Ingår i temat
Mest pynt vinner!
Läs senare

»Jag får bevis på att vi är på rätt väg«

CertifieringCertifieringar och utmärkelser är en konkurrensfördel, tycker Maria Pettersson. Hon är rektor på Falu frigymnasium som tilldelats Bättre skola och tituleras både FN- och EU-ambassadörsskola.

av Per Bengtsson
22 Aug 2017
22 Aug 2017
Ekonomichefen Torbjörn Klefbom, rektor Maria Pettersson och läraren Åsa Gårdbro bidrar till kvalitetsarbetet på olika sätt. Foto: Maria Hansson

Mitt emot tågstationen lyser NTI-gymnasiets skylt. På det gamla regementsområdet har Praktiska etablerat sig. Och i den pampiga gamla läroverksbyggnaden i centrum huserar i dag Kristinegymnasiet.

Bättre skola har gett oss mycket positiv uppmärksamhet.

Totalt finns det nio gymnasieskolor i Falun, sju fristående och två kommunala. Hit pendlar eller flyttar varje läsår mängder av elever från Rättvik, Hedemora och Skinnskatteberg. På en del av orterna finns inte längre någon gymnasieskola kvar. Men i Falun blomstrar marknaden, det talas till och med om risk för överetablering. Smalare nischer, som Musikkonservatoriets estetiska spetsutbildning och Hagströmska gymnasiets satsning på elitidrott med inriktningar som skidor, bandy, cykel och e-sport är några sätt att möta konkurrensen.

I länsstyrelsens övergivna kontorshus ligger en av de minsta aktörerna, lärarägda Falu frigymnasium. Det är den enda som på sin hemsida skyltar med certifiering och utmärkelser. En maffig banner på sajten informerar besökare om att skolan i vintras fick stämpeln Bättre skola. Strax under syns FN-logotypen.
– Nyligen blev vi faktiskt EU-ambassadörsskola också, säger rektor Maria Pettersson med viss stolthet i rösten.

”Med en certifiering är det inte bara vi själva som säger att vi är bra”, säger ­Maria Pettersson om ­utmärkelsen Bättre skola. Foto: Maria Hansson

Hon ser certifieringar och utmärkelser som ett sätt att visa upp för politiker, elever och allmänhet att skolan är en seriös aktör som tar kvalitetsarbetet på allvar.
– I debatten finns en negativ retorik kring friskolor som handlar om att man har dåliga resultat och bara vill tjäna pengar. Det kan vara svårt att få ut annan information. Med en certifiering är det inte bara vi själva som säger att vi är bra. Någon utomstående har tittat på verksamheten och genomlyst den, säger Maria Pettersson.

Är det ett lyckat konkurrensmedel?
– Ja, jag tycker det. Speciellt Bättre skola har gett oss mycket positiv uppmärksamhet. Skolchefen och gymnasiechefen har visat intresse för oss, och nämndens ordförande kom när vi hade öppet hus.

Lockar det elever?
– Det är svårt att säga. Med FN-certifieringen ser jag inget sådant mönster alls. Men i år är söktrycket ovanligt stort. Förra året hade vi 114 förstahandssökande och nu i vår var det 170. Jag vet inte om det beror på Bättre skola eller att vi startar två nya utbildningar, bland annat ekonomiprogrammet som är väldigt populärt. Men kanske har det bidragit.

Falu frigymnasium tog sikte på att få utmärkelsen Bättre skola redan 2014, men misslyckades.
– Vi tyckte att vi var väldigt bra på systematik redan då. Men det visade sig att vi inte var det, säger Maria Pettersson.

Utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbete som skolan nu fått erkännande för inleddes 2011, kort efter att en ny ägargrupp av fast anställda lärare tagit över huvudmannaskapet. Hela personalen satte upp mål och analyserade vilka framgångsfaktorer man trodde – och ville – skulle påverka både skolans och elevernas resultat. Några av dessa är ”bra metoder”, ”engagerade medarbetare” och ”goda elevupplevelser”. I enkäter ställs årligen frågor om studiero och trygghet. Ledningen sammanställer noggrant data om närvaro, meritvärden och nationella prov som analyseras och diskuteras. Ledordet är transparens.
– Det är väldigt processorienterat. Vi mäter och utvärderar varenda kurs för att se vilka detaljer vi kan skruva på för att bli bättre, säger Maria Pettersson.

Arbetssättet har visat sig framgångsrikt. Därför har hon två gånger ansökt om utmärkelsen Bättre skola. Det är ganska omfattande. Först skriver rektor en åtta sidor lång presentation av det systematiska kvalitetsarbetet. Utifrån denna bedömer SIQ – Institutet för kvalitetsutveckling, som arbetar på uppdrag av Skolverket och regeringen, om det är värt att gå vidare. I sådana fall skriver rektor ytterligare en rapport på totalt 50 sidor, där en rad frågor ska besvaras. Efter det kommer observatörer till skolan för att inspektera och göra intervjuer med elever, personal och ledning.
– Jag tror att det var sex personer som var här under två heldagar, säger Maria Pettersson.

Det har varit väldigt lärorikt att beskriva för en extern aktör hur vi jobbar.

Observatörerna skriver i sin tur en egen rapport som lämnas vidare till en jury bestående av skolledare och andra experter. De avgör om kvalitetsarbetet är så bra att verksamheten kan märkas med Bättre skola-stämpeln.
– För mig har det varit väldigt lärorikt att själv beskriva för en extern aktör hur vi jobbar på olika sätt. Skolinspektionen kommer ju hit vart tredje år och kontrollerar att vi lever upp till det vi måste. Men där får man ju ingen vägledning. När vi inte nådde upp till kraven i Bättre skola 2014, så fick vi en detaljerad återrapportering om vilka brister de kunde se. Det var oerhört viktigt och utvecklande. Vi fick syn på vad vi behövde jobba mer med.

De har fått Bättre skola

2017 Beslut fattas i november
2016 Falu Frigymnasium
2015 Framtidskompassen i Vellinge
2015 Heldagsskolan Rullen i Solna
2015 Vittra Vallentuna
2014 Condorens förskolor i Nacka
2014 Lucksta förskolor i Matfors
2013 Ingen mottagare
2012 Byleskolan i Täby2011 Stora Mellösa skola Örebro
2010 Optimus och Kristallens förskolor i Nacka
2009 Glada Hudikgymnasiet i Hudiksvall
2008 Nya Elementar i Bromma
2008 Älta Skola Nacka
2007 Ingen mottagare
2006 Bergtorpsskolan i Täby
2006 Tingsholmsgymnasiet i Ulricehamn

Är det en sporre för dig som skolledare att kämpa för ett sådant här erkännande?
– Ja, eftersom mycket av det som bedöms är ledningsfrågor. Jag får bevis på att vi samlar in relevant information om verksamheten och att vi är på rätt väg när det gäller systematik. Det är också ett erkännande och en uppmuntran till lärarna och eleverna som lägger så mycket arbete på enkäter. Kvalitetsarbete tar tid.

Kan du nöja dig nu när du fått den här utmärkelsen?
– På ett sätt, kanske. Det systematiska kvalitetsarbetet för oss har handlat mycket om att bygga upp processer och rutiner. När man vet att de fungerar blir organisationen inte så individberoende. Om jag slutar kommer nästa rektor att jobba vidare på samma sätt. Men självklart måste det hela tiden utvecklas.

Falu frigymnasium har haft en internationell profil under lång tid och genomför varje år utbyten med skolor i andra länder. Humanistprogrammet har i år ett kulturellt samarbete med en skola i London. Samhällsprogrammet med inriktning mot mänskliga rättigheter åker varje år på studieresa till Israel-Palestina.
– Som skola har vi ett tydligt uppdrag i läroplanen att arbeta med värdegrunden. Vi ska ha ett globalt perspektiv och jobba utåtriktat. Det här är vårt sätt att göra det på.

Vid alla sådana här resor ingår förberedelse hemma, insamling av data på plats och efterarbete på skolan som en del av kursen.

På våren hålls ett tre–fyra veckor långt globaltema, då alla program arbetar med internationella frågor, oftast kring mänskliga rättigheter och hållbar utveckling. Vård- och omsorgsprogrammet kan till exempel studera medicinlicenser i olika delar av världen eller hälsa för människor som befinner sig på flykt. Teknikprogrammet med inriktning mot speldesign har tillsammans med en vänskola i Holland producerat ett datorspel där man rensar haven från plast. Samhällsprogrammet, med sin särskilda inriktning mot mänskliga rättigheter, arrangerar ett rollspel där deltagarna agerar medlemmar i FN:s generalförsamling, skriver resolutioner och förhandlar om en utvald fråga. Numera sker det oftast tillsammans med gästande elever från utlandet.
– Rollspelet belyser den politiska dimensionen av FN:s arbete. Det här har pågått sedan 2007, men det var först 2012 som vi blev en certifierad FN-skola. Det var ett naturligt steg för oss eftersom vi hållit på med rollspelet så länge och det har blivit en viktig del i vår verksamhet, säger Maria Pettersson.

För att bli en FN-skola krävs att det finns en aktiv elevförening med internationellt engagemang och att internationella frågor lyfts fram både i den ordinarie undervisningen och i personalens fortbildning. Ansvarig lärare dokumenterar vad skolan har gjort under året och redovisar det tillsammans med rektor på en konferens som FN-förbundet arrangerar.
– Vi måste visa hur vi jobbar med de internationella frågorna. Jag tycker att det ger en tydlighet i hur vi kopplar dem till verksamheten. För mig som rektor är det givande att träffa andra skolledare och få tips på hur man kan jobba.

Certifieringen kostar 55 000 kronor om året. Är det rimligt?
– Oj, det där har vi diskuterat jättemycket! Ja, personligen tycker jag det. Vi får tillgång till väldigt mycket hjälp med information kring FN-rollspelet. Elevföreningen får åka på läger och kickoff och på FN-förbundets utbildningar kan ganska många lärare delta, och de kan göra det år efter år. Det är bra eftersom det är en viss omsättning på lärare och vi måste upprätthålla kompetensen.

Skulle ni inte kunna fortsätta med den internationella profilen utan certifieringen?
– Jo, och det skulle förmodligen inte bli så stor skillnad. Vi hade redan tidigare byggt upp en organisation kring rollspelet, så det hade vi fortsatt med. Men jag tycker att det ger en extra tyngd att kunna ha FN-loggan när vi gör utställningar och andra utåtriktade aktiviteter som informerar om skolan och vårt arbete.

Det är FN-förbundet som står bakom certifieringen. Har ni känt er styrda av den utomstående parten?
– Nej, inte av FN-förbundet. Däremot när vi söker pengar till olika resor och utbyten, oftast genom staten eller Universitets- och högskolerådet, så märks det att det är lättare att få resurser om det handlar om hållbar utveckling än om kultur. På så sätt kan aktiviteterna till viss del bli styrda av utomstående.

Alla artiklar i temat Mest pynt vinner! (7)

ur Lärarförbundets Magasin