Läs senare

”Ingen vinner på att allt tillrättaläggs”

Maria JarlsdotterHennes debatt- och Twitterinlägg har fått ­utbildningsministern att ringa upp, ­Skolverkets generaldirektör att följa hennes konto och regeringskansliet att bjuda in till möte. Genom sociala medier har rektorn ­Maria Jarlsdotter kommit närmare makten.

”Ingen vinner på att allt tillrättaläggs”
Maria Jarlsdotter har inga förhoppningar om att kunna göra alla människor nöjda. Som rektor ­gäller det att veta varför man fattar beslut och sedan ta konsekvenserna av dem, menar hon. Foto: Johan Bävman

Om det inte hade varit för att Maria Jarlsdotter tröttnade på allt krångel med att pendla mellan hemmet i Havsbaden utanför Ängelholm och jobbet som rektor på Malmö latinskola, så hade det nog aldrig hänt. Det här med Twitter alltså.
– Från början var det min man som inspirerade mig. Han är lärare och fackligt aktiv i Ängelholm och tyckte att jag borde gå med.

Det var omöjligt att vara rättvis.

Hon suckade mest då, 2013, för hur skulle hon ha tid? Hon som inte ens ägnade sitt tynande Facebookkonto någon omsorg och inte riktigt förstod vitsen med sociala medier. Men så, i ungefär samma veva, bestämde hon sig för att skaffa en liten övernattningslägenhet i Malmö under veckorna. De fyra vuxna barnen var ändå utflugna och det blev för slitigt med den dagliga pendlingen. Och där, i den lilla ettan på Möllevångstorget, hade hon mycket egentid på kvällarna.
– Jag började helt enkelt utforska Twitter och insåg vilken uppsjö av kunskap det finns där.

I början kände hon att hon ofta behövde gå i försvar. Hon upplevde att det fanns en generell kritik mot skolledare som hon inte kände igen sig i.
– Ofta är det samma saker som delas om och om igen. Men det tror jag i mångt och mycket beror på att så få erfarna skolledare finns på Twitter. Det är framför allt mediepersonligheter och politiker.

Maria Jarlsdotter

Twitternamn: @MJarlsdotter.

Ålder: 62 år.

Gör: Rektor för Malmö latinskola.

Läser just nu: Tänk om allt du vet om undervisning är fel av David Didau samt Den yttersta lyckans ministerium av Arundhati Roy.

Twitterkonto som är viktigt för mig: @tsbalans.

Mest använda hashtag: ”Jämnt skägg mellan #tarifflön och #skrotaNPM.”

Då stänger jag av mobilen: ”Nästan aldrig, däremot ofta på ljudlös och jag stänger av notisfunktionen.”

Men snart släppte hon försvarsställningen. I stället började hon skriva om sådant som hände på Latinskolan, dela intressant forskning, debattera och inte heller vara rädd för att ha starka åsikter om sådant hon tycker är fel. I dagsläget har hon 2 699 följare. Det är alltifrån myndigheter och organisationer till kända ledarskribenter, rikspolitiker från alla håll samt fackförbundsordföranden.
– Det var en speciell känsla när Anna Ekström, som då fortfarande var generaldirektör för Skolverket, började följa mig. Twitter gör det möjligt att få kontakt med människor man aldrig skulle möta annars.

Sedan hon gick med i september 2013 har hon gjort över 31 000 inlägg. Några av hennes återkommande hashtags, alltså teman hon skriver om, är #likvärdigamöjligheter, #kompensatoriskskola, #arbetsmiljöförst och #skrotaNPM. I sin profilpresentation skriver hon: ”Intresserad av en tusan så bra skola. Och ett särdeles likvärdigt samhälle.”
– Ibland känns det som om jag har blivit Twitters egen ”Rektor”.

Vissa inlägg har väckt mer uppmärksamhet än andra, som när hon gick ut med hård kritik mot Lärarlönelyftet både på Twitter och i en debattartikel i tidningen Sydsvenskan. ”Vi kan inte förstå vare sig syftet eller tanken bakom att splittra lärarkåren”, skrev hon tillsammans med sin skolledning och bjöd in utbildningsminister Gustav Fridolin till terminens uppstartsmöte på Malmö latinskola.
– Hela det arbete som vi i skolledningen under åratal hade lagt ner på att skapa vad vi kallar ”tillsammansarbete” raserades. Det var omöjligt att vara rättvis, pengarna räckte inte till alla som uppfyllde kriterierna.

Och Gustav Fridolin läste faktiskt inspelet. Han kom visserligen inte till mötet men ringde upp samma förmiddag och lyssnade.
– Visst blev jag lite förvånad. Men när jag väl hade honom på tråden fanns det förstås väldigt mycket annat som jag ville passa på att ta upp. Synd att tiden var så kort.

På så vis kan Twitter vara ett sätt att komma närmare makten, menar Maria Jarlsdotter. En annan sådan upplevelse var när hon blev inbjuden till ett möte på regeringskansliet kring att införa ämnesbetyg i stället för kursbetyg. Om det har hon twittrat mycket. Essensen i hennes resonemang är att ämnesbetyg skulle minska lärarnas arbetsbörda och elevernas stress.
– När jag satt där på regeringskansliet insåg jag att flera inbjudna i rummet var personer jag ”träffat” på Twitter. Det var antagligen där de hade hittat oss.

Men Maria Jarlsdotter har alltid haft ett stort samhällsengagemang, långt innan sociala medier såg dagens ljus. Det började redan när hon själv gick på gymnasiet. Hon har alltid trivts i skolan men successivt blev uppdraget i elevrådet och andra organisationer viktigare än själva lektionerna.
– Fast jag var ändå en hyfsad elev och såg till att alltid göra tillräckligt för att klara mina betyg.

De första tre månaderna tyckte jag det var ett riktigt skitjobb.

Efter gymnasiet var hennes främsta driv att ta sig bort från hemstaden. Hon blev au pair i Moskva, backpackade i Spanien och Frankrike. Sedan mötte hon mannen i sitt liv och fick sina första tre barn i ganska tät följd.
– Och då återvände jag till Ängelholm, det är trots allt en himla bra stad att ha barn i. Dessutom ville jag skaffa mig en utbildning, få lite mer stadga.

Foto: Johan Bävman

Hon längtade tillbaka till skolans värld, ser den som en fantastisk arena för samhällsförändring.
– Att alla får god och likvärdig utbildning ger människor bästa möjliga start för att verka i ett demokratiskt samhälle.

Hon utbildade sig till studie- och yrkesvägledare. Då fick hon ”verka i skolans värld, men slapp sätta betyg”, som hon själv uttrycker det. Hon jobbade också fackligt och insåg hur viktiga arbetsmiljöfrågor är. Att lärarna behöver förutsättningar för att kunna lägga tid och energi på att skapa god undervisning. De åren formade henne.
– Allt arbete och alla förändringar jag har genomfört som skolledare har gått ut på just det, att skapa möjligheter för lärarna att ge eleverna den allra bästa undervisningen. Lärarna är mina verktyg för att åstadkomma det, mitt uppdrag är att kratta banan för dem.

Fast rektor blev hon från början av en slump. I slutet av 90-talet jobbade hon som studie- och yrkesvägledare på Ängelholms gymnasium, sin egen gamla skola. Dåvarande rektorn gick i pension och Maria Jarlsdotter fick frågan om hon ville hoppa in som tillförordnad, i väntan på nyrekrytering. Och det ville hon.
– Det första tre månaderna tyckte jag att det var ett riktigt skitjobb. Jag sprang på alla bollar och tyckte aldrig någon blev nöjd hur jag än gjorde. Sedan stannade jag upp och började tänka. Jag insåg att det inte går att göra alla nöjda, men att rektorsjobbet är en utmärkt plattform för att kunna påverka och skapa goda förutsättningar.

Och då blev uppdraget plötsligt roligt och spännande. Hon sökte tillsvidaretjänsten och fick den. Samma inställning till skolledarskapet har hon kvar i dag, 20 år, tre kommuner och diverse reformer senare: det behöver inte vara så himla krångligt. Det är ingen akutverksamhet som bedrivs, beslut ska vara välgrundade och man ska inte hoppa på alla trender. Twitter har också hjälpt henne med detta. Saker och ting blir inte lika svartvita längre, hon upplever att hon ofta tvingas tänka om och tänka nytt när hon får mothugg på inlägg.
– Det är som en ständig kompetensutveckling.

Ett av hennes återkommande Twitterteman rör just denna fråga. Hon använder flitigt hashtaggen #skolansomfristad. Den handlar om vad skolans uppdrag egentligen är.
– Vi ska leverera god utbildning, det tappas ibland bort. Lärarna behöver inte ta hand om allt annat runt eleverna, även om det så klart ska finnas en bra elevhälsa och så vidare.

Oftahar hon mött elever som uttryckt lättnad över att de åtminstone i skolan kan släppa annat och faktiskt koncentrera sig på att lära sig saker. Men hon upplever debattklimatet inom professionen som ängsligt.
– Många är rädda för att föräldrar eller elever ska anmäla till Skolinspektionen om man inte lever upp till krav, som i vissa fall kan vara orimliga. Men jag tror ingen, särskilt inte eleverna, vinner på att ­skolan tillrättalägger allting. Skulle någon vilja anmäla oss, gör det då så får det ­prövas.

Ingen vinner på att allt tillrättaläggs.

Att ha den inställningen kräver att man har landat som människa, tycker Maria Jarlsdotter. Att man har tillförsikt till sig själv och sitt ledarskap. Man behöver veta varför man tar beslut och också ta konsekvenserna av dem.
– Som sagt, jag kan ändå aldrig göra alla nöjda.

Så tänker hon också i den offentliga debatten – hon är för gammal för att vara rädd för att stå för sina åsikter. Men visst kan det finnas lokala tjänstemän som satt i halsen av vissa av hennes Twitter­inlägg. Hittills har hon dock aldrig blivit tillrättavisad. Och hon hoppas att hon vet var gränsen går.
– Jag skulle aldrig kritisera interna beslut om vår organisation, jag skriver aldrig specifikt om Malmö. Men om skolan och samhället i stort, där är jag fri att ha åsikter som alla andra. Jag önskar att vi vore fler skolledare på Twitter, gärna arga!

ur Lärarförbundets Magasin