Läs senare

Lösningarna fastnar i utredningsträsket

av Gertrud Svensén
22 Aug 2017
22 Aug 2017
Gertrud Svensén, chefredaktör.

Ofta sägs det att reformtakten i skolan är för hög, att politikernas vilja att visa handlingskraft går ut över eftertänksamheten och den djupare analysen.

Men ibland är det också precis tvärtom. Det finns frågor som återkommer i utredning efter utredning men som aldrig tycks komma till en lösning.

Det handlar inte om att gå till något bättre, utan om att fly något ohållbart.

Nästan en tredjedel av alla förskolechefer, och en fjärdedel av alla rektorer, bytte jobb förra året. Det berättar vi om på aktuelltplats i detta nummer.

Valet att byta jobb kan säkert vara logiskt och riktigt för enskilda skolledare. Kanske är det nya utmaningar som lockar – eller förhoppningen om att lönen kan bli högre hos nästa arbetsgivare. Alltför ofta verkar dock de snabba skiftena hänga samman med en undermålig arbetsmiljö och alldeles för dåliga förutsättningar för att göra ett bra jobb. Det handlar inte om att gå till något nytt och bättre, utan om att fly något ohållbart.

2014 tillsatte regeringen en utredning som skulle kartlägga rektorernas arbetssituation och lämna förslag på hur deras möjlighet att bedriva pedagogiskt ledarskap skulle kunna förbättras.

Utredaren lät några skolledare logga sin tidsanvändning. De flesta skolledare hade en arbetsvecka på 47–50 timmar. Den arbetsuppgift som tog mest tid – ungefär en dag per arbetsvecka – var rutinadministration. Akuta ärenden och möten med huvudmannen tog också mycket tid medan pedagogiskt ledarskap var det som rektorerna lade minst tid på.

Utredaren konstaterade att rektorernas arbetssituation inte är tillfredsställande. Samma problematiska bild har framkommit, både förr och senare, i rapporter från fackförbund, myndigheter och inte minst från skolledare själva. Ändå tog utredaren inte sikte på skolledarnas arbetsmiljö i sina förslag – något som kritiserades hårt av flera remissinstanser. I stället handlade åtgärderna om att skapa tillit i styrkedjan genom olika utbildningsinsatser.

Sedan betänkandet Rektorn och styrkedjan presenterades i mars 2015 har inte mycket hänt. Utredningen har lagts i malpåse på regerlingskansliet och i slutet av maj i år medgav utbildningsminister Gustav Fridolin att förslagen i den var ”otillräckliga”.

Och problemen kvarstår naturligtvis. Det konstaterade även Skolkommissionen i sitt slutbetänkande i våras. Där varnas huvudmännen för att lägga på skolledarna ytterligare krav eftersom den administrativa bördan redan är så stor. Kommissionen understryker också att skolan måste organiseras så att skolledare kan prioritera det pedagogiska ledarskapet.

Det är alltså hög tid för åtgärder som gör skillnad på riktigt. Närmast kan vi hoppas på ytterligare en utredning, Bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner. Den ska (bland en hel massa annat) se över skolledarnas arbetssituation och föreslå åtgärder för att minska den administrativa bördan. Senast den 1 december får vi veta resultatet.

Kanske kan vi hoppas på lite skarpa förslag denna gång?

ur Lärarförbundets Magasin