Ingår i temat
Likabehandling
Läs senare

Högtflygande planer 

Sedan årsskiftet finns ny lagstiftning som i högsta grad påverkar alla förskolors och skolors arbete mot diskriminering och kränkande behandling.

28 Maj 2009

Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vad är vad? Från och med årsskiftet gäller det att hålla tungan rätt i mun och föra in rätt begrepp i rätt årlig plan.

– Diskriminering och trakasserier är nya uttryck i den pedagogiska verksamheten. Dessa juridiska termer har slagit ner som ett UFO för en del i förskolornas och skolornas värld, säger Lena Sievers på Diskrimineringsombudsmannen, DO, och pekar på vikten av att förklara begreppen och se vad de betyder i vardagen.

Sedan 2006 ska varenda förskola och skola ha en likabehandlingsplan, även om det är lite si och så med det. Nytt för i år är att likabehandlingsplanen ska upprättas varje år, inte bara revideras.

En annan nyhet är att ytterligare en plan ska göras, planen mot kränkande behandling.

Skillnaderna mellan de båda planerna är inte så stora, menar Heidi Westman på Barn- och elevombudet, BEO, och Anna Rydin på Skolinspektionen håller med.

– Kraven skiljer sig inte så mycket åt. Man har tydliggjort att när det handlar om diskriminering så är det diskrimineringslagstiftningen som styr. När det handlar om annan kränkande behandling så är det skollagen som styr.

Den nya lagstiftningen
Den 1 januari i år ersattes barn- och elevskyddslagen från 2006 av två lagar som skyddar barn och elever från kränkningar, trakasserier och diskriminering. Den ena är diskrimineringslagen som samlar innehållet från flera olika tidigare lagar om diskriminering i en enda lag. Det infördes också två nya diskrimineringsgrunder: Ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck.

Den andra är skollagens kapitel 14 a som innehåller regler som avser annan kränkande behandling.

För förskolorna och skolorna innebär den nya lagstiftningen att det från och med årsskiftet är två nya planer som ska upprättas. Den ena är en likabehandlingsplan utifrån bestämmelserna i diskrimineringslagstiftningen. Den andra är en plan mot kränkande behandling utifrån bestämmelserna i skollagen.

Tillsynsansvaret för att de båda lagarna efterlevs ligger på olika instanser. Den nyinrättade myndigheten Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över likabehandlingsplanen. Barn- och elevombudet, BEO, har tillsammans med Skolinspektionen tillsyn över planen mot kränkande behandling. I praktiken innebär det att Skolinspektionens granskare kommer att informera DO om de vid sina inspektioner ser att det finns brister i diskrimineringsdelarna, och att BEO och DO agerar i "skarpt läge" för respektive plan, vid anmälningar och skadeståndsförhandlingar.

För båda planerna gäller att en ny ska upprättas varje år. Det finns möjligheter att sammanföra dem till en plan, men då ska det tydligt framgå vad som är vad.

Det är huvudmannen som enligt lag ska se till att det finns planer för varje verksamhet, det vill säga förskola eller skola. Om det vid en granskning inte finns en plan kan huvudmannen åläggas vite.

Kartläggning och elevmedverkan
För den förskola eller skola som har gjort den gamla likabehandlingsplanen enligt konstens alla regler innebär arbetet med de två nya planerna inga större förändringar. Det nya är att de ska upprättas varje år, att de ska vara konkreta med tydlig ansvarsfördelning och att en utvärdering ska ske.

De likabehandlingsplaner som finns i dag uppvisar stora brister. Lena Sievers på Diskrimineringsombudsmannen berättar att det inte har varit några problem för de olika diskrimineringsombudsmännen att få in en plan i de fall en anmälan om diskriminering har kommit in.

– Vi har hittills alltid fått in något slags skrivelse, men ingen har levt upp till de krav som gäller.

Skolverkets granskningar visar att många, men inte alla, förskolor och skolor har en likabehandlingsplan, men att de inte alltid följer regelverket. De största bristerna är att man inte har gjort en ordentlig kartläggning i den egna verksamheten och att barnen och eleverna inte har medverkat.

Enligt lagstiftningen ska arbetet med de båda planerna ske i samverkan med barnen och eleverna, anpassat efter ålder och mognad, och det gäller även barn i förskolan.

– Om man gör en kartläggning av verksamheten där man ska försöka hitta de problem som finns utan att barnen medverkar – hur ska man då veta var problemen ligger, frågar Anna Rydin på Skolinspektionen.

Många skolor använder sig av trivselenkäter som lätt kan utökas till att också ta med frågor som handlar om trakasserier eller kränkningar. Finns det sexuella trakasserier på en högstadieskola till exempel? Eller rasistiska problem och främlingsfientlighet? Hur upplever särskoleelever sin relation till eleverna i de övriga klasserna?

De flesta skolor skriver incidentrapporter när de håller på med mobbningsutredningar och de kan också ligga till grund för kartläggningen.

– Kanske är det så att det som vi slarvigt kallar för mobbning i stället handlar om sexuella trakasserier eller rasistiska kränkningar, säger Lena Sievers på DO och påpekar att en likabehandlingsplan ska innehålla åtgärder för att förebygga och förhindra trakasserier som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

Inte bara skriva för vuxna
Man kan fråga var eleverna känner sig otrygga, man kan göra trygghetsvandringar och skolgårdskartor i de lägre åldrarna. I förskolan är man van att arbeta med barnintervjuer och kan intervjua barnen om hur de tänker och funderar kring frågor som handlar om kränkning och diskriminering. När barnen är väldigt små eller av andra skäl inte kan medverka så mycket är det föräldrarna man får arbeta med.

Klassråd, elevråd, elevombud, kamratstödjare är andra vägar att gå för att engagera eleverna.

Låt oss tänka på en fiktiv skolledare som efter veckor av kartläggning och diskussioner med barn och anställda äntligen har blivit klar med de båda planerna. Här står vilka problemen är och vad som ska göras. Det står vem som har ansvaret, när aktiviteterna ska vara slutförda och när utvärdering ska ske. Slutligen har all personal informerats om hur planerna ska fungera praktiskt ute i verksamheten. Nöjd och belåten sätter hon eller han in dem i pärmen i bokhyllan.

Men stopp ett tag! Här blev det fel. Arbetet tillsammans med barnen och eleverna slutar inte med de färdiga planerna. Nu ska planerna ut också till dem. De ska veta att de finns och vad de innebär. De ska kunna använda sig av dem. Därför ska de vara användarvänliga och skrivna på ett sådant sätt att barn och elever kan förstå dem. De ska veta vad de ska göra om de känner sig otrygga eller om en vuxen kränker dem.

Lägg ut planerna på intranätet, introducera dem på första föräldramötet, lägg dem i klassrummen, låt klassföreståndaren ta ansvar för elevinformationen, låt mentorerna gå igenom dem i sina mentorsgrupper. Förslagen är många från Lena Sievers, Heidi Westman och Anna Rydin.

Ett enkelt test för vår skolledare vore att gå ut på skolgården en bit in på terminen och fråga första bästa barn: Vet du om att vi har en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling?

Ta in i verksamheten
Det är redan fullt upp ute i skolorna och här tillkommer uppgiften att göra två nya planer år efter år … Lena Sievers nickar att visst kan man tänka negativt, att det här är någonting som vi aldrig blir av med.

– Men det viktigaste är att man ser det som en möjlighet att inleda ett systematiskt och långsiktigt arbete i stället för att enbart agera i akuta situationer.

En del av detta arbete görs redan ute på skolorna i planer mot mobbning, i antimobbningsarbete, i enkäter, i kvalitetsredovisningar. Nu handlar det om att gå ett steg vidare och se vad som kan dölja sig bakom det som hittills har kallats för mobbning. Man kan också fundera på hur man kan jobba med dessa frågor i den redan befintliga undervisningen, kanske i sex- och samlevnadsundervisningen eller i SO.

– Det handlar alltså inte om ett UFO som har kommit till skolans värld, säger Lena Sievers. Det här är någonting som redan berör skolors och förskolors vardagliga verksamhet och har gjort i alla år – fast nu ska vi lära oss att se det med nya ögon och hitta nya angreppssätt.

FAKTA

Handledning och rådgivning
En handledning för hur man praktiskt ska arbeta med att ta fram en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling enligt den nya lagstiftningen håller på att tas fram av Skolinspektionen, BEO och DO gemensamt. Den beräknas vara klar i höst.

Förebygga diskriminering, främja likabehandling i skolan och Förebygga diskriminering, främja likabehandling i förskolan från 2008 är handledningar om gamla likabehandlingsplanen, men är fortfarande matnyttig läsning. De kan laddas ner från www.skolinspektionen.se och www.do.se

DO:s rådgivning, telefon 08-120 20 700, måndag-onsdag 9.00-11.00 och 13.00-15.00, torsdag 9.00-11.30.


Definitioner

Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt.

Trakasserier är en kränkning som har koppling till en av diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck.

Kränkande behandling kallas en kränkning som inte kan kopplas till någon diskrimineringsgrund (kallades tidigare ”annan kränkande behandling”).

Diskriminering och trakasserier ska tas upp i likabehandlingsplanen. Kränkande behandling ska tas upp i planen mot kränkande behandling.

 

Handledning och rådgivning
En handledning för hur man praktiskt ska arbeta med att ta fram en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling enligt den nya lagstiftningen håller på att tas fram av Skolinspektionen, BEO och DO gemensamt. Den beräknas vara klar i höst.

Förebygga diskriminering, främja likabehandling i skolan och Förebygga diskriminering, främja
likabehandling i förskolan
från 2008 är handledningar om gamla likabehandlingsplanen, men är fortfarande matnyttig läsning. De kan laddas ner från www.skolinspektionen.se och www.do.se

DO:s rådgivning
telefon 08 -120 20 700
måndag – onsdag 9.00 – 11.00 och 13.00 – 15.00
torsdag 9.00 – 11.30

ur Lärarförbundets Magasin