Läs senare

Friskolorna efter maktskiftet

Nej till religiösa friskolor, strängare krav i skollagen och möjlighet för fristående gymnasier att erbjuda Individuella Programmet, IV. Tre frågor som den borgerliga alliansen vill diskutera, ta beslut om eller redan fattat beslut om.

06 Dec 2006

Vad vill alliansen med friskolorna? Frågan är aktuell efter den senaste tidens debatt om religiösa friskolor, där folkpartiet utmärkt sig genom integrationsministern (fp) som vill förbjuda dem helt, samtidigt som skolministern (fp) efterlyser strängare krav i skollagen.
– Vi tycker att det är bra med mångfald som ger föräldrar och elever valfrihet, säger skolminister Jan Björklund.
Han menar att den mångfalden också ger skolpersonal fler arbetsgivare och fler möjligheter att söka sig till andra skolor, till exempel med specialpedagogik.
– Dessutom är konkurrens alltid bra och kan få de kommunala skolorna att skärpa till sig.
Att det skulle bli fler friskolor just under alliansens mandatperiod tror han inte.
– Nej,inte för att det är vi som styr.Snarare beror utvecklingen mot fler friskolor på att det fanns ett uppdämt behov av sådana, när lagstiftningen gav möjlighet att starta.
Skolverkets senaste statistik visar att det finns drygt 800 aktiva fristående skolor, från förskola till gymnasium.Ytterligare 389 väntar på godkännande.Bland de fria grundskolorna överväger specialpedagogisk, allmän och konfessionell inriktning.

Elittänkande och gallring

Finns det någon eller några typer av friskolor som alliansen förespråkar?
– Nej, tvärtom, det är mångfalden vi vill åstadkomma. Historiskt sett har friskolor startats i tre vågor. De äldsta vände sig till små,etniska grupper och har egentligen funnits under hela 1900-talet, säger Jan Björklund. Som exempel tar han den estniska och den judiska skolan.
Andra vågen kom på 1990-talet, då de specialpedagogiska skolorna kom starkt.Här finns Waldorf och Montessori och en del andra.
– Sedan några år tillbaka ser vi en tredje våg, skolor utan speciell profil, rena kunskapsskolor som konkurrerar med den vanliga skolan, säger skolministern.
Ofta uttrycks farhågor om elittänkande och gallring av elever redan vid intagningen, men det håller inte Jan Björklund med om.
– Det är väl snarare så att de som utnyttjar valfriheten ofta är medvetna och välutbildade föräldrar, säger han.
Men att resultatet,en snedfördelning i elevgruppen, blir detsamma kan han hålla med om.
Detta har varit väldigt tydligt bland gymnasieskolorna. Det individuella programmet, IV, till exempel, där elever med IG i något av kärnämnena placeras, har inte funnits på de fristående gymnasieskolorna.
– Nej, och det beror på att de inte fått ha IV tidigare. Den förra regeringen ville inte tillåta det nu heller, men de borgerliga partierna tillsammans med miljöpartiet körde över majoriteten.
Från i höst är det alltså möjligt för fristående gymnasieskolor att ordna ett individuellt program, men Jan Björklund vet ännu inte om några skolor har anmält intresse.

Följa läroplanen

Rent allmänt har inte alliansen något problem med att friskolorna skiljer sig från den svenska skolan. Under förutsättning naturligtvis att kriterierna i lagen uppfylls, det vill säga att det finns rektorer och utbildad personal, att praktiska frågor så som lokaler är lösta, att ekonomin borgar för en varaktig verksamhet och att undervisningen följer den svenska läroplanen.
– De friskolor som blir riktigt framgångsrika är de som har ett speciellt perspektiv, och som drivs framåt av viljan att ytterligare förstärka kunskapsnivån hos eleverna.
Att något företag, organisation eller person sponsrar en skola med pengar är heller inget problem.
– Sponsring är helt okej under förutsättning att sponsorn inte ställer krav av något slag.Vill någon skriva ut en check går det bra även till en kommunal skola.
Ändå är det bland annat frikostiga bidrag som skapat debatt i medierna under den senaste tiden. Och då har det handlat om religiösa friskolor.
– Vi har ett sjuttiotal friskolor med kon- fessionell inriktning, och de flesta gör ett utmärkt arbete. Det är bara ett par tre stycken som vi har rest frågetecken kring.

Shiamuslimsk organisation

Jan Björklund nämner en muslimsk friskola som,efter ett avslöjande tv-program,har valt att öppet berätta om stora ekonomiska bidrag i miljonklassen, från en shiamuslimsk organisation i Saudiarabien.
– Man kan fråga sig vilken värdegrund den skolan ska stå för, och vilka krav som finns från finansiären, funderar han och tillägger att det inte är miljonbeloppet i sig som är problemet, utan om det finns krav på en viss typ av undervisning eller påverkan på eleverna.
– I ett första steg vill vi att alla friskolor ska vara skyldiga att redovisa vilka bidrag de får, och från vem.Därefter får Skolverket ta ställning och bedöma vilka frågor som ska ställas.
Det andra exemplet handlar om en kristen skola vars rektor öppet gjort uttalanden om begreppet intelligent design, vilket i det här sammanhanget står för att Gud ska ha skapat människorna.
Den friskolan har fått tillstånd av Skolverket, trots rektorns officiella uttalande om att tron på Guds skapelse och den intelligenta designen utgör skolans värdegrund.
– Lagstiftningen är för mesig, konstaterar Jan Björklund.
Det är helt okej att diskutera teorierna om människans skapelse i ämnet religionskunskap, menar han. Där ska den diskussionen föras. Men att helt ta avstånd från Darwins lära och blanda ihop läroplanen med första Moseboken, är inte att uppfylla lagens krav på en friskola.

”Flickorna vi sviker”

Jan Björklunds partikollega, integrationsminister Nyamko Sabuni (fp) gick steget längre i sin debattskrift ”Flickorna vi sviker”. Där för hon fram krav på att religiösa friskolor ska förbjudas. Hon skriver:”Religiöst fundamentalistiska skolor hotar läroplanens krav på att skolan ska fungera som en mötesplats för olika värderingar och ursprung. Skolan riskerar att bli ett familjebaserat och individuellt projekt med patriarkala drag som står i konflikt med en kritisk undervisningssyn. Religiösa skolor garanterar inte könens lika rättigheter eller människors lika värde. Dessa skolor är ett hot mot demokratin.”
Uttalandet väckte debatt och frågan uppstår onekligen om det finns en spricka mellan alliansen och folkpartiet.
– Nyamkos uttalande är hennes egen uppfattning.Hon har starka skäl givetvis,genom sin bakgrund, och man får respektera henne för det. Det är inte regeringens eller folkpartiets åsikt hon för fram, men vi andra måste lyssna på hennes erfarenhet.
Under det närmaste året ska arbetet med en ny skollagstiftning äga rum.
– Vi från folkpartiet har tagit ställning och kommer att kräva att båda dessa frågeställningar tas upp i arbetet med en ny skollag.
Någon spricka i alliansen vill han inte kännas vid, men inför arbetet med en ny skollagstiftning som snart ska påbörjas,kommer han att kräva gehör för sina synpunkter.
– Min bedömning är att vi kan nå en bred enighet, kanske även utanför den borgerliga alliansen.
Kommer vi då att få se en strängare lagstiftning, som inte är mesig och som ställer krav på redovisning av ekonomiska bidragsgivare?
– Jag vill det i alla fall, säger skolminister Jan Björklund (fp).

Centern (Peter Ranki, politisk sekreterare): Friskolor ökar valfriheten för föräldrar och elever och hjälper till att lyfta de kommunala skolorna. De kan till och med användas som måttstockar att jämföra de kommunala med. Troligen kommer det fler friskolor under de närmaste åren

Folkpartiet (Jan Björklund, skolminister): Konkurrens är alltid bra. Framgångsrika friskolor har ett speciellt perspektiv och drivs av viljan att förstärka elevernas kunskaper. Vi tror inte att det blir fler friskolor för att en borgerlig regering tillträtt. Även om partiet tror att antalet friskolor kommer att plana ut, är det föräldrars och elevers val som avgör.

Kristdemokraterna (Eva Johnsson, ersättare i riksdagens utbildningsutskott och lärare): De fristående skolorna medverkar ofta till att stärka den pedagogiska förnyelsen och utvecklingen inom svenskt skolväsende. Kontroll av skolornas verksamhet sker bäst genom mätning av elevernas prestationer. Ökningen av antalet friskolor kommer troligen att mattas av något.

Moderaterna (Margareta Pålsson, riksdagsledamot): Den positiva konkurrensen som friskolorna medfört, har lett till kvalitetshöjningar i den kommunala skolan. Tydliga exempel på detta finns i kommuner med många friskolor och där man aktivt bejakar mångfalden.

BERIT STRIDH

ur Lärarförbundets Magasin