Läs senare

Kunskapen om ledarskap måste praktiseras

Skolledarens viktigaste uppgift är att hitta den väg som är unik för den egna skolan, skriver Mozhgan Zachrison. Ett positivt skolklimat är avgörande för ett framgångsrikt ledarskap.

21 Mar 2013

Frågan om ledarskap i skol- och utbildningssammanhang diskuteras intensivt. Nya idéer och perspektiv föds ur olika forskningsstudier. Men hur implementerar man dessa perspektiv i en värld som präglas av ständiga förändringar?

Det svenska samhället har under lång tid utmärkts av globalisering och migration samt ett modernare och mer individbaserat synsätt. Under dessa förutsättningar blir hanteringen av elevernas och lärarnas bakgrund och individuella skillnader mer komplex än tidigare. Dessa förändringar ställer nya krav på skolledare och väcker nya frågor. Hur praktiseras teoretiska idéer kring skolledarskap i en verklighet där pengar och resurser, en gränslös förståelse och hantering av mångfald i vid bemärkelse blir viktiga faktorer som i skolvärlden?

När det gäller skolledarskap i det här perspektivet så presenterar professor Christopher Day och ett antal medförfattare ett intressant metodiskt tänkande i sin bok Successful School Leadership. Författarna menar att ett problem ska granskas, förstås och lösas i sin egen kontext. Mina egna erfarenheter av ledarskap på fältet visar att ledare många gånger har svårt att avgränsa problem i en relevant kontext. De låter helt enkelt såväl problem som lösningar färgas av tidigare erfarenheter eller av andra hänsyn. Detta trots att det bästa sättet att möta ett problem är att försöka se det som ett ”nytt” problem och försöka förstå det utan att blanda in för mycket känslor, värderingar och tidigare erfarenheter.

Men ett ”neutralt bemötande av problem” är bara en av ingredienserna i ett bra skolledarskap. Författarna menar att den mest effektiva ledarskapsmodellen är det situationsanpassade ledarskapet. Det handlar alltså om att bemöta och leda sina anställda utifrån personlighetsskillnader, kompetensnivå och tidigare arbetserfarenhet. Detta betyder att en skolledare inte kan bemöta och hantera de anställda eller olika problem som uppstår på samma sätt utan måste inse att varje individ och varje problem kräver ett specifikt bemötande.

En annan väg till ett framgångsrikt skolledarskap är att skolledarna har förmåga att uppmuntra skapandet av pålitliga relationer mellan lärare, elever och föräldrar. Här är det oerhört viktigt att lärarna tror på skolans mål och visioner och kan förmedla detta till elever och föräldrar. Därför blir en av skolledarnas viktigaste uppgifter att tillsammans med lärarna bestämma mål och visioner som är realistiska, mätbara och förankrade i skolans värld.

Men författarna pekar också på strukturella problem som försvårar ett framgångsrikt skolledarskap. Dessa hinder kan vara elevernas individuella och socioekonomiska villkor, den kommunala planeringen och den nationella styrningen av skolan.

Det som jag finner mest intressant i boken Successful School Leadership är författarnas betoning på, det de kallar ”pedagogisk noggrannhet” och som refererar till skolledningens förmåga att hitta en väg som är unik för just deras skola.

De betonar också att skapandet av ett positivt skolklimat är en avgörande faktor för ett framgångsrikt ledarskap. I mer konkreta termer är detta möjligt när skolledarna:- Skapar visioner som delas av lärarna, eleverna och föräldrarna
– Skapar tydliga strukturer och en tydlig ansvarsfördelning
– Skapar goda relationer med elevernas familjer och med samhället runt omkring förbättrar metoder för undervisning och lärande.Den finlädska forskaren Riitta Viitala har skapat en modell som illustrerar några fundamentala ledarskapsegenskaper inom skolvärden. Hon menar att en ledare ska ha:- Interpersonal kompetens (kunskap och vilja att skapa bra relationer på sin arbetsplats med andra människor, vara lyhörd och respektfull mot andra)
– Social kompetens (förmågan och intresset att se andra människors behov och villkor, att kunna se världen med andras ögon)
– Ledarskapskompetens (kunskap om ledarskap som vetenskap)
– Kunskapshanteringskompetens (förmågan och modet att kunna använda sina kunskaper och förvandla dessa till kompetens).Man skulle kunna uttrycka det som att skolledarnas viktigaste uppgift är att tillägna sig kunskap. Eller som John F Kennedy en gång formulerade det: “Leadership and learning are indispens-able to each other”.

Men kunskap kan inte förvandlas till kompetens om den inte praktiseras i vardagen. Kunskap betyder att veta och kompetens betyder att implementera vetandet.

Mozhgan Zachrison är doktorand vid högskolan i Malmö och lärare i arbetsvetenskap vid lantbruks-universitetet i Alnarp. Hennes avhandlingsarbete handlar om mångkulturell utbildning

ur Lärarförbundets Magasin