Läs senare

Ledarskapet viktigare för framgång än resurser

12 Dec 2016

I den nästan femhundra sidor tjocka forskarantologin Ledarskap, utveckling, lärande – grundbok för rektorer och förskolechefer, belyser cirka tjugo forskare centrala frågor kring organisering, ledning och utveckling.
Här finns texter om skolans styrning, kvalitetsarbete, bedömningspraktik, handledning och olika perspektiv på ledarskap i skolans värld. Gediget och digert – javisst! Men var hittar jag det oväntade och samtidigt användbara, tänker jag när jag skaffar mig en bild av bokens innehåll. Forskarantologier ger ju ofta bra överblick över kunskapsläget inom ett område – intressant och lärorikt, men inte alltid med de svar man som ledare söker för skolvardagens utmaningar.

Peter FowelinSå jag letar efter kapitelrubriker som väcker min nyfikenhet och fastnar för ”Mellan omsorg och lärande – om skolan i utsatta stadsdelar” av Ove Sernhede, professor i barn- och
ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet. Sernhede har skrivit kapitlet mot bakgrund av de ofta svaga skolresultat eleverna i utsatta stadsdelar har, och att även pedagogiskt framstående skolor i dessa områden visat sig ha svårt att öka andelen elever som når målen. I studier som både han själv och andra genomfört har det visat sig att elever i ”de skolor som presterar sämst visar generellt på en anmärkningsvärt hög trivsel i skolan”. Men det finns en baksida av detta, menar Sernhede: ”Skolan blir här en fristad, en plats av tillfälligt anstånd från vardagens otrygghet och brist”, inte primärt ett ställe eleven går till för att skaffa sig det utbildningskapital som krävs för att ta sig fram i samhället.
Sernhedes slutsats är inte att skolan ska sluta vara en trygg plats, utan att denna kvalitet ska utgöra utgångspunkten för ett pedagogiskt utvecklingsarbete med målet att höja elevernas skolambitioner och resultat.
Receptet för att lyckas med det är inte ökat fokus på kursplanernas kunskapsmoment och att ”drilla eleverna inför proven”, utan att ge dem möjlighet att ”spegla sin egen verklighet i undervisningen” och att motverka de mekanismer som gör att dessa elever efterhand betraktar sig som andra klassens medborgare.

ledarskap_utveckling_larandeMaria Jarl & Elisabet Nihlfors (red) Ledarskap, utveckling, lärande – grundbok för rektorer och för­skolechefer Natur & kultur (2016)
att_leda_med_hjartatBirgit Off & Margaretha Simm Att leda med hjärtat – tankar för samtal Awareness & Mindfulness Academy (2010)

389301_Kvalitetsarbete.inddHans-Åke Scherp & Gun-Britt Scherp
Kvalitetsarbete och analys – för lärande i skola och förskola Studentlitteratur (2016)

En återkommande tanke i antologin är den lokala kontextens betydelse. Ulf Blossing, välrenommerad skolutvecklare och forskare i pedagogik vid Göteborgs universitet, inleder sitt kapitel ”Systematisk kvalitetsarbete som skolförbättring” med att konstatera att man som skolledare inte har mycket hjälp av att veta vad som utmärker så kallade framgångsrika skolor eller ledarstrategier, eftersom varje situation och skola är unik. Men forskningen om skolförbättring kan ändå ge vägledning, menar han, och lyfter fram följande råd från forskningen till skolor som behöver förbättra måluppfyllelsen: kartlägg skolans organisation, kultur, måluppfyllelse och förbättringskapacitet samt lägg upp ett förbättringsprogram utifrån den lokala kontexten och med en vetenskaplig arbetsgång.

Hans-Åke och Gun-Britt Scherp har i sin nya bok Kvalitetsarbete och analys ett perspektiv som delvis skiljer sig från Blossings i och med att de utgår från begreppet skolutveckling, inte skolförbättring. De menar att det förra betonar förändrings­processen som ett gemensamt lärande medan förbättringsperspektivet har fokus på förändringars implementering med dess olika faser.
Hans-Åke och Gun-Britt Scherp betonar också att kvalitetsarbete i första hand ska gå ut på att hjälpa pedagogerna i deras pedagogiska vardag, inte på överliggande nivåers granskning av kvaliteten i skolverksamheten eller på rangordning av skolor.
Vad kvalitet är ska definieras av varje enskild skola i form av en helhetsidé, menar de, och denna idé ska innefatta både en framtidsinriktad vision och en verksamhetsidé för nuet – och det är skolledarens ansvar att utifrån helhetsidén analysera och utveckla skolans organisation och det egna ledarskapet.

Från paret Scherps helhetsperspektiv följer också att det inte enbart är pedagogerna som ska vara i fokus. Även skolledare, förvaltning och politiker ska ha ett genomtänkt kvalitetsperspektiv. ”För att få en hög kvalitet i en kommuns kvalitetsarbete, behöver samma bärande idé genomsyra kvalitetsarbetet på samtliga nivåer”, skriver de. Hur detta kan göras i praktiken beskriver de med hjälp av exempel från utvecklingsprojekt i ett par svenska kommuner – och boken innehåller även i övrigt många verksamhetsnära fallbeskrivningar.

I ett kapitel i forskarantologin Ledarskap, utveckling, lärande skriver Andreas Wallo och Per-Erik Ellström, arbetslivsforskare vid Linköpings universitet, om en studie som pekar mot slutsatsen att skillnaden mellan chefer som lyckas med sina utvecklingsambitioner och de som bara pratar om utveckling, inte är att de förra har mer tid till förfogande, utan att det är förståelsen och tolkningen av ledarskapsuppdraget som skiljer sig mellan dem.

Utan att vara forskare är konsulterna Birgit Off och Margaretha Simm inne på samma spår i sin lilla bok Att leda med hjärtat. Att leda för förändring handlar om att utveckla ett särskilt förhållningssätt, nämligen att träna sig i att våga gå ut i ett kaos, trots att ”vi i vår naturliga strävan vill skapa ordning”, skriver de. Det handlar om att hitta en balanspunkt mellan de två polerna ordning/trygghet och kaos/pröva nytt.
Kanske är det därför, tänker jag, som det i praktiken visat sig så svårt att konsekvent leda för förändring och utveckling: Vi är ovana vid att medvetet röra oss mellan dessa två poler, både på ett inre psykologiskt plan och i vår organisation. Då dras vi till den pol där vi känner oss mest bekväma – och det är snarare ordning än kaos.
Så vad sägs om att träna på att skapa lite kaos då och då? I alla fall kaos med en tanke bakom.

chefochledarskap@lararforbundet.se

ur Lärarförbundets Magasin