Läs senare

Har hittat koden till lärandet

DigitaliseringKarolina Cronberg, rektor på Högenskolan, vill införa programmering i alla klasser och på fritids. Förskoleklassen är redan i gång – med hembyggda robotar som kan både dansa och rita.

Elevernas klotterrobotar dansar ut på ett papper och lämnar färggranna spår efter sig.
Foto: Andreas Carlsson

Mitt på klassrumsgolvet ligger en stor karta med 70 rutor. Anton Nordborg som går i förskoleklass har ställt sig i en av rutorna och hans klasskamrat Elna Jernby har fått i uppgift att programmera honom.
– Gå tre steg framåt. Sväng höger, instruerar Elna Jernby samtidigt som hon tittar på en egen mindre karta där hon har ritat in i vilka rutor han ska gå.

Jag är intresserad av att lära mig om hur eleverna lär sig programmering.

När Anton Nordborg har gått tre robotliknande steg framåt tar han ett steg till höger.
– Nu blev det klurigt! Anton skulle svänga till höger, men inte ta något nytt steg utan stå kvar i samma ruta. Robotar är speciella och gör exakt det vi säger till dem, säger förskolläraren Liselotte Nyman.

Han backar ett steg och fortsätter sedan att följa Elna Jernbys instruktioner. När han kommit till sista rutan gör han ett hopp och belönas med en applåd från kompisarna.

På Högenskolan i västra Göteborg, en enparallellig F−3-skola med drygt 100 elever, har programmering funnits med i förskoleklassen under stora delar av vårterminen. Det startade med att skolans rektor Karolina Cronberg tipsade de två förskollärarna Liselotte Nyman och Ann Jansson om en kurs på Universeum i Göteborg som handlade om teknik och digitala verktyg.
– Vi blev så inspirerade. Det som väckte störst intresse var när de visade hur man kunde programmera blue-bot-robotar. Vi kände båda att vi ville lära oss mer om det, berättar Liselotte Nyman.

Tillbaka på skolan bollade de idéer med varandra och läste om programmering. De provade olika övningar. Eleverna har till exempel programmerat robotar och tränat kodning med hjälp av appar.
– Karolina uppmuntrar oss hela tiden. Entusiasmen har också spridit sig till våra kollegor. De är nyfikna på vad vi håller på med, säger Ann Jansson.

Rektor Karolina Cronberg uppmuntrar lärarna att våga prova nya digitala idéer. Foto: Andreas Carlsson

Högst upp i den k-märkta skolbyggnaden har rektorn Karolina Cronberg sitt lilla kontorsrum. Hon arbetar även som specialpedagog och administratör.
– Som rektor prioriterar jag det pedagogiska utvecklingsarbetet. Jag tycker att det är viktigt att stötta pedagogerna så mycket jag kan, till exempel genom att uppmuntra och ge möjlighet till kompetensutveckling och kollegialt lärande.

Just nu avsätter hon tid till att sätta sig in i programmeringsuppdraget. Hon läser bland annat Skolverkets kommentarmaterial om digitalisering på grundskolenivå.
– Jag är intresserad av att lära mig om hur eleverna lär sig programmering, speciellt när jag märker hur lustfylld programmeringen har blivit i förskoleklassen. Att det kommer in tidigt i åldrarna tror jag är en stor fördel – då finns det en öppenhet för att närma sig nya saker.

Programmeringen måste bli en kul utmaning som lockar eleverna.

Till hösten ska även de andra klasserna på skolan introduceras i programmering. Förutom de två förskollärarna har även en förstelärare och en fritidspedagog på skolan fortbildat sig inom digitalisering. Under höstterminens inledande studiedagar och följande arbetsplatsträffar planerar Karolina Cronberg att hon och de fyra pedagogerna ska dela med sig av sina kunskaper och idéer om programmering.
– Det finns en osäkerhet hos oss alla. Vi får ta ett steg i taget. Inledningsvis kommer vi att diskutera och konkretisera utifrån läroplanen och Skolverkets material om digitalisering för att förstå mer om hur vi kan få in programmering i olika ämnen. Vi behöver också revidera vår ikt-plan och förtydliga vad vi vill att eleverna ska lära sig om programmering.

Programmering på schemat 2018

Regeringen har beslutat att programmering ska införas som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framför allt i teknik och matematik, senast den 1 juli 2018.

Skolverket håller på med en översyn av förskolans läroplan, bland annat avseende hur barnens digitala kompetens kan stärkas.

Det nya förslaget redovisas för regeringen våren 2018, men redan nu ligger delar av förslaget på Skolverkets webb.

I andra änden av Göteborg, på Bredfjällsgatans förskola i Angered, har arbetet med att införa programmering nyligen påbörjats. Under pedagogernas gemensamma planeringstid finns programmering på agendan vid minst ett tillfälle i månaden. På förskolan finns sedan tio år tillbaka en ikt-ansvarig pedagog som bidrar med kunskaper på området och kan leda diskussionerna.
– I början fanns det en rädsla för begreppet programmering, men ju mer vi pratat om vad programmering kan innebära desto större har intresset blivit, berättar förskolechefen Elin Chorzynski.

Under våren har förskolegrupperna arbetat med symboler som ett första steg inför programmeringen. Till exempel har barnen lärt sig att följa symboler som stoppskyltar och pilar som lagts ut på golven på avdelningarna. I höst ska barnen börja med att programmera bee-bot-robotar.
– Jag vill ge pedagogerna möjlighet att hitta sätt att använda programmeringen i vardagen. Förskolans läroplan kunde ha varit tydligare med hur det ska gå till. Men det framgår ändå att barnen ska lära sig saker som behövs i ett modernt samhälle, säger Elin Chorzynski.

Hon lyfter fram att programmering innebär att barnen tränar på olika förmågor i läroplanen, till exempel att samarbeta, ta instruktioner, reflektera, tillägna sig nya begrepp och i förväg kunna tänka ut vad som ska ske.

– Vad händer om jag trycker på fjädern? undrar rektorn Karolina Cronberg på besök i förskoleklassen på Högenskolan.

Eleverna Julia Alenius och Linus Lindgren sitter vid var sin Ipad och programmerar en robot i appen Lightbot.
– Roboten hoppar. Om man trycker två gånger på fjädern gör den två hopp, berättar Linus Lindgren.
– Vad bra att ni lär mig, säger Karolina Cronberg.

Förskollärarnas intresse väcktes på en kurs med bland annat blue-bot-rotobar. Foto: Andreas Carlsson

Hon är medveten om att eleverna ibland har mer kunskaper om datorer och programmering än vad hon själv och lärarna har. Därför vill hon kartlägga elevernas kunskaper.
– Vi måste hitta rätt nivå i undervisningen. Programmeringen måste bli en kul utmaning som lockar eleverna.

Det hörs ett surrande ljud. Några elever testkör sina klotterrobotar i gymnastiksalen vägg i vägg. Robotarna är tillverkade av tuschpennor, tejp, suddgummi, en liten plastlåda, träspatel, batteri, elsladdar och hobbymotor.
– Vi vill att eleverna ska få kunskap om hur man kan bygga en robot och hur en strömkrets fungerar, berättar förskolläraren Liselotte Nyman samtidigt som hon tejpar fast ett stort vitt ritpapper på golvet i gympasalen.
– Ta av locket på tuschpennorna och koppla ihop strömkabeln. Nu kan ni låta robotarna dansa! säger hon.

Liv Ahlgren ställer ner sin guldfärgade robot på papperet. Den rör sig i stora cirklar och lämnar lila, gröna och röda prickar efter sig. Ibland stöter den emot en annan robot och det bildas nya färgmönster på papperet. Kompisarna som sitter bredvid skrattar.
– Åh, vad din robot är bra på att rita knasigt.

Alla artiklar i temat Vägen till digital utveckling (8)

ur Lärarförbundets Magasin