Ingår i temat
Inspektion
Läs senare

»Inspektionen har inte alltid rätt«

InspektionSkolledare kan ställas inför svåra dilemman i samband med inspektioner. Då är det viktigt att följa sin etiska kompass, tycker forskaren Håkan Eilard.

av Enikö Koch
28 Nov 2017
28 Nov 2017
Håkan Eilard.

Skolledare har stor makt över sin skola och ett stort ansvar. Sedan kommer någon utifrån med ännu mer makt över ens skola och ska tycka till. Någon som dessutom i många fall har lagen i fokus, och som genom enbart två dagars inspektion kanske inte fångar hela bilden. Då uppstår ofta dilemman, menar Håkan Eilard, forskare vid Karlstads universitet. I boken Etiska perspektiv på skolledares arbete har han skrivit om några sådana dilemman (se nedan) och vad skolledaren har att ta ställning till.
– De situationer jag försöker beskriva är när saker ställs på sin spets – där det handlar om makt och etik. Hur man än gör som skolledare kan det bli fel ibland. Det är viktigt att sådana frågor får utrymme och diskuteras.

Håkan Eilard, som också skriver på en avhandling om inspektioners påverkan på skolorna, har en bakgrund både som skolledare och enhetschef vid Skolinspektionen. Erfarenheterna gör honom medveten om hur det kan skära sig i praktiken mellan de formella krav som en skola ska leva upp till, och det som egentligen spelar roll för verksamhetens kvalitet.
– Meningen är att regelverket ska stödja skolans verksamhet. Men ibland är det som att de båda världarna inte gifter ihop sig.

Håkan Eilard har ett budskap till både blivande och redan verksamma skolledare:
– Det finns en förväntan om att det finns ett rätt svar på de svåra frågorna. Men ofta gör det ju inte det. Man måste pröva frågan utifrån hela dess spektrum. Man får inte ta för givet att Skolinspektionen alltid har rätt. Deras bedömning bygger ofta på ett juridiskt ställningstagande.

Vad har du för tips till skolledare i svåra etiska dilemman?
– Ha ett kritiskt förhållningssätt och använd det i din yrkesutövning. Du kanske måste gå emot Skolinspektionen, föräldrar eller lärarna någon gång. Något kan vara rätt enligt lagstiftningen, men det kanske inte är ditt i stunden bästa val. Det måste vara ett beslut som du kan stå för, även ur ett etiskt perspektiv.

Men ska inte skolledare alltid följa lagen?
– Det är krav på lydnad inför lagen, absolut. Men som tjänsteman i en offentlig verksamhet har man ett ansvar för demokrati och ett offentligt etos. Det kan ibland handla om att gå emot en bestämmelse. En skolledare ska kunna göra en självständig bedömning eftersom hen ytterst har ansvaret och befogenheten att tolka helheten i situationen.

Dilemma 1

Substans eller bara pappersprodukt?

Illustration Katarina Lernmark

På en gymnasieskolas yrkesprogram fann inspektörerna flera brister i lärarnas undervisning. Bland annat om ”elevernas inflytande och ansvar”, där inspektörerna tyckte att lärarna i varierande grad gjorde eleverna delaktiga i planering och utformning av utbildningen. Skolan skulle återkomma med kompletteringar och förtydliganden till Skolinspektionen. Rektorn bad då lärarna att beskriva konkret hur de jobbade, vilket ledde till många timmars dokumentation. Skolinspektionen var ändå inte nöjd, utan begärde ytterligare kompletteringar.

?

Skolledarens dilemma: Skulle skolledaren ”snygga till” dokumentationen och skriva den på ett sätt så att skolan säkert skulle bli godkänd av Skolinspektionen?

!

Håkan Eilards kommentar: Det här fallet handlade inte längre om hur undervisningen gick till – det blev en personlig vendetta mellan inspektör och skola. Det bollades fram och tillbaka och blev ett spel som inte handlade om eleverna eller skolan utan ett spel om att få rätt.

För skolledare gäller det att hålla en balans mellan att skriva det som krävs, men ändå kunna ta till sig kritiken som hen anser befogad, och se till att utveckla verksamheten. Det blir farligt när allt fokus hamnar på att skriva en ”defensiv dokumentation”, och skolledare lockas att skriva strategiska redovisningar för att slippa vidare kritik, menar Håkan Eilard.
– Skolinspektionens logik tvingar både skolledare och inspektörer att tänka att deras texter måste hålla i domstol. När sådana tankar smyger sig in i skolans arbete är det inte så bra. Då försvinner lätt nyanserna.

I dag måste en skolledare vara duktig både på att ”göra skola” och ”beskriva skola”, förklarar Håkan Eilard. Vissa är bra på det första men inte det andra, och deras professionella ”görande” kan då osynliggöras, menar Håkan Eilard. Skolinspektionens tillsynsbedömningar kräver samtidigt en viss retorik.
–  Om skolans redovisning avviker språkligt från den kan det bli problem.

 

Dilemma 2

Värt att riva upp gamla sår?

En elev på lågstadiet hade utsatts för kränkande behandling av andra elever. I Skolinspektionens samtal med föräldrarna framkom att även en lärare kunde ha agerat kränkande genom att föra in eleven i ett avskilt rum med tvång och låsa rummet. Det hade då gått fyra år sedan händelsen inträffade.

Illustration Katarina Lernmark

Skolinspektionen inledde, mot föräldrarnas vilja, en ny utredning och skolledaren fick två veckor på sig att skicka in ett yttrande. En utredning av händelsen inleddes direkt även på skolan, där åtta personer som jobbat nära eleven intervjuades.

Enligt bilden som framkom hade ingen inlåsning skett, rummet saknade lås, och inte heller hade eleven förts in där med tvång. Men det framkom även uppgifter om en incident där eleven hade varit utagerande som Skolinspektionen ville göra en mer ingående utredning av.

? Skolledarens dilemma: Skulle skolledaren riva i de gamla såren och prata med eleven och elevens föräldrar igen, eller låta bli?

! Håkan Eilards kommentar: Föräldrarna nästintill övertalades till att göra en rättssak i det här fallet. Eleven hade kanske mått bäst av att inte ta det ett varv till, särskilt då Skolinspektionen inte kom fram till något. Det är ju omöjligt att både utreda och se till att inte eleven berörs.

Enligt Håkan Eilard missade Skolinspektionen att se mycket av det relationella runt eleven.
– När det inträffar en incident är de nära relationerna, och hur allt hanteras i stunden, viktigt. Det kan finnas ett större läkande i det. Det här är ett bra exempel på hur svårt det kan vara att i en juridisk logik beskriva relationella nyanser, som ju hör hemma i skolledares professionella logik.

Det kan vara problematiskt när Skolinspektionen många år efter en kränkning gör en utredning som för tankarna till ett brottsmålsförfarande i domstol, menar Håkan Eilard. Han liknar den här typen av utredningar vid ett klassiskt drama där det finns ett offer (eleven), en förövare (rektor och lärare) och en räddare (Skolinspektionen). Nyanserna försvinner, aktörerna tvingas in i förutbestämda roller och det fattas en drivkraft för försoning.

Alla artiklar i temat Inspektion (8)

ur Lärarförbundets Magasin