Läs senare

Ledaren central för skolans utveckling

Hur lyckas man skapa en hållbar förändringsteori
och undviker att fastna i ett uppifrånperspektiv?

Skolan ska numera, som vi alla vet, vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med Hattie och andra har vi fått ett stort inflöde av forskningsresultat kopplat till undervisningens praktik. Men har forskarna lika mycket på fötterna om den mer komplexa frågan om skolutveckling och skolledarens roll för denna? Jan Håkansson och Daniel Sundberg har i boken Utmärkt skolutveckling – forskning om skolförbättring och måluppfyllelse tagit sig an uppgiften att vaska fram slutsatser från internationell skolforskning och belysa dem mot bakgrunden av den svenska skolans sjunkande resultat.
Håkansson och Sundberg menar att vi nu befinner oss i den fjärde generationens skolförbättring och forskning om densamma, där de tidigare generationerna från 1940-talet och framåt inte haft samma fokus på att förbättra elevers studieprestationer och heller inte kunnat dra lärdom av försöken att lyfta nationella skolsystem med Pisa-chocker och andra mätningar.

Fjärde generationens skolförbättring ska, menar Håkansson och Sundberg, vara just forskningsbaserad och bygga på en hållbar förändringsteori till skillnad från de kortsiktiga förbättringsåtgärder som skolpolitiker gärna genomför. En sådan teori ska, menar de, inte välja antingen top-down- eller bottom-up-metoder, utan måste hitta innovativa vägar som fungerar i det komplexa system av aktörer som skolan utgör. Den avgörande utmaningen är att ”åstadkomma ett samspel mellan å ena sidan forskningsgrundad förståelse och förklaring och å andra sidan de lokala aktörernas drivkrafter och innovationer i undervisningen”. Om statliga förbättringsinitiativ ska lyckas måste de skapa aktivt engagemang hos de lokala aktörerna och inte minst stödja deras professionella autonomi, betonar författarna.

Vad säger då den internationella forskningen om skolledarens betydelse för skolförbättring? Att skolledarens roll för en skolas pedagogiska utveckling är central har forskare har länge pekat på: skolledaren ska etablera ett förbättringsinriktat klimat och även direkt organisera undervisning, kompetensutveckling och skolutveckling. Håkansson och Sundberg konstaterar att de internationella jämförelser som gjorts på detta specifika område är få, men tyder på att den självbild hos svenska skolledare som säger att man driver ett kontinuerligt förbättringsarbete i skolan inte stämmer. Alltför mycket tid tycks ägnas åt administrativa uppgifter i stället för skolutveckling och pedagogiskt ledarskap.

Håkansson och Sundberg skriver att ”just pedagogiskt ledarskap hos skolledare och lärare och att driva kontinuerlig skolförbättring är mycket viktiga framgångsfaktorer för elevernas kunskapsutveckling”. Men här pekar de inte bara eller ens främst på skolledarnas ansvar för det pedagogiska ledarskapet och för återkoppling på klassrumspraktiken, utan på att ”lärare som ledare för skolförbättring har blivit ett stort och viktigt utvecklingsområde i många länder”.

Det som särskilt framträder i dessa satsningar är, menar Håkansson och Sundberg, att det byggs upp professionellt lärande gemenskaper där kolleger från både den egna och från andra skolor ingår, men även med beslutsfattare, närsamhället och föräldrar – och där en repertoar av metoder och strategier används för att förbättra undervisningen. Den här formen av lärande är också en av de tio ”riktningsgivare för framgångsrik skolförbättring” som författarna i bokens slutkapitel formulerar utifrån nuvarande forskningsläge. Andra riktningsgivare är systematisk kompetensutveckling, kartläggning av skolors starka och svaga sidor, utveckling av undervisningen, kontinuerlig uppföljning och en samlande vision för skolan – och allt detta bottnar i sin tur i den hållbara förändringsteori de talar sig varma för.

Boken Datagrundad skolförbättring – utifrån datateammetoden är skriven av forskare från Nederländerna och bokens budskap är helt i linje med tanken om forskningsbaserad skolförbättring. Datateam-metoden har utvecklats vid universitetet i Twente och är en process i åtta steg som en skola kan använda för att systematiskt identifiera och lösa utmaningar utifrån faktiska data.

Boken presenterar metoden tydligt och pedagogiskt, men det innebär inte för den skull att metoden är enkel att tillämpa. Det illustreras av en fallbeskrivning från en svensk skola där en analysgrupp med lärare, biträdande rektor och en handledare tog sig an utmaningen att samla in data, analysera och utforma åtgärder med målet att minska antalet elever som gick ut nian utan gymnasiebehörighet.

Fallgroparna visade sig vara många, inte minst bristande tillgång till relevanta data. Men gruppen tar sig framåt och genomför de åtgärder man enats om, och i bokens två avslutande kapitel belyses vilka förutsättningar som krävs för att ett förbättringsarbete av det här slaget ska lyckas och vara långsiktigt hållbart.

En annan bok som blixtbelyser komplexiteten i långsiktigt förbättringsarbete i skolans värld är Att leda i förändring, skriven av Arja Holmstedt Svensson, tidigare förvaltningschef i Falkenberg och en drivande kraft vid genomförandet av en dator till varje elev från 2007 och framåt.

Holmstedt Svensson utgår från en modell som ser förändring ur både ledarens och organisationens perspektiv, inte minst hur förändringsmotstånd kan hanteras. Ansatsen är lovande, men det man som läsare sedan får del av är uppifrånperspektivet från en driftig förvaltningschef. Min nyfikenhet på hur skolledarna och lärarna upplevde satsningen stillas inte av texten – inte heller min undran om Holmstedt Svensson fann den mix av top-down och bottom-up som Jan Håkansson och Daniel Sundberg så insiktsfullt förespråkar eller om hon faktiskt bara är top-down i en snyggare förpackning. Insiktsfullt eller ej – många är nog de kommuner som sätter sitt hopp till ledarskap av det slag som Holmstedt Svensson står för. Och bättre än att bara sitt still i båten är det likväl.

Utmärkt skolutveckling: forskning om skolförbättring och måluppfyllelse

Natur & kultur (2016)

 

 

  

Kim Schildkamp m.fl.

Datagrundad skolförbättring – utifrån datateam® metoden

Studentlitteratur (2016)

 
 
 
 
 

Arja Holmstedt Svensson

Att leda i förändring

Gleerups Utbildning (2016)

 
 
 
 
     

ur Lärarförbundets Magasin