Läs senare

Konsten att bli vd för sin hjärna

Den som ständigt avbryts i sitt arbete blir stressad och underpresterar. Därför behövs en kontrollfunktion som hjälper oss att hålla fokus, en slags vd för hjärnan. Det menar två författare som förespråkar mindfulness för chefer.

Hjärnforskningens nya rön tränger nu in på många områden som handlar om hur vi människor fungerar och interagerar. I USA har ”neuroleadership” under senare tid blivit ett välkänt begrepp och intresseområde.

Nu finns också den första boken på svenska med titeln Neuroledarskap, skriven av hjärnforskaren Katarina Gospic och utvecklingskonsulten Stefan Falk (se intervju med en av författarna i förra numret av Chef & Ledarskap). Bokens budskap är att det går att effektivisera sitt ledarskap med hjälp av de nya kunskaperna om hjärnan. Ambitionen med boken är att den ska vara användbar för alla typer av ledare och i alla typer av verksamheter.Bokens undertitel är ”effektivt ledarskap byggt på hjärnforskning och beprövade metoder” – och författarna menar att många ledare i dag inte är effektiva. ”Ett genomgående tema bland de ledare som är ineffektiva är att de hela tiden går omkring och känner att de har alldeles för mycket att göra och att tiden inte räcker till”, skriver de, och menar att ledare faktiskt vanligtvis inte har för mycket att göra. Däremot har de flesta ledare inte ägnat speciellt mycket kvalificerat tänkande kring alla de uppgifter de är satta att utföra.

Författarna vill med sin bok hjälpa ledare att just tänka rätt kring sitt uppdrag. De presenterar en handfast tio i topp-lista av färdigheter för en effektiv ledare. Det mesta i deras topplista känns igen från andra managementböcker, såsom att ”sätta spelregler på arbetsplatsen”, ”vara specifik och tydlig” och ”led med auktoritet”. Författarnas infallsvinklar är i dessa fall heller inte särskilt originella, utan baseras mer på det de kallar beprövade metoder än på forskningens nya rön om hjärnan.

När boken är som bäst belyses dock välkända ledarskapsteman på ett nytt sätt, med hjälp av våra nya kunskaper om hjärnan. Inte minst vill Gospic och Falk förmedla insikten att hjärnan styr oss mot snabba belöningar och bort från allt som är osäkert, jobbigt och obehagligt.

Det här får konsekvenser som ur ledarsynpunkt inte är önskvärda. Den del i hjärnan som heter striatum prioriterar det som ger resultat direkt. Det gör att vi helst tar tag i lätta och snabba arbetsuppgifter och prioriterar ner det som kan löna sig på lång sikt. Långsiktiga mål är nämligen krävande för hjärnan. Ett tips för att lyckas hålla fast vid sådana mål är att bygga in snabba belöningar längs vägen.

En minst lika viktig insikt är att hjärnan skyr osäkerhet och obehag. Det gör att vi är både mindre förändringsbenägna och mindre objektiva än vi tror. Olika delar av hjärnans primitiva men mycket effektiva känslostrukturer – vår ”reptilhjärna” – gör att vi ogillar att rekrytera folk som är olika oss själva, att vi marginaliserar medarbetare som vi uppfattar som kritiska och att vi hellre går på rutin än testar nytt. Dessutom vet vi inte att det är så här vi gör, eftersom vår självbild säger något annat. Men bara cirka fem procent av våra tankar är medvetna, så många av våra krokben sätts i det fördolda.

En nyckel till framgångsrikt ledarskap ur hjärnans synpunkt är därför att träna självreglering eller känsloreglering med hjälp av frontalloben – den del av hjärnan som utvecklats senast. Vårt mod sitter i frontalloben, skriver Gospic och Falk. En uppmuntrande kunskap från forskningen är att hjärnan kan tränas medvetet, och det är just med frontalloben vi kan ta kontrollen över de mer primitiva, trygghetssökande delarna – de delar som signalerar obehag när vi utmanas av situationer eller personer. ”Känslor av obehag är ofta en mycket pålitligt signal på att ’här finns det någonting jag behöver utveckla’. Men oftast gör vi tvärtom”, skriver Gospic och Falk – och detta budskap om hjärnan är kanske det allra mest uppfordrande och angelägna i deras bok. Slutsatsen är att vi som ledare ständigt ska utmana oss själva och granska våra egna beteenden, och försöka upptäcka alla de tillfällen då vi agerar primitivt och kontraproduktivt. Och samtidigt göra det med medkänsla med oss själva. För anledningen till att vi gör som vi gör är inte inkompetens eller dåliga avsikter, utan att vi helt enkelt är människor – med ett antal medfödda preferenser.

Även boken Fokus på jobbet hänvisar i sin baksidestext till den nya forskningen om hjärnan. Författarna Sara Hultman och Martin Ström är psykologer med inriktning mot KBT och mindfulness. Deras bok är också lättläst och praktiskt inriktad. Men med många forskarreferenser och en diger litteraturlista visar författarna samtidigt att de är väl inlästa på forskningen om hur stress och prestationsförmåga hänger samman med våra mentala processer.

Ett av de problem forskare har påvisat i dagens arbetsliv är att vi så ofta blir avbrutna, vilket gör att vi blir stressade och underpresterar. Hultman och Ström menar att vi alla, ledare eller ej, behöver ett slags exekutiv kontrollfunktion, en vd i hjärnan, som övervakar vårt handlande och tänkande.

Genom att stärka vd-funktionen kan vi lära oss att växla mellan olika uppgifter utan att tappa energi, och vi kan klara att hålla uppmärksamheten på den uppgift vi valt.

För Hultman och Ström är mindfulness utgångspunkten för budskapet att stärkt förmåga till fokusering bidrar till att vi både presterar och mår bättre. Mindfulness är för dem inget flummigt, utan helt enkelt ”att vara uppmärksam på och medveten om det som händer just nu i det här ögonblicket”.

En central del i det är förmågan att fokusera, det vill säga att rikta uppmärksamheten mot det vi väljer att rikta den, både inom och utanför oss.

Boken utmynnar i beskrivningen av ett mindfulnessprogram för arbetslivet som kallas ”Corporate Based Mindfulness Training”, som man genomför tillsammans på en arbetsplats.

För den som vill vidga perspektivet bortom ledarskap och organisationspsykologi finns Brainstorm av Daniel Siegel, amerikansk psykiater och pionjär inom ”interpersonal neurobiology”, ett tvärvetenskapligt forskningsområde som kopplar ihop hjärnforskning, psykologi, kognitionsvetenskap med mera. Siegels bok har fokus på hjärnans utveckling från tonåren till 25 års ålder, och på strategier för hur man kan hantera ”hjärnstormen” under dessa utmanande år, inte minst som förälder eller som pedagog.

Siegel har myntat begreppet ”mindsight”, som kan sägas innefatta den självreglering och känsloreglering som Gospic och Falk skriver om liksom Hultman och Ströms ”vd-funktion”, och därtill betonar Siegel empatins och den mellanmänskliga interaktionens roll. Precis som författarna till Fokus på jobbet och Neuroledarskap menar Siegel att det är möjligt att forma den egna hjärnan – och på vägen vinna egen personlig insikt. Eller om man så vill: Vi kan ta ledarskapet över oss själva.

Och vad är inte förmågan att leda sig själv annat än det mest verkningsfulla verktyget för att leda och samarbeta med andra? Ingen av de här författarna säger att vägen till dessa förmågor är snabb. Men alla säger att målet är nåbart.

Och det är väl hoppfullt nog, tänker jag.

Katarina Gospic och Stefan Falk
Neuroledarskap – effektivt ledarskap byggt på hjärnforskning och beprövade metoder
Natur & Kultur (2015)

 

 

 

Sara Hultman och Martin Ström
Fokus på jobbet – träna din hjärna med mindfulness för mer fokus, effektivitet och glädje
Natur & Kultur (2014)
 

 

 

Daniel J. Siegel
Brainstorm – the power and purpose of the teenage brain
Jeremy P Tarcher (2014)
 
 
 
 
 
 

ur Lärarförbundets Magasin