Läs senare

Kristna förskolan som predikar naturvetenskap

REPORTAGENär förskolan Arken vässade sitt sätt att arbeta med naturvetenskap blev samtidigt den kristna profilen tydligare.

06 Dec 2016
Förskolan Arken i Oskarshamn. Med kristen inriktning. Anette Lindström. För Chef och Ledarskap. Fotograf Mats Samuelsson.
Förskolechefen tar med barnen till församlingens lekkyrka, som ligger strax intill kristna förskolan Arken. Fotograf: Mats Samuelsson.

Det är utedag på kristna förskolan Arken i Oskarshamn. Pedagoger och barn drar iväg genom höstskogen. Målet är grillplatsen och hamburgerlunch. Nej, förresten, målet är vägen dit, och vägen får ta sin tid. För det är där det händer. Det finns vattenpussar att klafsa i, berg att åka kana på, kottar i överflöd, gula löv att sopa undan med vissna björkgrenar … Och en lada med springor att kika in genom.
– Det luktar ved.
– Nä, som i min farfars förråd.
– Jag vill också lukta!
Runt midjan bär pedagogerna sina prickiga små väskor med block, penna, mobil och surfplatta. Dokumentationen är viktig, liksom efterföljande samtal och analys. Omgivningen kan förklaras på olika sätt, och det som händer i naturen ska med hem till förskolan för att undersökas ur olika perspektiv. Hur luktade skogen och varför låg löven på marken i stället för att sitta i träden? Vad säger faktaboken? Kan vi hitta något i Bibeln om träd? Kommer ni ihåg sagan om gumman och den vresiga eken?
– Vi vill utveckla barnens förmåga att betrakta omgivningen från olika håll och att tala om den på olika sätt, säger förskolechefen Anette Lindström. Vi använder oss av fakta, bibelberättelser och sagoböcker, men utgår från barnens egna erfarenheter och upplevelser.

Vi säger aldrig ’så här är det’, utan poängterar att det är ett sätt att se.

Upptäckterna i skogen kan kopplas till såväl naturvetenskap som kristen tro, men också till saga och fantasi. Perspektiven hålls noga isär och barnen lär sig att skilja mellan kunskapskällorna.
– Vi pedagoger har vant oss vid att tänka i de olika perspektiven, fortsätter Anette Lindström. I samtal med barnen bekräftar vi det de säger, samtidigt som vi påminner om källan: ”just det, så stod det i boken om träd”, ”det hände ju i sagan vi läste” eller ”ja, det är vad Bibeln berättar”.
Skillnaden mellan en icke konfessionell förskola och Arken med sin kristna profil är att här kommunicerar man även trosperspektivet.
– Men vi säger aldrig ”så här är det”, utan poängterar att det är ett sätt att se på världen. Och vi håller isär profession och privat tro.

På Anette Lindströms förskola fins de fyra kunskapsperspektiven erfarenhet, vetande, tro och saga med i allt arbete. Fotograf Mats Samuelsson.
På Anette Lindströms förskola fins de fyra kunskapsperspektiven erfarenhet, vetande, tro och saga med i allt arbete. Fotograf Mats Samuelsson.

Ordet perspektiv förekommer ofta när Anette Lindström berättar. En illustration av det arbetssätt som slagit rot finns på väggen i form av en cirkel. Bilden i cirkelns mitt byts efterhand, men föreställer för tillfället ett träd. Från trädet löper streck i fyra olika riktningar mot perspektiven erfarenhet, vetande, tro och saga.
Arbetssättet utformades under pilotprojekt Erfarenhet, Vetande och Tro, som pågick på Arken mellan augusti 2013 och maj 2015. Vetenskaplig ledare var Monica Haraldsson Sträng, universitetslektor på institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet, och specialinriktad på undervisning i naturvetenskap.
Projektets avstamp var förskollärarnas egna funderingar om hur de, som den reviderade läroplanen föreskrev, skulle kunna föra in naturvetenskap i vardagsarbetet.
– Osäkerheten i arbetslaget gjorde att vi blev för abstrakta, säger Anette Lindström. Vi behövde lära oss mer om hur man jobbar med naturvetenskap i en förskolegrupp.

I efterhand förstår vi hur otydliga vi var. Vi rörde till det för både oss själva och barnen genom att blanda ihop olika kunskapskällor.

Dåvarande förskolechefen, Katarina Borgemo, kopplade in skol-och kvalitetsutvecklaren Annika Palmgren, som blev arbetslagets pedagogiska handledare. Ganska snart började Annika Palmgren undra över Arkens kristna profil. Hon märkte den inte.
– Inte så konstigt, säger Anette Lindström. De konfessionella inslagen fanns, men vi var dåliga på att kommunicera vår kristna profil och vi saknade struktur i verksamheten. I efterhand förstår vi hur otydliga vi var. Vi rörde till det för både oss själva och barnen genom att blanda ihop olika kunskapskällor.
Det var i detta läge pilotprojektet Erfarenhet, Vetande och Tro tog form utifrån frågan: hur får man vardagsarbetet i en fristående förskola med kristen profil, och med Svenska kyrkan som huvudman, att stämma överens med förskolans uppdrag enligt skollag och läroplan?
Oskarshamns församling, som driver Arken, gav projektet sitt fulla stöd, också ekonomiskt.

Trädet som symboliserar att Jesus är stammen och människorna är grenar.
Och den prickiga väskan, som all personal bär med sig, och som innehåller redskap för dokumentation.

Ett och ett halvt år efter projektets avslut sammfattar Anette Lindström:
– Verksamheten har fått struktur. Vi lyfter innehållet i vårt temaarbete ur både ett naturvetenskapligt perspektiv och ett trosper-
­spektiv. Barnen ska få en så allsidig syn som möjligt på omvärlden och vi stimulerar dem till att vilja ta reda på mer.
Vår största utmaning är att inte slira mellan perspektiven. Inte blanda samman fakta om trädets kretslopp med en saga eller en berättelse ur Bibeln. Inte förklara naturvetenskapliga fenomen med bibliska under.
Som stöd för det fortsatta arbetet har en pedagog i uppgift att sitta med och notera det som händer under samling.
– Tack vare dokumentationen kan vi titta på vår egen undervisning utifrån. Vi har blivit självkritiska på ett fruktbart sätt. Som chef ska jag leda verksamheten så att alla involverade – medarbetare, barn och föräldrar – känner tillit till Arkens sätt att jobba.

Anette Lindström tycker att barnen får mer utrymme i dag.
– En effekt av projektet är att vi har utvecklat vår samtalskultur och undviker att ställa frågor med förväntade svar. Vi iakttar barnen, reflekterar och spekulerar tillsammans med dem och låter deras tankar och nyfikenhet påverka hur vi går vidare. Det förhållningssättet är mycket mer medvetet i dag.

Någon krock mellan den kristna värdegrunden och den som skolans styrdokument stipulerar upplever hon inte.
– För oss handlar det inte om att ”få ihop” två värdegrunder, utan om att arbeta utifrån båda, som för övrigt har mycket gemensamt. Vi betonar människors lika värde och respekten för andras sätt att tänka. På så vis lever vi våra värdegrunder. Innehållet i Arkens kristna profil kommer till uttryck inom det så kallade frirummet, där vi professionellt väljer innehåll själva.
Många förskolor, inte bara med kristen profil, hör av sig och vill veta mer om Arkens kunskapssyn och arbetssätt.
– Mötet mellan tro och vetande är en het fråga som det kan vara svårt att ta i, säger Anette Lindström. Man ser lätt bara ”antingen eller”, i stället för möjligheten att vidga sitt perspektiv och göra tillvaron intressantare.
redaktionen@chefochledarskap.se

Bör religiösa friskolor förbjudas?

I höst har framför allt Liberalerna blåst liv i debatten om religiösa friskolor. Regeringen har dock inga planer på att ändra reglerna.

jan-bjorklund
Jan Björklund Liberalerna

– Ja, Liberalerna säger stopp till att nya religiösa friskolor införs och befintliga konfessionella skolor bör inte ges tillstånd att utöka antalet elever. Religiösa friskolor riskerar att leda till att fler barn, däribland nyanlända barn och barn boende i utsatta områden, isoleras från det svenska samhället och får möta färre elever med svenska som modersmål.
– Skolan ska vara en brygga in i det svenska samhället. Det är olyckligt att barn placeras i skolan utifrån hur stark deras föräldrars religiösa tro är.
– Jag menar att vi behöver ha ett starkare barnperspektiv. Det är statens uppgift att utforma lagar och regler så att barnen får en allsidig och objektiv undervisning om religion, inte en förkunnande undervisning.

 

Elisbateh Knutsson Miljöpartiet
Elisbateh Knutsson Miljöpartiet

– Miljöpartiet tycker inte att religiösa friskolor ska förbjudas.
– Vi tror att religiösa friskolor som håller en hög kvalitet och uppfyller kraven på saklighet och allsidighet kan bidra positivt till det svenska skolväsendet.
– Under förutsättning att konfessionella friskolor följer de lagar och förordningar som gäller för skolor i Sverige är det inte aktuellt med några åtgärder.
– Men det är självklart viktigt med en löpande tillsyn, och från politiken måste vi följa utvecklingen och se om det finns anledning att göra regelförändringar för att säkerställa att undervisningen är fri från konfessionella inslag.

ur Lärarförbundets Magasin