mer ingående. Den första är om rektorers agerande – och särskilt då det handlar om att skapa ordning och trygghet i skolan – ska prövas av Lärarnas ansvarsnämnd. Eller borde ett eventuellt felaktigt agerande hanteras inom ramen för det arbetsrättsliga systemet eller bedömas utifrån reglerna om tjänstefel?

Fråga förbundsjuristen

Kirsi Piispanen svarar på juridiska frågor. Skriv till: redaktionen@chefochledarskap.se

Den andra frågan är hur en rektors mandat påverkas om han eller hon kan varnas för sitt agerande när syftet varit att vidta åtgärder för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero, eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande.

Den tredje frågan handlar om innebörden av begreppet kränkning enligt skollagen. Bör begreppet tolkas olika beroende på om en rektors, eller en lärares, agerande handlar om att komma till rätta med en elevs negativa eller farliga agerande? Eller ska kränknings­begreppet tolkas lika, oavsett syftet med agerandet? Ansvarsnämndens beslutsmotiveringar är ofta kortfattade och förhoppningsvis kommer prövningen i högre instans att ge lite klarare besked om vad som gäller i dessa frågor.

ur Lärarförbundets Magasin