Läs senare

Inkludering nyckel till Nossebros framsteg

Nossebro skola har både höjts till skyarna och kritiserats för glädjebetyg. Nu visar den första forskningsrapporten att utvecklingen på skolan verkligen är en framgångssaga.

18 Okt 2012

– Nossebro skola skiljer sig från de flesta andra skolor på avgörande punkter, säger universitetslektor Elisabeth Persson vid Högskolan i Borås. Hon har tillsammans med professorerna Bengt Persson och Julie Allan följt Nossebro skola i Västergötland sedan 2010. Då var 100 procent av niorna för första gången behöriga för gymnasiestudier. Tre år tidigare hade siffran varit 76 procent, vilket placerade Nossebro på näst sista plats i Sverige.  Den dåliga placeringen blev en väckarklocka för skolan. Sedan dess har Essunga kommun med 6–9-skolan i Nossebro blivit rikskänd för sin ”synvända”. Men skolan har också kritiserats för att elever fått för höga betyg sett i relation till resultaten på nationella proven (se Chef & Ledarskap nr 1/12).

Nu bekräftar dock forskare bilden av en skola som med nya och delvis unika förändringar når resultat. Inkludering är den första hörnstenen, forskningsbaserad undervisning är den andra. Nossebro skola har en hög andel elever i behov av särskilt stöd, vilket tidigare innebar att många fick undervisning i små grupper.

 – När dessa togs bort frigjordes kapacitet för dubbelbemanning i klasserna. I svenska, engelska och matematik finns numera både ämneslärare och speciallärare med i klassrummet, säger Elisabeth Persson. Konsekvenserna blev att alla får bättre förutsättningar för sitt lärande. I studien ingår djupintervjuer med elever och forskarna har tillbringat mycket tid på skolan.

 – Det slående är att i stort sett alla elever i dag är studiemotiverade. De tycker att skolan är viktig och de förstår att de behöver goda resultat för att nå sina mål, säger Elisabeth Persson. Hon tror att det bottnar i att skolan lyckats förmedla sin vision och sin tro på elevernas kapacitet. En annan framgångsfaktor är att ”eget arbete” numera har ersatts av kollektiva samtal i klassrummet och att läraren har återtagit sin ledarroll.

Forskarna menar inte att andra skolor ska kopiera Nossebro. Alla måste hitta sin egen modell utifrån sina förutsättningar. Men undersökningen i Nossebro visar att hög måluppfyllelse är förenlig med inkludering och att forskningsbaserad undervisning ger förutsättningar för goda resultat.

ur Lärarförbundets Magasin