Läs senare

Här byggs språket med handkraft

Anneli GustafssonEn snabb väg till ett nytt språk går ofta via det vi gör med händerna. Det vet SFI-rektorn Anneli Gustafsson som skapat en skola med kreativiteten i fokus.

17 Okt 2016
Här byggs språket med handkraft
Foto: Andreas Carlsson

Foto: Andreas Carlsson

Effektiv och energisk men inte stressad. Det är intrycket Anneli Gustafsson, rektor för SFI i Uddevalla, ger. Skrivbordet i det ljusa rummet på tredje våningen är välordnat och på personalmötet med sina lagledare tänker hon fort och ger svar snabbt men lyssnar också noga på de andra. På mötet avhandlas bland annat tjänstefördelning, sommaruppgifter för eleverna under de veckor skolan är stängd, frånvaropolicy och lokalbrist. Någon tar upp att det saknas datorer och ger exempel på problem som uppstår. Anneli Gustafsson uppmanar raskt men vänligt till konstruktivitet:

– Vad är det ni vill ha? Lägg fokus på det.

Anneli Gustafsson började sin karriär som skulptör. Efter tre års konstnärlig utbildning fick hon bland annat göra utsmyckningar till en skola ritad av Gert Wingårdh. Men livet som konstnär innebar förutom ett väldigt ojämnt flöde av uppdrag och inkomster också krav på att kunna sälja sig själv och sin konst i alla sammanhang. Det passade inte Anneli Gustafsson och hon började vikariera som bildlärare och startade en konstakademi för barn. Efter att ha utbildat sig till lärare var hon sedan med om att starta en helt ny grundskola – en av hennes roligaste perioder i yrkeslivet.

Foto: Andreas Carlsson– Det var kreativa, nytänkande människor som sökte sig dit. Många av oss som arbetade där är skolledare i dag.

Även Anneli kom underfund med att hon ville ha större möjligheter att påverka och leda – hon ville bli rektor och läste in kurser i organisationspsykologi och ledarskap och fick sin rektorstjänst 2007.

Sedan Anneli Gustafsson tillträdde som rektor för Uddevalla SFI har det hänt en hel del i de pampiga byggnaderna på det före detta regementsområdet I17 i Uddevalla, där Uddevalla SFI huserar. Nya kurser har tillkommit och nya sätt att arbeta introducerats.

– Jag har sett behov, och försökt fylla dem. Att utveckla och förändra är min grej.

Hon visar runt i de ateljéer som nu ingår i elevernas undervisning: kök, snickeri, cykelverkstad och skrädderi. Här får de lära sig svenska språket i praktiska sammanhang. Idén kom ur tidigare erfarenheter av att arbeta med lärstilar, och tankar kring hur man bäst kan nå dem vars kunnande främst sitter i händerna.

Överallt i språkverkstaden Entré, som denna verksamhet döpts till, sitter fraser uppsatta på väggarna: ”Kan du på onsdag?”, ”Kan jag få tala med Berit?”, ”Känn dig som hemma!”. Utanför skrädderiet hittar man fullt av ord förknippade med sömnad, som ”tyg” och ”symaskin”.

Grunden för metodiken är hämtad från den australiensiska professorn Pauline Gibbons fyrstegsmodell. Enligt den pratar man först om vad man ska göra, sedan gör man och pratar om vad man gör, därefter pratar man om vad man har gjort, för att slutligen också skriva om det. Fokus ligger på att lära sig verb och substantiv och formulera meningar. I dag har eleverna fått sy mobilfodral i skrädderiet och jobba med ord och uttryck förknippade med det.

Foto: Andreas Carlsson

Alla elever får arbeta i språkverkstaden men viktigast är den för dem som har kort eller ingen utbildning från sina hemländer och som är ovana vid att sitta i klassrum. Kanske är det praktiska arbetssättet också en bidragande orsak till att lärandet här är ganska jämställt. Enligt en undersökning publicerad i Dagens Nyheter tar kvinnor i genomsnitt mer än ett år längre tid på sig än män för att klara den grundläggande nivån på SFI. I Uddevalla är skillnaden bara några månader.

Elever med kunskaper inom praktiska yrken kan också välja att lära sig svenska med fem olika inriktningar: bygg, handel, kök, vård och pedagogik (för fritidsledare och barnskötare).

För två år sedan ringde en politiker i kommunen upp Anneli och frågade om de kunde hjälpa de utbildade läkarna från Syrien. Då skapade hon, tillsammans med sin personal och i samarbete med bland annat Sahlgrenska akademin, en vårdkurs – SFA vård (SFA står för svenska för akademiker). Den kan läkare och sjuksköterskor läsa parallellt med SFI.

Under tre timmar varje dag lär de sig om hur vården fungerar i Sverige, diskuterar etik och får komma ut på praktik. Alla får en handledare som redan jobbar inom vården och som har samma modersmål. Kursen har varit en succé – det har gått bra för alla som fullföljt den, och svenska sjukhus har kunnat få kompetent personal snabbare än om eleverna, som brukligt, hade varit tvungna att klara hela SFI innan de fått börja läsa in sin svenska vårdkompetens.

Foto: Andreas CarlssonFör knappt ett år sedan startades en motsvarande kurs för lärare, SFA Pedagogik. Utländska lärare behöver normalt läsa två år på universitet för att få sin svenska legitimation.

– Under åren hos oss försöker vi preparera dem så att de kan skippa första året på universitetet. De första eleverna kommer att söka in till universitetet för att komplettera sin lärarexamen i höst, säger Anneli Gustafsson.

Nytänkandet i Uddevalla har fått mycket uppmärksamhet. De senaste åren har skolan fått ta emot många studiebesök och både elever och personal poserar vant och tålmodigt för fotografen. Anneli är också regelbundet ute och föreläser om sin verksamhet, vilket ger en möjlighet att åter få undervisa.

– Jag älskar att stå på scen – det ger mig en adrenalinkick, säger hon.

Den tidigare nämnda granskningen från Dagens Nyheter visade också att det i snitt tar två år att klara bara den lägsta nivån, A, på SFI. Anneli Gustafsson menar att det för många som kommit hit med ingen eller liten skolunderbyggnad är orealistiskt att de någonsin ska klara tillräckligt hög nivå för att söka in till någon utbildning eller hitta jobb på vanlig väg. Därför har skolan också påbörjat ett projekt för att starta sociala företag inom bristyrken, som restaurang och städ, där uppgifterna bara kräver mycket enkla svenskkunskaper. Insikterna om hur svårt det är för en del att lära sig språket har fått henne att omvärdera tidigare ståndpunkter. Att köpa städhjälp var henne förut helt främmande men inte längre.

– Jag ser det som ett sätt att ge andra möjlighet till jobb.

Att hon nu har städhjälp ger henne också tid att vila och syssla med sådant hon tycker om, som att greja i trädgården, laga mat och bjuda på fest. Varje helg går hon och maken och tränar på gym och äter sedan brunch med de två döttrarna. Och så tycker hon om att resa. Under sommaren väntar en månadslång tur med bil till Holland och Frankrike. När hon är hemma igen kommer hon ligga på dagbädden i växthuset och läsa eller titta på himlen.

Foto: Andreas Carlsson

– Jag är bra på att koppla av, det kan min man intyga!

Men så har det inte alltid varit. När hon tidigare blev uppslukad av något nytt projekt kunde det bli jobb närmast dygnet runt.

– Jag har tränat mig i att begränsa mig och att vara närvarande där jag är. När jag går hem från jobbet så släpper jag det. Det handlar också om att vara en bra förebild för mina anställda. Jag vill visa att man behöver vara ledig, och skickar till exempel aldrig jobbmejl till dem utanför arbetstid.

Hon har också lärt sig att nya saker behöver tid för att sätta sig.

– Jag tänker på talesättet att man får vatten klart genom att vänta tills grumlet lagt sig. Jag tror jag kan det nu.

Anneli Gustafsson

Gör: Arbetar som rektor för SFI i Uddevalla.

Ålder: 51.

Aktuell: Med projektet att starta sociala företag för de elever som har svårast att nå arbetsmarknaden.

Bor: I villa intill Bäveån i Uddevalla.

Bakgrund: Före detta skulptör och bildlärare. Så är hon som rektor: Bestämd, duktig på att se alla och skicklig på att sätta ihop välfungerande arbetslag (enligt medarbetaren Lena Henningsson).

ur Lärarförbundets Magasin