Läs senare

Hur mycket inflytande tillåter du?

25 Aug 2016

När jag började jobba på sommarkollo i slutet av 70-talet hade vi dagliga stormöten med barnen, som var mellan 7 och 12 år. Högst motvilligt samlades de i matsalen för att få utöva demokrati och inflytande.

Kanske hade motvilligheten att göra med att vi inte gav dem något verkligt inflytande, för hur mycket de faktiskt fick påverka minns jag inte. Eller så berodde den helt enkelt på att det inte känns helt relevant att slösa tid på segdragna stormöten när man är i skärgården några få sommarveckor.

Bäst minns jag i alla fall sjuårige Ted som tio minuter in på varje möte gjorde samma sak. Först började han sucka allt djupare, sedan begärde han i god mötesordning ordet och sa: Kan inte personalen bestämma så vi kan få gå och bada nu? Hans förslag fick alltid stort bifall.

Jag vet inte om det var på grund av Ted eller tids­andan, men stormötena försvann snabbt. Jag vill gärna tro att de ersattes av ett mer individuellt inflytande där varje barn så gott det gick fick utforma sina sommarveckor utifrån sina egna behov och önskningar.

Demokrati, medbestämmande och inflytande är inte bara viktigt, det är svårt också. Vad ska man få påverka? Hur? Vad ska avgöras på kollektiv nivå, vad är individuellt? Hur ser man till att fånga upp åsikterna från dem som talar med små bokstäver och inte vill vara med på mötet? Frågorna är många och det finns inga entydiga svar. Metoderna kan variera och det ena måste inte vara bättre än det andra.

I temat i detta nummer tar vi upp elevinflytande och lyfter ett antal intressanta exempel på hur man kan jobba med det. Läs om Kråkbergsskolan i Luleå som ger eleverna ett mycket stort inflytande, till och med över ekonomin, och låter dem exempelvis granska fakturor. Eller om Stockholm som står i begrepp att införa en modell där elever ska vara med vid ­tillsättningar av rektorer och om en förskola i Göteborg som tar de små barnens delaktighet på stort allvar.

Det är inte ovanligt att skolledare på skolor som ger barn och elever stort inflytande betraktas med viss skepsis av kolleger. Vad ska det vara bra för? Hur ska man orka med det också? Klart är att forskning om elev­inflytande och demokrati i skolan dels visar att svenska elever inte känner sig speciellt delaktiga i skolan, dels att arbetsmiljö och undervisning är bättre på skolor som jobbar aktivt med delaktighet.

Hur det än är med den saken så ska eleverna enligt skollagen ha inflytande över såväl undervisning som arbetsmiljö. Det är du som avgör om ni ska ha demokrati på papperet, på halvfart eller på riktigt.

ur Lärarförbundets Magasin