Läs senare

Göteborg efter Instagrammålet

06 Dec 2016

Så fungerar Olweusprogrammet

Kärnan består av pedagogiska samtalsgrupper för de
vuxna i skolan, emoji-smiley-101även skolledningen och
klassmöten för eleverna. Dessa två komponenter syftar till ett kollegialt lärande där elevernas röst ingår. Samtal om nätet är en viktig fråga.

kombinerade-smileysFöräldramöten –möten där temat mobbning/nätmobbning lyfts.

Årlig elevenkät –anonym, där skolan utvärderar sitt emoji-objects-99arbete mot mobbning och rektor kan få en bred analys och ett utvidgat beslutsunderlag.

Elever filmar varandra i smyg på en toalett och lägger upp på nätet. Kränkande bilder på en flicka sprids på In­stagram. En lärare hotas till döden i en livesändning från ett klassrum. Dessa är bara några exempel på händelser i Göteborgs skolor de senaste åren. De hade förstås kunnat inträffa var som helst. Anledningen till att vi befinner oss just i Göteborg för att diskutera nätmobbning är Instagram-upploppet för fyra år sedan. Här blev skolorna över en dag varse nätmobbningens styrka, snabbhet och konsekvenser. Hämnden på några elever som hängt ut andra på ett Instagramkonto skulle ske i den fysiska miljön. En mobb drog fram, polis kallades in, skolor stängdes.

Än i dag finns ett eko av det som hände, berättar Lina Augustsson, rektor för Plusgymnasiet. Men hon vill inte att skolan ska förknippas med Instagramupploppet alls. Det var ren ryktesspridning som ledde till att gymnasiet hamnade i händelsernas centrum och hon själv arbetade dessutom på en annan skola då, berättar hon. Men visst minns hon dagen då staden väcktes.
– Det var ett wake-up call, absolut. Det var ju också nya medier det rörde sig om. Man fick upp ögonen för genomslagskraften, hur fort det kan gå när det väl börjar rulla.

Den här regniga höstdagen, som troligen vilken annan dag som helst, hänger det grupper av ungdomar i Plusgymnasiets moderna och ljusa lokaler. Det tjoas till ibland på tonåringars vis – vissa går med självsäkra steg fram som om de ägde världen, eller åtminstone skolkorridoren, andra hänger försiktigt i vännernas rygg. Att få elever att re­spektera varandra och inte lämna någon utanför är ett arbete som pågår dagligen, berättar Lina Augustsson. Så fort lärare eller annan skolpersonal hör eller ser något som skulle kunna uppfattas som kränkande ska beteendet stoppas. Samma förebyggande arbete främjar ett respektfullt beteende både i sociala medier och i skolans lokaler, enligt Lina Augustsson.

Nätbråket som blev ett upplopp

2012, december
Omkring 180 tjejer och killar i Göteborg hängs ut på ett Instagramkonto med detaljer om deras sexliv och kallas för ”orrar”, alltså slampor.
19 december
Hundratals ungdomar stormar Plusgymnasiet för att komma åt en flicka som tros ligga bakom kontot. Skolan omringas av polis­bilar, piketbussar och ridande poliser. Flera ungdomar omhändertas.
20 december
Upploppen fortsätter utanför Framtidsgymnasiet, där också flera omhändertas.
2013, juni
Två flickor, då 15 och 16 år, som låg bakom kontot, döms för grovt förtal till ungdomstjänst och ungdomsvård. Tillsammans med sina vårdnadshavare får flickorna också betala 570 000 kronor i skadestånd till sammanlagt 38 målsäganden.

– Vi har höga förväntningar på dem och även om man inte kan vara kompis med alla ska alla kunna samarbeta med varandra.
Lina Augustsson berättar hur skolan arbetar för att förebygga mobbning. Bland annat är elevhälsan involverad i att arbeta med värderingsövningar i samtliga klasser vid varje terminsstart. Det finns flera relationsskapande aktiviteter även över olika klasser och program.
Om något väl händer finns det rutiner för samtal, polisanmälan, kontakt med föräldrar, beroende på händelsernas karaktär. Något som kan påverka elevers beteenden är också händelser i den sociala miljö de befinner sig i utanför skolan.

Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

– En del av våra elever kommer från Hisingen och är påverkade av gängbildningarna där. Skolan verkar aldrig enskilt och det finns en stor problematik med den segregering vi har i samhället.
Om exempelvis en kränkning på nätet inträffar, kan utredningen leda till djupare samtal med en elev, och ibland blottas en bakgrundsproblematik som är bortom skolans ansvar och möjligheter att hantera. Utanför skolan sviker samhället de unga, menar Lina Augustsson.

 

Niondeklassarna Ella Barne, Haval Yosefi och Ebba Jansen tar ofta upp sina mobiler på rasterna.
Lina Augustsson
Göran Englund

– Det finns för lite stöd från socialtjänsten och frånbarnpsykiatrin. Det är oerhört frustrerande både för mig som rektor och för personal i elevhälsan när vi remitterar någon vidare – och så händer inget.

För Lina Augustsson är det viktigt att arbeta med relationer till eleverna och rusta dem för en framtid där de respekterar andra.
– Jag hjälper mina elever att hantera känslor. Det handlar om unga människor som behöver hjälp på vägen. Även om vi någon gång ger en varning måste det vara kopplat till stöd, något som möjliggör att det inte inträffar igen.

Någon kilometer från Plusgymnasiet ligger Center för skolutveckling, en central enhet vid Göteborgs stad, dit stadsdelar och skolor kan vända sig för stöd. Göran Englund, en av utvecklingsledarna, har i många år arbetat med mobbning och nätmobbning. Han har genomfört undersökningar, hållit utbildningar, skapat nätverk för likabehandlingsledare. Instagrammålet väckte ett ökat intresse från skolornas håll för dessa frågor, berättar han.

– Det blev mer engagemang i frågan. Flera undrade: Ska jag som lärare behöva bry mig om vad mina elever gör på nätet?

Man fick upp ögonen för genomslagskraften, hur fort det kan gå när det väl börjar rulla.

Göran Englund har bland annat arbetat med Olweusprogrammet mot mobbning (se fakta), som i utvärderingar från Göteborg visar på överlag bra resultat även mot nätmobbning. Han har nyligen i en kartläggning frågat 60 rektorer som använder sig av elevkartläggningar, Olweus eller Friends­enkäten, hur de hanterar resultatet. Vissa använder resultaten som underlag för analys och beslut i organisationen, andra gör inget annat än just genomför undersökningen.
– Skolor har olika förutsättningar och skolledningarna är i olika grad angelägna och intresserade, berättar Göran Englund.
Han anser att rektorer borde få mer stöd för att kunna genomföra ett kontinuerligt arbete. Som ett led i detta kommer Center för skolutveckling under våren 2017 erbjuda en utbildning om nätmobbning.
Just nu pågår diskussioner kring utbildning för de fyra skolor som deltar i ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet (se separat artikel sid 26). En av projektets ”kontrollskolor” är Jätte­stensskolan.

Det är inte så lätt att vara den som ska stå för en polisanmälan mot till exempel en klasskamrat.

 

Jonas Forsberg, rektor på Jättestensskolan, tror att det är viktigt att öppna för dialog med eleverna så att de berättar även om händelser på nätet.
Jonas Forsberg, rektor på Jättestensskolan, tror att det är viktigt att öppna för dialog med eleverna så att de berättar även om händelser på nätet.

Vi förflyttar oss dit, till Biskopsgården, Västra Hisingen, en bit utanför centrala Göteborg.
– Det här är Instagramhändelsernas epicent­rum, slår fritidsledaren Filip Ekström fast, och syftar till att det egentligen var härifrån många av eleverna som deltog i upploppet kom.

 

Vi befinner oss i den rymliga F–9-skolans fritidslokaler för mellan- och högstadieelever. Utanför är det grått men här inne färgglatt och luftigt – mycket utrymme till att både sitta i grupper eller hänga kring biljardbordet. Stämningen är också munter, elever skrattar, sneglar över varandras mobiltelefoner, eller pockar på Filip Ekströms uppmärksamhet. En grupp killar slukar honom för ett tag, som vore han en av dem. Och det är också lite vad han är, berättar han strax efter. 

Tre tips till rektorer

Viktiga moment i arbetet mot mobbning, enligt Göran Englund:
1. Årlig elevkartläggning för att få ett breddat beslutsunderlag med både frågor om nätmobbning emojis-sammanforda-2och traditionell mobbning. (T ex hur mycket anser du som elev att lärarna arbetar mot nätmobbning.)
2. Uppmuntra kollegialt lärande om elevernas situation i skolan och samhället.
3. Bjud in föräldrar till samarbete.

”Ett hot är ett hot. Men får man det på text är det ofta värre. Då missar man hela kroppsspråket och kan måla upp något jätteallvarligt”, säger Lotta Lekander, rektor på Jättestensskolan.
”Ett hot är ett hot. Men får man det på text är det ofta värre. Då missar man hela kroppsspråket och kan måla upp något jätteallvarligt”, säger Lotta Lekander, rektor på Jättestensskolan.

Jag är vän med dem på Snapchat. Och för att få vara det måste jag också bjuda på mig själv lite. Jag lägger upp några bilder på mig själv då och då, när jag gör något kul i vardagen. Det uppskattar de. Det var Filip Ekström och skolsköterskan Tina Olsson som tog initiativet till en föreläsning för alla lärare och alla högstadieelever om nätmobbning och dess konsekvenser.

 

 

Fritidsledaren Filip Ekström och skolsköterskan Tina Olsson har hållit en föreläsning om nätmobbning för alla högstadieklasser och lärare.
Fritidsledaren Filip Ekström och skolsköterskan Tina Olsson har hållit en föreläsning om nätmobbning för alla högstadieklasser och lärare.

Det fanns mycket okunskap hos eleverna om vilka faror som finns på nätet, och var gränsen går för ett acceptabelt beteende, berättar de. Flera händelser på skolan gav också en anledning att lyfta frågan. Utgångspunkten fanns i det juridiska.
– Vi har pratat om rätt och fel, om konkreta fall, och vilka straff man riskerar. Det är klokt att tänka efter före, på nätet är det inte så lätt att ta tillbaka något och säga förlåt, säger Tina Olsson.

Jättestensskolans två rektorer, Lotta Lekander och Jonas Forsberg, är bestämda i sitt förhållningssätt till nätmobbning. Här sopas inget under mattan.
– Det verkar finnas mycket problem här. Men vi tror att det är för att vi uppmärksammar det och tar hand om det. Vi reagerar på saker och låter det inte normaliseras, säger Jonas Forsberg.
I samband med Instagramhändelsen fick rektorerna vissa stöd i att hantera nätmobbning i form av punktinsatser uppifrån, men det mesta har Lotta Lekander och Jonas Forsberg lärt sig på egen hand.

Jag är vän med dem på Snapchat. Och för att få vara det måste jag också bjuda på mig själv lite.

– Det blir mycket att man gräver där man står. Vi har blivit erfarna med tiden, lärt oss av våra misstag. Vi vet hur vi bygger utredningsgången, hur vi ska kartlägga saker, säger Jonas Forsberg.
Som stöd har rektorerna likabehandlingsledaren Ann-Kristin Blomqvist, som har fördjupat sig i nätmobbningsfrågan genom olika kurser och konferenser. Men alla skolans pedagoger ska ha tillräckligt med kunskap om nätmobbning för att kunna hantera händelser på en grundläggande nivå. En annan av skolans grundprinciper är att informera brett om alla allvarliga incidenter – till samtliga elever och föräldrar.

Två sådana får vi höra lite mer om: i ett fall var det en elev som hotade att döda en lärare via forumet Periscope. Hotet upprepades flera gånger och livesändes från ett klassrum. Även om rektorerna inte bedömde dödshotet som reellt i verkligheten, polisanmälde de händelsen. Föräldrar informerades och alla lärare fick prata med elever i samtliga klasser.
– Det var viktigt att alla fick reda på vad som hade hänt och också att det fick konsekvenser. Vi talade självklart med eleven direkt och såg till att det blev ett möte mellan eleven och läraren också, vilket var väldigt viktigt.

Ella Barne och Ebba ­Jansen upplever spärren för den som mobbar försvinner lättare på nätet.
Ella Barne och Ebba ­Jansen upplever spärren för den som mobbar försvinner lättare på nätet.

Den andra händelsen är inte lika avgränsad, utan snårigare, och handlade om att elever filmade varandra på toaletter och i omklädningsrum. Filmerna spreds. Här fanns det flera delar som var svåra att hantera, där rektorerna också fick nya erfarenheter.
– Vissa saker kan vi inte polisanmäla som skola, utan det är de utsatta eleverna som får vara målsäganden. Och det är inte så lätt att vara den som ska stå för en polisanmälan mot till exempel en klasskamrat. Även om vi som skola försöker backa upp, säger Lotta Lekander.

Hon berättar om en annan tuff insikt: att många andra vuxna, även från polis och socialtjänst, ibland lägger skuld på de elever, ofta flickor, som medvetet skickar bilder. Det kan handla om utmanande bilder som de skickar till sina pojkvänner.
– Det kan låta som att eleverna måste lära sig att inte skicka sådana bilder. Det är ju också lättast att säga. Men det blir fel att skuldbelägga flickorna. Det är den som delar vidare som är skyldig, säger Lotta Lekander.

Man måste ta ansvar för vad  man gör, precis som utanför internet.

Förutom kompetensutveckling och kollegial handledning, finns ytterligare ett verktyg som rektorerna lyfter i arbetet mot nätmobbning: en årlig enkät. I den kartläggs situationen på skolan och konkreta frågor om nätmobbning ingår. Även om enkäten är anonym går det att se på klassnivå eller gruppnivå var problemen finns och också rikta insatser som kan förebygga fler problem.
Något som rektorerna sett är att mobbning och nätmobbning ofta går hand i hand. Om en pedagog märker av att någon är utanför i en grupp, eller drar sig undan, ställs numera alltid frågan: Har det också hänt något på nätet?
– I de allra flesta fall rullar det upp rätt mycket då. Tidigare kunde vi stanna vid en enskild händelse på skolan och utreda den, nu vet vi att det nästan alltid finns något mer.
Gränsdragningen för vad som är skolans ansvar att utreda är inte särskilt svår, berättar rektorerna. Även om något händer vid busshållplatsen hemma eller i sociala medier på fritiden påverkas relationerna i skolan.
– Det var en issue för några år sedan, men det är det inte längre. Det spelar ingen roll var det hänt, om det handlar om våra elever, säger Lotta Lekander.

Innan vi lämnar skolan träffar vi högstadie­eleverna Ella Barne, Haval Yosefi och Ebba Jansen. De går i årskurs nio och är aktiva på olika sociala forum, som Instagram, Snapchat och Facebook. Alla har sett nätmobbning i någon form – och någon gång har de vänt sig till vuxna och berättat, andra gånger låtit bli. Att ingripa mot mobbare handlar om hur nära en själv det kommer.

Jättestensskolan är en kontrollskola i ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet. Snart ska några i personalen erbjudas mer utbildning i att motverka nätmobbning.
Jättestensskolan är en kontrollskola i ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet. Snart ska några i personalen erbjudas mer utbildning i att motverka nätmobbning.

– Känner man personen då kan man säga till, men annars låter man det vara, säger Haval Yosefi.
Det tråkiga med nätmobbning är att det lätt blir grovt eftersom det sker bakom en skärm. Spärren försvinner lättare för den som mobbar. Och för den som tar emot är det illa att se hemska ord i skrift.
– Man måste ta ansvar för vad man gör, precis som utanför internet, säger Ebba Jansen.
eniko.koch@chefochledarskap.se

 

ur Lärarförbundets Magasin