Ingår i temat
Mest pynt vinner!
Läs senare

»Kvalitet är en färskvara«

CertifieringHösten 2016 blev Fullerö förskola Qualiscertifierad. Vägen dit var lång och personalen har fått vända på varje sten för att tydliggöra verksamhetens styrkor och förbättringsområden.

av Martin Röshammar
22 Aug 2017
22 Aug 2017
Birgitta Edlund Falk, Annelie Bülow och Emilie Bromark-Lindgren på Fullerö förskola i Storvreta är nöjda med Qualis som stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Foto: Johan Wahlgren

Storvreta, norr om Uppsala, är en ort mest känd för sitt framgångsrika innebandylag och för att författaren Elsie Johansson länge jobbade på det numera nedlagda postkontoret. Här finns villor och kedjehus, men också Fullerö förskola. Arbetet med Qualis på förskolan startade 2012 och fyra år senare resulterade den första granskningen i en certifiering. I Uppsala använder alla kommunala förskolor Qualis efter ett beslut av utbildningsnämnden som också står för kostnaderna.

48000 eller 57000

kronor kostar en Qualisgranskning

Fullerö förskola, som har runt 50 barn inskrivna och även är Grön flagg-certifierad, byggdes 1980 och har precis renoverats. Förskolechefen Birgitta Edlund Falk, biträdande förskolechefen Annelie Bülow och en av förskollärarna, Emilie Bromark-Lindgren, sitter i ett ljust rum och berättar om hur vägen till certifieringen sett ut. Bakgrunden till satsningen är att man tyckte att det saknades ett verktyg för kvalitetssäkring, även om Skolverkets Bruk kan användas för självskattning och stöd i det systematiska kvalitetsarbetet.
– Qualis är på en annan nivå. Vi får ett kvitto på hur vi jobbar, förklarar Annelie Bülow.
– Vi har ett uppdrag att utveckla verksamheten hela tiden och i början kunde det säkert vara så att förskolor satsade hårt på certifieringen och sedan gick luften ur dem. Men nu är det verkligen något vi jobbar med konstant, säger Birgitta Edlund Falk.

Granskarna är bara vanliga människor. De är kanske mer insatta i vissa frågor och mindre i andra.

Att hela kommunen använder sig av Qualis har många fördelar, tycker hon. Det gör att en förskollärare känner igen sig om hen byter jobb och det går också att jämföra medelvärden och analysera vad eventuella skillnader mellan olika förskolor beror på.

Birgitta Edlund Falk. Foto: Johan Wahlgren

Det var i oktober förra året som granskarna från Qualis kom till Fullerö förskola. Emilie Bromark-Lindgren, som är utvecklingsgruppledare på förskolan, minns att hon och de andra i personalen var nervösa innan, men att det var en positiv upplevelse när de två granskarna väl var på plats. De följde verksamheten under en och en halv dag på ett väldigt naturligt sätt, tycker hon. Under besöket intervjuades också både pedagoger och föräldrar.
– Det gick ju väldigt fort. Efteråt kände vi att vi hade velat lyfta fram det här. Och det här. Och det här, säger Emilie Bromark-Lindgren.
– Samtidigt måste jag säga att granskarna var väldigt intresserade av vår verksamhet och det är alltid roligt att få prata om den, säger Birgitta Edlund Falk.

Varje kvalitetsområde, från utveckling och lärande till resursutnyttjande och image, via normer och värden till styrning och ledarskap och kompetens, skattas av arbetslagen, av förskolechefen och av granskarna. Bedömningen ser ibland helt olika ut. I rapporten om Fullerö förskola var kommunikation, främst i övergången mellan förskola och grundskola, ett område där granskaren nöjde sig med en trea på den sjugradiga skalan och förskolan tyckte att det skulle vara en femma.
– För mig är det jätteviktigt att få svar på hur granskarna har tänkt. Så jag har skrivit brev tillbaka till Qualis när det har varit oklarheter. Jag vill ha förklaringar, säger Annelie Bülow.
– Ja, det är ett måste att förstå, annars kan vi inte jobba vidare. Då är risken stor att det blir något man bara lägger åt sidan, menar Emilie Bromark-Lindgren.

Emilie Bromark-Lindgren. Foto: Johan Wahlgren

De är överens om att ingen sitter inne med den enda sanningen. Granskarna gör en bedömning av vad de ser just då.
– Vi vet vad vi har för verksamhet och vi vet vad vi behöver utveckla. Men det är intressant att se hur någon annan tänker och ofta är de tankarna snarlika våra, säger Birgitta Edlund Falk.

Hon menar att Qualis är ett viktigt hjälpmedel, att det är nödvändigt att ständigt analysera och utveckla verksamhetens alla delar, men att det finns nackdelar med att använda ett verktyg som någon annan har skapat. Inte minst gäller det i tolkningarna av kriterierna.
– Granskarna har sitt sätt att se på saker. De är bara vanliga människor de också. De är kanske mer insatta i vissa frågor och mindre i andra. Till en viss gräns kan man ifrågasätta deras åsikter och egentligen går det inte att sätta siffror på en förskoleverksamhet, tycker Birgitta Edlund Falk.

Annelie Bülow. Foto: Johan Wahlgren

Hon ser en utveckling på flera områden på Fullerö förskola, både när det handlar om att berätta om vad de faktiskt gör och hur de gör det, men också när det kommer till själva görandet.
– Vi försöker ju hela tiden hitta sätt att bedöma vår verksamhet, vilket inte är så lätt. Där hjälper Qualis oss. Vi måste kunna beskriva hur vi jobbar, säger Birgitta Edlund Falk.
– Ja, det fungerar som ett stöd. Vi blir mer och mer trygga i de huvudprocesser som är kopplade till förskolans läroplan och det hjälper oss att föra diskussioner som leder till en samsyn, säger Emilie Bromark-Lindgren.

Qualisgranskarna bedömde att Fullerö förskola nådde upp till minst steg tre på alla kvalitetsområden och gav den 85 poäng av 126 möjliga där 60 är den lägsta poäng som leder till certifiering.

Nu finns plaketten där på förskolans vägg, men inom fem år är det dags för en ny granskning. Under tiden fortsätter arbetet. Dag efter dag.
– Kvalitet är en färskvara. Granskarnas bedömning var utifrån oss som jobbade här då. Sedan kan det gå ett år och då kanske personalen ser helt annorlunda ut. Grunden finns där, vi är på rätt väg, men det går inte att luta sig tillbaka, säger Birgitta Edlund Falk.

Så fungerar Qualis

Företaget Q-Steps står bakom kvalitetssäkringssystemet Qualis. Förskolor eller skolor köper en licens, som ger tillgång till enkäter och en självvärderingsmatris. I arbetet ingår också ett besök av extern granskare, som följer verksamheten i en och en halv dag. Under besöket intervjuas skolledning, elever/barn, föräldrar och personal.

Licensen kostar från 6 000 kronor och uppåt. Granskningen av en förskola kostar 48 000 kronor, granskning av en skola 57 000 kronor.

Det sammanlagda intrycket ligger till grund för en rapport där elva områden nagelfars. Om verksamheten når lägst steg tre av sju möjliga utfärdas en certifiering.

Alla artiklar i temat Mest pynt vinner! (7)

ur Lärarförbundets Magasin