Läs senare

Fler rektorer skärper säkerheten

AktuelltNära två av tre rektorer har stärkt säkerhetsarbetet på sin skola de senaste åren, visar en undersökning som Chef & Ledarskap har gjort. En av dem är Anders Jonsson i Karlstad.

av Enikö Koch
26 Jan 2018
26 Jan 2018
Rektor Anders Jonsson på Sundstagymnasiet tvingades låsa skolan efter ett hot på nätet. Men han vill inte låsa skolan permanent. Foto: Øyvind Lund

En tredjedel av alla skolor har numera övervakningskameror och en fjärdedel av rektorerna låser skolans dörrar under skoldagen. Det visar en enkätundersökning som Chef & Ledarskap och Lärarnas tidning har gjort bland 1 000 rektor på högstadiet och gymnasiet. Flera av rektorerna hänvisar till skoldådet i Trollhättan som en utlösande faktor för det skärpta säkerhetsarbetet.

Inget hände, men det var en konstig känsla i skolan med beväpnad polis vid entrén. Anders Jonsson, rektor på Sundstagymnasiet i Karlstad.

En omtumlande händelse fick Anders Jonsson, rektor för Sundstagymnasiet i Karlstad, att förbättra säkerheten på den egna skolan. Efter en föreläsning i skolans aula dök det upp ett hotfullt meddelande i en chatt som startats för att eleverna skulle kunna kommentera föreläsningen. ”Jag kommer dit med en AA12, och jag kommer inte att kolla vem du är”, stod det. Hotet spreds mellan skolans elever via sociala medier. Anders Jonsson nåddes av informationen några timmar senare och kontaktade polisen.
– Jag hade en dialog med polisen och jobbade till klockan 20–21 den kvällen. Sedan när jag kom hem blev jag alldeles nedringd, förstod att det blev en explosion i sociala medier och att riksmedia, som TT och Aftonbladet, var på. Jag fick lämna telefonen för att kunna jobba med att informera alla.

Anders Jonsson skickade ut information via skolans lärplattform till alla elever att skolan skulle vara öppen som vanligt och att polisen var inkopplad. Efter det lugnade samtalen ner sig. I samråd med polisen bedömdes inte hotet som allvarligt, men ändå låste skolan alla entréer utom en och övervakades av poliser nästkommande dag. Runt 40 procent av eleverna stannade hemma på grund av rädsla.
– Inget hände, men det var en konstig känsla i skolan med beväpnad polis vid entrén.

Efter den omskakande händelsen satte Anders Jonsson och gymnasieförvaltningen i gång ett arbete med att uppdatera rutinerna vid hot- och våldssituationer. De gick igenom vad som fungerat och vad som hade varit mindre bra, vilket ledde till några konkreta förändringar.
– Jag hade inte möjlighet att nå ut till alla föräldrarna direkt, och inte heller till kommuninvånarna. Men de rutinerna har vi sett över. Vi ska också förbättra möjligheten att informera allmänheten direkt via Karlstads kommuns webb.

Anders Jonsson berättar att händelsen fick honom att inse hur fort information kan sprida sig i sociala medier.
– Men lika snabbt som oron spred sig, spred sig också den korrekta informationen när vi gick ut med den. Det är också bra att veta.

Undersökningen i korthet

62 procent av rektorerna har förstärkt säkerhetsarbetet på skolan.

23 procent har dörrarna låsta under skoltid.

31 procent har övervakningskamera.

Anders Jonsson har sett över skolans krisplan och utrymningsvägar och diskuterat frågorna med sin personal. Snart ska skolan byggas om och då kan det bli möjligt att ha en reception vid entrén för att få bättre överblick över alla som rör sig in och ut ur byggnaden. Låssystemet kommer också att bytas ut, troligen till ett som möjliggör en central låsning av alla entréer vid krisläge. Men övervakningskameror och låsta dörrar under skoldagen tror Anders Jonsson principiellt inte på.
– Jag är personligen en stor motståndare till att vi ska låsa in oss, ett sådant samhälle vill vi inte ha. Vi är en skola som ligger utanför centrum och det är ytterst sällan det händer något här eller att någon obehörig kommer hit.

Precis som Anders Jonsson, är det många rektorer i undersökningen som satsar på andra förebyggande åtgärder än kameror och lås. Det kan exempelvis handla om att utbilda personalen, se över samarbetet med polisen, inrätta receptioner, gå igenom rutinerna och ha fler rastvakter. Flera rektorer har också infört besöksbrickor och har fler regelbundna övningar för utrymning. Några rektorer i undersökningen uppger att frågan inte tas på tillräckligt stort allvar av huvudmannen, och att ekonomin inte räcker till för att stärka säkerheten tillräckligt.

Chef & Ledarskap och Lärarnas tidning ställde i höstas frågor om bland annat hot, våld och säkerhetsarbete, till 1 000 rektorer på högstadiet och gymnasiet. Svarsfrekvensen var 51 procent.

ur Lärarförbundets Magasin