Läs senare

Jobba med data – men glöm inte relationerna

LitteraturGår det att förena ett ledarskap som bygger på datainsamling och analyser med ett som är upplyftande, varmt och spontant? Peter Fowelin ser motstridiga tendenser i litteraturen.

28 Mar 2017

Låt oss göra en upplyftande synvända, föreslår Bim Riddersporre, universitets­lektor i psykologi vid Malmö högskola och en av författarna till antologin Upplyftande ledarskap i skola och förskola. Hon vill att vi för en stund ska vända blicken bort från det som känns tyngande, kravfullt och stressande.

Hon skriver: ”Ser man på ledarskap i förskolan och skolan handlar det inte främst om att besitta tuff beslutsamhet, förmåga att tåla motvind eller kritik eller att kunna säga till på skarpen.” Att stå ut med att vinden viner uppe på toppen av pyramiden är en inrotad bild av vad ledarskap innebär, konstaterar hon, och föreslår ett alternativ: bilden av den ”post-heroiska ledaren” där delaktighet, kommunikation och samspel står i centrum.

Nu kan man invända att Riddersporre inte är först med att presentera ett sådant ledarskapsideal, men i tider där kraven och förväntningarna på skolledare är monumentala finns ­bilden av den heroiska hjälten ständigt på näthinnan. Ibland förkroppsligas idealet dessutom av livslevande skolledare som gör kometkarriär i skolvärlden med hjälp av tv-program som Rektorerna.

Bim Riddersporre & Magnus Erlandsson (red)

Upplyftande ledarskap i skola och förskola

Natur & Kultur (2016)

 

Stefan Arbratt & Jan Marklund

Från tomgång till framgång – lösningsfokuserade verktyg för nyanställda chefer

Komlitt (2016)

 

Lars Qvortrup

Ledning på lärandets grund – aktuell skolforskning i praktiken

Studentlitteratur (2016)

Riddersporre föreslår en annan metafor än pyramiden, nämligen ett hjul, där navet är ledaren, ekrarna är medarbetarna och hjulet i sin helhet är organisationen – och där navet måste ha direktkontakt med de många ekrarna för att hjulet ska snurra. ”Med det här synsättet är vi något verkligt avgörande på spåret när det gäller ledarskap, nämligen det ömsesidiga beroendet mellan ledaren och medarbetarna”, skriver Riddersporre. Målet är att ledaren och medarbetaren ska komma fram till en gemensam riktning och ett ansvar för verksamhetens kvalitet och måluppfyllelse som är spridd i hela organisationen. ”Även om en situation kan kräva både fasthet och svåra beslut återgår den post-heroiska ledaren alltid till den kollegiala formen av sam­arbete”, konkluderar Riddersporre – och tillägger att motorn i ett sådant ledarskap är allas arbetsglädje och motivation.

Bim Riddersporre och de andra författarna till antologin avslutar med att skriva att deras gemensamma hållning är att ta fasta på det möjliga. Det perspektivet präglar också Från tomgång till framgång – lösningsfokuserade verktyg för nyanställda chefer av Stefan Arbratt och Jan Marklund. Tvärtemot vad som ofta förväntas av chefer, handlar effektivt ledarskap för dem om att sakta ned, lyssna, spana och ställa frågor. Eller med författarnas metafor: att vara som en maratonlöpare som startar lagom fort, håller ett jämnt tempo och aldrig glömmer bort målet. Några av ledarskapsråden i Arbratts och Marklunds bok är att ha fokus på lösningar i stället för problem, att utgå från det som fungerar och göra mer av det, att formulera positiva målbilder tillsammans och att som chef lära sig att ställa lösnings­inriktade frågor.

Arbratts och Marklunds managementbok kan vara praktiskt användbar men är lättviktig i jämförelse med antologin om upplyftande ledarskap, där Bim Riddersporre och hennes författarkollegor har gedigen högskole­anknytning.

Pär Widén är universitetslektor i pedagogik och skriver i sitt bidrag om hur skolan kan förhålla sig till forsknings­baserad kunskap. Han påpekar att det inte bara finns fördelar med att skolan lutar sig mot vetenskapligt grundad kunskap, det finns också en risk att skolan blir ”hopplöst traditionell” om den lutar sig mot redan kända kunskaper. Hur giltiga är de för morgondagens skola? undrar han.

Det räcker inte att vi implementerar redan framtagen kunskap, vi behöver också förvärva andra veten­skapliga förmågor: ”Man får inte glömma att vetenskap inte bara handlar om att hitta och ge de rätta svaren, utan kanske först och främst om att nyfiket undersöka, formulera och ställa bra, meningsfulla och relevanta frågor”, skriver Widén och påpekar att dessa ofta inte har enkla eller entydiga svar. Ambitionen att som skol­ledare stå för ”de rätta svarens pedagogik” är inte den väg vi ska gå, betonar han.

I Ledning på lärandets grund är forskningsbaserad kunskap själva utgångspunkten. Lars Qvortrup, som är professor och chef för Nationalt Center for Skoleforskning i Danmark, betonar i likhet med Widén att det inte ska vara redan framtagen och potentiellt förlegad kunskap, utan förståelse som skapas i praktisk samverkan med aktuella data om elever och medarbetare.

Qvortrup hänvisar till skolledares er­farenheter från Ontario i Kanada och pläderar för det han kallar evidensinformerat lärandeledarskap, där det är ”datamaterial om elevernas lärande, trivsel, sociala relationer och utveckling [som är] själva grunden och förutsättningen för deras ledarskapspraktik”. Han påpekar att allt inte kan fångas in med data, men utan dem vet vi inte om vi är på rätt väg eller inte. Materialet ska användas för att stärka lärarnas och ledarnas professionella om­döme, inte ersätta det, betonar Qvortrup, och formulerar det som att skolledarskap ska vara datainformerat, inte blint databaserat.

Lars Qvortrups argumentation är övertygande och han hämtar stöd från kända skolforskare som Hattie och Fullan. Ändå är det något som skaver för mig. Det kan inte hjälpas att jag ser framför mig hur ledningsgrupper, arbetslag och lärare sitter böjda över staplar och diagram, möte efter möte. Effektivt kan det säkert verka, men skulle jag själv vilja jobba i en sådan skola?

Bim Riddersporre och hennes medförfattare i antologin om upplyftande ledarskap talar sig varma för kvaliteter som jag tror riskerar att försvinna när fokus riktas ensidigt på resultat, rankningar och inspektioner, och jag undrar hur ledarskapet blir i Qvortrups skola: upplyftande, varmt och spontant? I det långa loppet behöver vi ha roligt, vara intuitiva och relationsorienterade för att kunna nå resultat – hur gammalmodig den ståndpunkten än tycks vara på väg att bli. Men visst, data bör ligga på bordet också.

ur Lärarförbundets Magasin