Läs senare

Hon gör cheferna till stjärnor

Hon rekryterar via Youtube och fixar karriärmöjligheter för alla. Annika Gabrielsson har gjort Hudiksvalls förskolor till attraktiva arbetsplatser.

01 Feb 2016
Hon gör cheferna till stjärnor
Annika Gabrielsson är verksamhetschef för förskolan i Hudiksvalls kommun. Foto: Per Trané

Because I’m happy – Annika Gabrielsson dansar omkring på Hudiksvalls gator tillsammans med en grupp förskolechefer till Pharrell Williams låt. Filmen ligger på Youtube och var hennes sätt att tacka medarbetarna för att de fått så gott betyg av Skolinspektionen.
– Man måste tänja på sina gränser, säger hon och ler där hon sitter i sitt lilla kontor i Hudiksvalls kommunhus.

Hon har just kommit tillbaka från ett möte, gläntat på fönstret, varm som hon är efter att ha småsprungit till intervjun. Nu slänger hon i sig en clementin i väntan på försenad lunch. Det är lite hektiskt just nu. Hon är inne i den period på året då hon åker och träffar kommunens tio förskole–chefer på någon av de förskolor (totalt 28 stycken) som de ansvarar för.

– Vi analyserar vad som hänt under året som gått, och så får personalen förstås lyfta egna frågor.

Hon vill också se själva verksamheten. Lyssna in, känna pulsen, se att det finns lust, motivation och glädje. Sådana gånger kan hon längta tillbaka. För det var som förskollärare och senare specialpedagog hon började karriären.

Efter några år som rektor sökte hon den nya tjänsten som verksamhetschef för förskolan, som utlystes efter en stor omorganisation i kommunen. Det är drygt nio år sedan och än har hon inte tröttnat.

– Det är fortfarande lika givande och inspirerande och det finns alltid något nytt att dyka ner i.

Tjänsten var ny, liksom hela förvaltningen. Så det handlade verkligen om att börja från scratch.

Arbetet har förenklats av att hon haft en stabil grupp förskolechefer att jobba tillsammans med ända fram till i år, då tre av dem gått i pension och en flyttat till annan ort.

– Ojojoj, det är en utmaning! Men också världens chans!

Foto: Per TranéPå förskolechefsposterna vill hon ha ”engagerade, kompetenta pedagoger med hög uppdragsförståelse”. Vilket i klartext innebär personer med erfarenhet från just förskoleverksamhet.

– För mig är det viktigaste att de är bra pedagogiska ledare. Som chef måste man bottna i det man ska leda för att nå bra resultat. Kunskap om arbetsmiljö, arbetsrätt, budget och sådant kan man klä på dem sedan.

Ett sätt att få kompetenta chefer är den karriärtrappa som finns inom lärande- och kulturförvaltningen och som Annika Gabrielsson varit med om att ta fram. Den innebär att alla legitimerade medarbetare har möjlighet att vidareutbilda sig i fyra steg. Första steget är att bli lokal lärarutbildare och i nästa steg bli mentor för nyanställda. Tredje steget är uppdrag och tjänst som förstelärare. Hudiksvall är en av få kommuner i Sverige där även förskollärare har möjlighet att bli det. I steg fyra blir man lektor.

Men samtidigt som medarbetarna uppmuntras att karriärklättra behövs det förstås bra förskollärare i själva verksamheten. Därför har förskolan börjat samarbeta med Mittuniversitetets lärarutbildning. Hudiksvall har nu fyra övningsförskolor för all verksamhetsförlagd utbildning (vfu).

– Förhoppningsvis tycker studenterna att vi håller så hög kvalitet att de vill återvända hit.

Och så kan man ju bjussa på sig själv. Eftersom den där filmen visade sig vara ett lyckokast, gjorde Annika Gabrielsson en ny version, nu i form av en rekryteringsfilm som länkades till en annons.

– Intresset var enormt, och vi kunde faktiskt nyanställa 20 personer efter det. Sedan vet jag förstås inte om det berodde på filmen.

Det finns mycket som lockar, tror hon, inte bara att verksamheten har hög kvalitet. En sådan sak är att samtliga anställda i Hudiksvall erbjuds önskad sysselsättningsgrad – den som vill ha heltid får det, den som vill ha deltid likaså.

Medan Annika Gabrielsson varit verksamhetschef har förvaltningen omorganiserats två gånger.

– Det var ett jättehårt arbete, men jag är en sådan person som trivs när jag har många saker på gång samtidigt.

Självklart leder förändringar och nya krav till oro och frustration också.

– Det måste jag fejsa, det ingår i min roll. Det gäller att försöka kanalisera missnöjet och hitta konstruktiva lösningar.

Ett sätt är att ge tid och förutsättningar för kompetensutveckling. Hon har också satsat på dokument och mallar, och sett till att varje förskollärare fått en lärplatta.

För att kunna hålla daglig kontakt med förskolecheferna har hon byggt upp slutna inforum som bara hon och respektive förskolechef når och en molntjänst där alla kan jobba i samma dokument.

Det finns också en skolportal där hon publicerar aktuell forskning, skriver blogginlägg och då och då lägger ut en fråga som hon vill debattera med förskolecheferna.

– En fördel med det är att frågorna redan är processade på våra chefsdagar, då kommer vi snabbare till beslut.

En sådan debattfråga handlade om hur den höga sjukfrånvaron inom förskolan skulle minskas.

– Jag fick massor av engagerade svar!

Utifrån dessa presenterade hon en handlingsplan som bland annat går ut på att förskolepersonal får möjlighet till så kallad semesterväxling, det vill säga byta semestertillägget mot ledighet. Det kan innebära fem till sex extra lediga dagar per år.

– Jag ser bara vinster med det. Och intresset är hur stort som helst.

Så hur var det nu med Skolinspektionen? Myndighetens förskolegranskningar är väl inte så djuplodande? Jo absolut, säger Annika Gabrielsson och beskriver ett halvårs process, med femtio ingående ”spetsiga och himla bra” frågor, inspektörer som träffade fokusgrupper med föräldrar, pedagoger, chefer och politiker och djupintervjuade henne som verksamhetschef.

Men trots att hon kände sig stolt över verksamheten, inte minst efter att ha använt sig av ett självvärderande kvalitetsverktyg och i de granskningarna fått höga betyg, var hon oförberedd på att Skolinspektionens rapport skulle vara så positiv.

När den bara var tre sidor lång trodde hon först att något blivit fel.

– Sedan insåg jag att Skolinspektionen är inriktad på brister. Det är jag ovan vid, för i förskolan tittar man efter möjligheter. Men i det här sammanhanget var det alltså positivt med kort text.

– Och plötsligt vändes blicken mot oss. ”Hur har ni gjort?”, undrade folk. Det var häftigt!

Nu ser Annika Gabrielsson på klockan. Snart ska hon ta bilen till nästa förskoleträff. Men det är inte stress som syns i hennes ögon, utan förväntan.

– När jag ser växandet hos både barn, pedagoger och chefer, möter glittret i deras ögon, då svävar jag som på moln därifrån.

Annika Gabrielsson

Gör: Verksamhets­chef för förskolan i Hudiksvalls ­kommun.
Familj: Man och tre utflugna barn samt två barnbarn.
Bor: I Hudiksvall.
Ålder: 54 år.
Fritid: Familjen.
Alternativ karriär: ”Något kreativt, kanske designer.”
Det ska min själv­biografi heta: ”Allt är möjligt.”

Alla granskas vart tredje år

  • Skolinspektionen granskar alla huvudmän i hela landet var tredje år (så kallad Regelbunden tillsyn).
  • All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen
  • I förskola, fritidshem och vuxenutbildning med offentlig huvudman är tillsynen inriktad på hur kommunen tar ansvar för verksamheten.
  • Fristående förskolor har fått tillstånd att drivas av kommunen, och därför har kommunen ansvar för tillsynen av dessa.

Källa: Skolinspektionen

ur Lärarförbundets Magasin