Läs senare

Har tid att vara visionär

StressMalmö stads nya stödfunktioner gör rektorernas jobb lättare och mindre stressigt. I dag hinner Jenny Nyberg på Oxievångsskolan med att lyfta blicken från de dagliga bestyren.

av Martin Röshammar
28 Mar 2017
28 Mar 2017
Foto: Lars Dareberg

När Jenny Nyberg kom till Oxievångsskolan som ny rektor i januari 2014, var det kärva tider. Skolan hade på kort tid tappat 35 elever till friskolor och det blev hon som fick ta ansvaret att säga upp sju medarbetare då tre och en halv miljoner kronor skulle sparas.

Samtidigt gick hon rektorsutbildningen och skulle sätta sig in i en organisation hon inte kände. Hon jobbade inte hundra procent utan mycket mer.
– Då gällde det att hålla näsan ovanför vatten­ytan och bara tänka på var vi skulle skära. Det gick trots allt ganska smärtfritt med bland annat pensionsavgångar, säger Jenny Nyberg.

Sedan den 1 juli 2013 ansvarar grundskole­förvaltningen för Malmös kommunala grund­skoleverksamhet. På förvaltningsnivå finns fem avdelningar uppdelade efter geografiska skolområden med var sin utbildningschef. Men också en avdelning för specialskolor som sjukhusskola, hörselklasser och skolor för barn med autism plus samordning av exempelvis skolpliktsbevakning och stadens administratörer.

Vi kan styra resurser till en skola där det gungar.

Varje skola leds av en rektor som har en utbildningschef att ta hjälp av. Före centraliseringen var Malmö uppdelat i tio stadsdelar.
– Det blev allt tydligare att stadsdelarna inte var tillräckligt starka för att bedriva en skolverksamhet som motsvarade kraven i Lgr11, säger Anders Malmquist, grundskoledirektör, som tidigare var stadsdelschef i Södra innerstaden.

Nu är grundskoleförvaltningen Malmös största med närmare 5 000 anställda och i uppdraget låg från början att likställa utbildningen för eleverna i Malmö och skapa bättre stödfunktioner för skolorna.

Hos förvaltningen finns nu avdelningar för kommunikation, kvalitet, utveckling, HR, ekonomi och myndighet. Personal där är redo att bistå rektorerna vars arbetssituation var prioriterad redan på idéstadiet när den nya förvaltningen växte fram.

Anders Malmquist menar att rektorerna har nyckelpositioner och att det ska vara attraktivt att vara rektor i Malmö. Bland annat ska ingen rektor ha mindre än 50 000 kronor i månadslön.
– Det är fortfarande ett krävande arbete att vara rektor. Men vi tror att vi kan göra det lättare med hjälp av allt stöd som finns omkring dem. När det händer något så kan vi styra resurser till en skola där det gungar, förklarar Anders Malmquist.

Jenny Nyberg är stolt över Oxievångsskolans ljusa och rymliga lärarrum. Här går det att hämta ny kraft och ny energi. Det är också här arbetslagen har sina dagliga möten, timslånga på måndagar och kortare de andra dagarna.
Foto: Lars Dareberg

Han tycker att det mesta tyder på att rektorerna upplever att arbetet på många sätt har blivit lättare, men påpekar också att som huvudman ska förvaltningen stödja och skapa förutsättningar, men också följa upp och styra verksamheten.
– Vi säger att vi styr genom uppföljning. Mycket kraft har lagts på att sjösätta ett kraftfullt styr- och ledningssystem med ett systematiskt kvalitetsarbete som ger tydliga besked och svar på frågan om var skolorna står någonstans, förklarar Anders Malmquist.

Jenny Nyberg klarade sin begränsande budget. Nu har skolan vuxit med 200 elever, vilket gör att hon kan satsa i stället för att spara. Hon lägger stort krut på biblioteket och på en digitaliseringspedagog, liksom på att införa en helt unik tjänst, en trygghetssamordnare.

Många av eleverna är tillbaka från friskolorna. De har återvänt till en skola som nu har ungefär 530 elever och som i höst kommer att ha sju klasser i årskurs sju. Samhället Oxie växer också så det knakar och allt färre väljer friskolor framför Oxievångsskolan som dock inte får plats med så många fler elever. Flera gånger den här dagen skojar rektorn om att de allt trängre korridorerna ibland känns som att vara i folkmyllret på Malmöfestivalen.

Jag har valt att ha ett nära ledarskap.

Jenny Nyberg träffar sin ekonom en gång i månaden och på det mötet är även förvaltningens HR-konsult närvarande. Då går de igenom exempelvis budget och elevantal.

Numera har Jenny Nyberg inte en utan tre biträdande rektorer. Engin Ilyaz har fått sällskap av Hanna Draxell och Sara Barrander Wollin. Så länge budgeten hålls är det upp till rektorn att bygga sin egen organisation, en organisation som alltså växer och det har gett allt större möjlighet att delegera.

Energisk är hon, men inte stressad.

Eleverna har fått det bättre med den nya grundskoleförvaltningen i Malmö stad och den stöttning rektorerna får, det är Jenny Nyberg säker på. Resultaten är bättre, och eleverna är mer nöjda, i alla fall i de undersökningar som gjorts. Skolinspektionen har också varit i stort sett tillfreds.

Jenny Nyberg är personalansvarig för elevhälsoteamet, trygghetssamordnaren, biträdande rektorer, administration och vaktmästeri. Totalt 20 medarbetare. De tre biträdande rektorerna leder mellan 15 och 20 medarbetare.
– Många skolledare är chefer över 40–50 personer. Hur mycket hinner de vara ute i verksamheten? Hur mycket hinner de med sina medarbetare? Jag har valt att ha ett nära ledarskap. Jag tycker också att man som biträdande rektor ska ha tid över till det strategiska och visionära arbetet, all tid ska inte gå till det operativa.

Malmös modell

  • Grundskoleförvaltningen i Malmö har en grundskoledirektör. Under denna finns sex utbildningschefer som alla har 12–13 rektorer under sig.
  • Till sin hjälp har rektorerna avdelningar för kommunikation, kvalitet, utveckling, HR, ekonomi och myndighet.
  • Planer finns på att införa en form av administrativa chefer ute på skolorna som kan ta över en del av ansvaret som skolledningen i dag får lägga mycket tid på. På så sätt kan rektorernas pedagogiska ledarskap renodlas ytterligare.

Hon förklarar att de tampas mycket med den utmaningen, krocken mellan virvelvinden och visionen. Som skolledare dras man i, hela tiden. Hon menar att man som skolledare måste hinna med att se verksamheten ur ett helikopterperspektiv där man lyfter blicken från de dagliga bestyren. Då är organisationen livsviktig. Inte minst schemat.

Jenny Nyberg menar att hon styr hela utvecklingsprocessen med schemat. Tidigare har hon gjort all schemaläggning, nu är det en lärare som ägnar 20 procent av sin tid till det. Tillsammans bollar de funderingar och synpunkter under processens gång.
– En skolledare får aldrig släppa schemat. Någon annan kan göra schemat, men det är du som ska berätta hur det ska se ut, säger Jenny Nyberg bestämt.

Stolt över det jobb hon och hennes medarbetare gör, det är hon, men nöja sig får man aldrig göra. Då stagnerar man som skolledare.
– Det är stressande om man inte gillar läget och inser att man aldrig blir färdig.

Johan Rasmusson som tidigare varit både utvecklingsledare och idrottslärare, knackar på dörren. Det är han som i rollen som trygghetssamordnare sedan årsskiftet ska jobba heltid med tryggheten och lugnet i skolans korridorer. Han finns där eleverna finns och ska jobba för att skapa en bättre studiero och högre närvaro. 20 procent av skolans elever hade under höstterminen över 20 procents frånvaro. Mest handlar det om sena ankomster.

Trygghetssamordnaren har individuella samtal med eleverna, återkopplar till föräldrar och följer hela tiden statistiken, hur ser det ut med frånvaron? Han berättar om en elev som han har träffat i två veckor. Eleven hade mängder av sena ankomster på fem minuter eller mer. Men Johan Rasmussons arbete med långa och många samtal har gett resultat och det snabbt. Under förra veckan hade eleven inte en enda sen ankomst.
– Vi tror på det här intensiva sättet att arbeta, att vi är lite jobbiga och följer upp. Vi säger det gång på gång, fem minuter en gång om dagen, det blir väldigt mycket missad lektionstid i slutändan, påpekar Jenny Nyberg.

Efter lunchen väntar som vanligt på måndagar ett möte med de biträdande rektorerna. Det strukturerade mötet förvandlas till blixtsnabb utryckning. Något har hänt, en elev mår dåligt på en toalett, och ledningen måste rycka ut eftersom trygghetssamordnaren nu är på utbildning.

Ambulans anländer och på skolan återvänder lugnet.

På Jenny Nybergs kontor måste mötet fortsätta. Lovskolan ska planeras och lärdomarna från årets Bett-mässa i London analyseras. Då ringer en förälder vars son tidigare gick på skolan. Nu vill han börja på Oxievångsskolan igen.
– Han är så välkommen tillbaka. Kan du komma in med påskrivna papper i morgon?

Alla artiklar i temat Hur mycket tål en chef? (9)

ur Lärarförbundets Magasin