Ingår i temat
Inspektion
Läs senare

Från kontroll till förtroende

InspektionKontrollen över skolan har ökat de senaste åren. Men nu ska tillit prägla statens och huvudmännens kontakt igen.

av Enikö Koch
28 Nov 2017
28 Nov 2017

Låt tusen blommor blomma! Så lät det när staten släppte skolan fri för snart trettio år sedan. Men kommunerna och friskolorna som tog över styrningen av skolan skötte det olika bra, visade det sig. Mot slutet av 1990-talet började staten åter greppa efter styrmedel för att återta en viss kontroll över skolan. Verktygen har med åren blivit skarpare och kontrollen större. Bildandet av Skolinspektionen och 2010 års ändrade skollag är tydliga tecken på det.

De senaste åren har den allt tuffare styrningen fått kritik från olika håll. Både svensk och internationell forskning pekar på att den inte leder till bättre skolresultat.

Även OECD och Riksrevisionen har under de senaste åren uppmärksammat att Skolinspektionen har haft ett för stort fokus på brister och regelefterlevnad. Efter regeringsskiftet 2014 har Skolinspektionen också fått ett ändrat uppdrag från regeringen: Tillsynen ska i större utsträckning handla om undervisningens kvalitet. Pendeln slår från hård kontroll mot tillit igen.

Helén Ängmo, generaldirektör för Skolinspektionen.

Den mjukare linjen märks genom att inspektionen har utfört fler tematiska kvalitetsgranskningar utöver den ordinarie tillsynen från 2015 och framåt. Men också genom den nya modellen som nu testas under namnet Inspektion 2018 (se artikel här).
– Vi delar bedömningen att vi behöver bli bredare i återkopplingen till skolorna. Genom att jobba med kvalitetsbedömning kan vi också bedöma hur väl en skola fungerar. Det blir en bättre kunskapsåterföring, samtidigt som vi får bättre metodik och en mer heltäckande bild av hur det ser ut i skolorna, säger Helén Ängmo, generaldirektör på Skolinspektionen.

Beroende på vad utvärderingen av pilotprojektet Inspektion 2018 visar, hoppas Helén Ängmo att det nya arbetssättet kan ersätta den nuvarande modellen vid regelbunden tillsyn på de flesta skolor.
– Vi skulle kunna ha det uppdelat. Att några skolor får tillsyn, kanske ett hundratal varje år, där vi får signaler om brister. Vi tillsynar också efter anmälan. Men de andra skolorna där vi genomför regelbunden inspektion skulle kunna kvalitetsgranskas i stället.

Skolkommissionen har nyligen föreslagit en förändring av skolmyndigheternas arbetsområden. Flera har i dag överlappande uppdrag vilket bör ses över, enligt Skolkommissionen som vill se en central och distanserad tillsyn utförd av en myndighet, samtidigt som en annan myndighet får arbeta regionalt med ”granskande skolstöd”.

Helén Ängmo tycker inte att Skolkommissionens slutrapport ger en tillräckligt tydlig bild av hur gränsdragningarna ska vara mellan de granskande och stödjande myndighetsuppdragen. Det vore av flera skäl problematiskt att koppla ihop granskning med fördelning av resurser och stöd, påpekar hon.
– Granskning bör ligga oberoende av stöd. Även om vi jobbar med Inspektion 2018 kommer vi inte att ge konsultativa råd. Då skulle vi ju behöva utvärdera oss själva när vi kommer tillbaka till skolorna nästa gång.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande i Lärarförbundet Skol­ledare.

Utöver kritiken mot den hårdare tillsynen, har Skolinspektionen även fått kritik för dokumentationskraven. Forskare talar om en ”juridifiering” av skolan under senare år. Allt fler planer och dokumentationer krävs som sedan ska kunna kontrolleras av statens myndigheter. Enligt Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande för Lärarförbundet Skolledare, kan det bli kontraproduktivt.
– Man begär in för mycket dokumentation. Söker fel och avvikelser. Våra medlemmar vill att duktiga, skolkunniga inspektörer ska komma ut och vara intresserade av skolutveckling.

Vissa huvudmän instiftar centrala funktioner för att svara på alla dokumentationskrav. Det kan bli en situation där ”min byråkrat skriver till din byråkrat”, enligt Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
– Det är mycket skrivande för skrivandets skull. Hur säkerställer vi att det sker en förbättring på riktigt?

Enligt Helén Ängmo kommer Skolinspektionens arbetssätt att förändras ytterligare när Inspektion 2018 sätts i system.
– Att vi granskar så mycket dokumentation är en förlegad bild. Redan i dag begär vi inte in sådant som inte redan ska finnas upprättat på skolan. Vi arbetar mycket med intervjuer och lektionsobservationer och vi utvecklar detta arbete kontinuerligt.

Hur kan då framtiden se ut för statens tillsyn över skolorna? Att den sittande röd-gröna regeringen ändrat tonläge i kontrollrummet, även grundat i OECD:s och Riksrevisionens rapporter, är tydligt. En tillitsdelegation sitter just nu och arbetar med frågan om en tillitsbaserad styrning inom offentlig förvaltning, vilket rör just dessa frågor.

Regeringen har också gått vidare med att beställa en översyn av skolmyndigheternas arbete, baserat på Skolkommissionens rapport, som kommer att presenteras sommaren 2018.

Helén Ängmo styr sin myndighet utifrån det uppdrag den fått och hoppas att genom den nya modellen, Inspektion 2018, kunna möta behovet av mer återkoppling och utvecklingsfokus. Samtidigt är hon tydlig med att tillsynen måste finnas kvar.
– När skolor inte följer regelverk ska vi agera och kräva rättelse. Om skolor inte rättar de brister vi sett måste vi ha våra skarpa verktyg.

Tillsynen tog fart efter kommunaliseringen

1861–1958

Folkskoleinspektionen sköter granskningen av den statliga skolan.

1958–1991

Länsskolnämnderna granskar skolan och lyder under Skolöverstyrelsen.

1991

Kommunalisering och avreglering av skolan. Förändringen följs tätt av fritt skolval och skolpeng. Skolverket bildas. Uppgiften är att svara för nationell uppföljning och utvärdering. Statlig tillsyn finns som verktyg, men görs enbart vid signal om brister.

1998

Eleverna får betyg enligt det nya målrelaterade systemet, med nedslående resultat. Kvalitetsgranskningsnämnden inrättas därför inom Skolverket, som en tematiskt inriktad inspektion.

2000

Skolverket får i uppdrag att ta fram stödjande åtgärder. Det ska finnas ett samband mellan konstaterade brister i tillsynen och stöd för utveckling. Det leder till så kallade ”utvecklingsdialoger” i Skolverkets regi.

2003

Regeringen skiljer det kontrollerande myndighetsutövandet från det utvecklande genom att inrätta Myndigheten för skolutveckling som övertar dialogerna. Skolverkets inspektionsverksamhet fördubblas samtidigt.

2006

Barn- och elevombudet inrättas som skydd för elevers rättigheter.

2008

Ytterligare en fördubbling av inspektionen när den självständiga myndigheten Statens skolinspektion bildas. Myndigheten för skolutveckling avvecklas och Skolverket behåller ansvaret för styrdokument, nationell uppföljning och utvärdering. Ansvaret för kvalitetsutvecklingen ska åter ligga främst hos huvudmännen.

2010

I nya skollagen ges Skolinspektionen ökade resurser, rättsliga verktyg och sanktionsmöjligheter. Skolverket utvecklar flera stödinsatser och styr utveckling genom allt fler riktade statsbidrag.

2014

Skolinspektionen får ett ändrat uppdrag från regeringen: Mer fokus på kvalitetsgranskning av undervisningen.

2017

Skolkommissionen konstaterar att myndigheternas arbete bör ses över, eftersom Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten har överlappande uppdrag, som dessutom också överlappas av uppdrag hos Vetenskapsrådet och Skolforskningsinstitutet. Regionala skolutvecklingscentrum föreslås för ”granskande skolstöd.”

2017

Statens skolinspektion testar en ny modell för arbete med tillsyn. Modellen Inspektion 2018 ska ge ökad återkoppling, granska kvaliteten men också påtala brister enligt skollagen.

2018

Regeringens utredare presenterar ny myndighetsöversyn på skolans område. Väntas i juli.

Källor: Skolkommissionens slutbetänkande Samling för skolan. Nationell strategi för kunskap och likvärdighet SOU 2017:35, Håkan Eilards Skolinspektionens etiska dilemman, skolinspektionen.se.

Alla artiklar i temat Inspektion (8)

ur Lärarförbundets Magasin