Läs senare

 Kärnan är alltid god kommunikation 

 För Jessica Reneland handlar vardagens ledarskap om att bygga relationer. – Kärnan är kommunikation. Jag vill ha en dialog med medarbetarna så att de känner sig delaktiga i besluten, säger hon. Men också träffa eleverna. Ansvarig för undervisningen i sex- och samlevnad är till exempel hon själv. 

07 Mar 2006

 Jessica Reneland har varit rektor på Porthälla gymnasium i Partille i fyra år. Dessförinnan var hon lärare i naturvetenskap och matematik på komvux.När hon blev tillfrågad om tjänsten som rektor hade hon bara jobbat som lärare i några år. Hon utbildade sig efter att ha varit hemma med sina tre barn under småbarnsåren. 
   – Jag trivdes som lärare, så det var inget självklart steg att ta. Jag övervägde det noga. Jag funderade bland annat över hur det skulle gå att vara ledare för dem som var äldre och hade mer erfarenhet än jag själv har. Men beslutet togs och hon fick rollen att vara chef. 
   – Ledarskapet har jag dock förvärvat under åren. Det handlar ju om ett förtroende man får, och hur man betraktas efter ett tag, säger hon. 

På Porthälla gymnasium har man en platt ledningsorganisation.Tre rektorer,en kvinna och två män, delar på ansvaret för utbildningarna for de drygt 800 eleverna.Det finns ocksa en administrativ chef som har hand om maltidsservice, stadpersonal och vaktmastare. Ocksa det en man. 
  Jessica Reneland ansvarar för naturvetenskapsprogrammet, hund- och fritidsprogrammet, gymnasiesärskolan och den administrativa personalen. Hon har sammanlagt 250 elever och drygt 30 medarbetare. 

Sin ledarstil kallar hon för demokratisk. Det är viktigt att vara likvärdig sina medarbetare. Och att vara lyhörd. 
  Men det förhållningssättet har inte att göra med att hon är kvinna. 
  – Det hoppas jag verkligen inte.Det handlar mer om mig som människa.Ett auktoritärt ledarskap ligger inte heller i tiden, säger hon. 
  Att vara prestigelös är också viktigt,kanske till och med en förutsättning för att bli en bra ledare. Som rektor behöver man också eget stöd; av kollegor, medarbetare och chef. 
  – Får man inte stödet står man ensam och förvirrad och då kommer det prestigefyllda in, ”jag ska minsann visa dom-syndromet”. 

Att ha stor självkännedom och vara reflekterande är också egenskaper som gör ledarskapet enklare i vardagen,tror Jessica Reneland. 
  – Är jag trygg i mig själv får jag trygga medarbetare som kan lita på mig. Trygga lärare ger i sin tur trygga elever. 
  Och de tankegångarna, att hennes ledarskap smittar av sig nedåt i organisationen,genomsyrar det mesta hon säger.Värdegrunderna för skolans verksamhet gäller lika mycket för henne som rektor,som de gör för eleverna och hur lärarna är mot eleverna. 
  Och omvänt:Ska man få eleverna att känna lika värde och delaktighet måste lärarna också behandlas så av sin chef. 
  – Det handlar om att se, ge feed-back och bry sig om. 
  Ett sätt att lyssna in sina medarbetare är att ge sig tid för spontana samtal. Samtal som kan handla om allt från elever och pedagogik till skilsmässor och semesterplaner. 
  – Samtalet i korridoren eller i fikarummet är minst lika viktigt som de formella mötena. 
  Hon skyggar inte för privata samtal. 
  – Om en lärare behöver diskutera sitt privatliv vill jag lyssna. För om läraren inte fungerar privat fungerar hon eller han inte heller på jobbet. 
  Arbetslagen är en fråga som diskuteras flitigt på skolan.Lärarna på varje program samarbetar kring eleverna, även om det inte är uttalat. Målet är att det ska finnas en bäplan för hur arbetslagen ska jobba. 
  Under tiden uppstår det olika grupperingar med informella ledare. Men informella ledare finns alltid i grupper av människor, oavsett om det finns fungerande arbetslag eller ej, menar Jessica Reneland. 
  Ett exempel gäller en lärare som tog ansvar för elevassistenterna, utan att ha det formella ansvaret. 
  – Då formaliserade jag de arbetsuppgifterna och den läraren fick också mandat att leda arbetet kring elevassistenterna. Jag vill kunna individanpassa arbetsuppgifterna när jag märker att de finns behov av det. 

Problemen uppstår när de formella ledarna inte accepteras i gruppen. 
  – Då får jag ta ett samtal med den personen även om det är jobbigt. 
  En annan svårighet i vardagen handlar om de arbetsuppgifter som inte handlar om att leda sina medarbetare. 
  – Det är lätt att hamna i det administrativa träsket.Det är en fara man måste passa sig för. Då gäller det kunna delegera för att få mer tid för sina medarbetare. Det måste jag bli bättre på,konstaterar hon lite självkritiskt. 
  När Jessica Reneland fick sin rektorstjänst hade hon avslutat en kurs på 20 poäng i sexologi på Göteborgs universitet. Hon hade precis dragit igång att alla elever ska få undervisning i sex- och samlevnadskunskap vid fem tillfällen under fem veckor under sitt andra läsår. 
  Rektorstjänsten har inte förändrat det initiativet. 
  – Jag undervisar fortfarande och tycker det är kanonkul. Jag lär känna eleverna och tror inte att de påverkas av att jag annars är rektor, säger hon. 

Gymnasieskolans konkurrensutsatthet har bidragit till att allt fler satsar pengar på marknadsföring. Ett arbete Jessica Reneland betraktar som nödvändigt. 
  – Men det är det inre arbetet som är viktigast. Mitt förhållningssätt mot medarbetarna gör att de trivs och då gör de ett bättre arbete med eleverna. Och nöjda elever ger oss rätt marknadsföring,konstaterar hon. 

Namn: Jessica Reneland Ålder: Snart 40 år Familj: Man och tre barn 19, 17 och 15 år Bor: Önnered i västra Göteborg Gör: Barnen tar tid. Gillar djur, har hund och rider. Är social och umgås gärna med vänner Skola: En av tre rektorer på Porthälla gymnasium i Partille Elever: 250 Anställda: 30 Bakgrund: Utexaminerad gymnasielärare i naturvetenskap 1998 Första lärartjänsten på komvux, rektor sedan 2002 

JOHANNA STARKENBERG- 

ur Lärarförbundets Magasin