Läs senare

Med smak för ledarskapet

Azita ShariatiEn mix av tydlighet och laganda har gjort Azita Shariati till en av Sveriges mäktigaste företagsledare. Varje dag lagar hennes företag lunch till 180 förskolor och skolor.

av Björn Andersson
23 Maj 2017
23 Maj 2017
Sodexos vd Azita Shariati understryker hur viktigt det är att alla medarbetare, från lokalvårdare till kökschefer, känner sig betydelsefulla. Phinnoo Hathaithip städar i fastigheten där huvudkontoret ligger. Foto: Viktor Gårdsäter

Jag är tidig och går in i fiket och beställer en kaffe med smörgås. Som vanligt är det strul med mitt bankkort men killen bakom kassan hjälper till och sätter in kortet på det där snärtiga sättet i kortläsaren. När han vänder tillbaka in i köket ser jag loggan på nackkragen.

Man måste se kompetensen hos individen. Mångfald handlar om kompetensförsörjning.

Vi är på Sodexos huvudkontor. Ett modernt glaskomplex i Solna nära Friends arena. Jag har bokat en intervju med företagets högsta chef Azita Shariati. Någon minut före utsatt tid kommer hon med snabba steg i en svartvit klänning.

Sedan 2014 är hon vd för Sodexo i Sverige med verksamheter inom bland annat restaurang, städning och reception. Företaget har 8 000 anställda och en omsättning på drygt 3,5 miljarder kronor.

Ur boken Hela bilden

Om Azita Shariatis upplevelse som elvaåring:

”Det är brist på blod och mamma har bestämt att hon ska lämna blod till de behövande. Vi hamnar mitt i en skott­lossning och jag är livrädd. Många mister livet. Jag drömmer om frid och frihet. Pappa kör fort.”

Azita Shariati har blivit en profil i näringslivet. Hon har fått utmärkelser som Sveriges mäktigaste affärskvinna av Veckans Affärer och Årets superkommunikatör av Resumé.
— Jag ser det som en bekräftelse för alla som jobbar hos oss. Utmärkelserna är inte bara till mig, säger hon och sätter sig vid ett runt bord i ett mötesrum med glasväggar.

Sin ledarstil har hon beskrivit som en blandning av iransk tydlighet och svensk laganda. Nu är det snart 30 år sedan hon lämnade Iran.
– När jag kom till Sverige lärde jag mig tidigt hur fantastiskt det är när man jobbar i ett team. I Iran är det mer fokus på individen. En kombination av det här anser jag blir bra. Det handlar om att vara tydlig med vad jag vill och vad som är målet samtidigt som man jobbar tillsammans. Det gör att ekvationen ett plus ett blir tre.

De sociala koderna var inte helt enkla att greppa i det nya landet. Hon upptäckte att språket var ”lite inlindat”. Ett exempel är från hennes första arbete som vårdbiträde i Göteborg. Hennes chef frågade om hon ”hade lust” att göra en ganska tråkig arbetsuppgift.
– ”Har du lust” tolkade jag som att det fanns ett val, men egentligen betyder det ”gör det rätt och gör det snabbt”.

Azita Shariati föddes i Teheran 1968. Hon var elva år när revolutionen bröt ut och Khomeini tog över makten. Ungefär ett år senare startade kriget mellan Iran och Irak. Hon gick i judisk skola för att den hade gott rykte. Vid krigets början fick hon söka skydd vid larm om flygbombningar och raketanfall. Att umgås eller prata med pojkar kunde leda till fängelse, men stränga religiösa lagar hindrade inte kärleken mellan den 15-åriga Azita och Farzin. Det hela löstes genom att han pratade högt med sitt pojkgäng och hon med sitt flickgäng. Då kunde telefonnummer och annan viktig information snappas upp. Ibland hände det att de fick prata någon minut med varandra tack vare den förstående ägaren till det konditori där ungdomarna brukade hålla till. Sex dagar i veckan var de där och åt gräddbakelser.

Azita Shariati

Foto: Viktor Gårdsäter

Gör: VD på serviceföretaget Sodexo.

Läser: Pamela utan P av Amela Hodzic.

Bor: I Upplands Väsby.

Fritid: Reser en del i Europa och till värmen i Thailand. Har varit i Iran fem gånger sedan hon flyttade till Sverige, men nu bor de flesta i hennes släkt i USA eller Europa.

Farzin flydde till Sverige 1986. Azita kom efter nästan två år senare då hon var 20 år. I Göteborg byggde de upp ett liv tillsammans och hon beskriver sig som kärleksinvandrare. Hon läste in högskolebehörighet på komvux och sedan blev det studier på Göteborgs universitet och på Handelshögskolan i Stockholm.
– På ett vis har jag nog integrerat mig själv. Jag var väldigt noga med att jag snabbt ville lära mig svenska och tog privata lektioner tidigt, säger hon.

Azita Shariati började på Sodexo 1998 som ambulerande restaurangchef. Men hon fick mer rollen som restaurangbiträde och diskare än som chef. Hon valde att säga upp sig. Märkligt nog var det då som karriären tog fart. När hon kom med sin avskedsansökan berättade chefen att Azita Shariati var tänkt som hennes efterträdare. Så hon stannade kvar med vetskapen om att det skulle bli avancemang.

När förstod du att du skulle kunna bli vd?
– När jag fick den tjänsten. I min värld kan man inte planera sin karriär. Jag har haft bra chefer som har gett mig möjligheter att växa.

Men var siktet tidigt inställt på att göra karriär?
– Att jag skulle läsa vidare på universitet var självklart för mig redan som liten. Det bottnar i min familj och den kultur jag växte upp i. Dessutom har ledarskap alltid fascinerat mig. Ett ledarskap måste, som jag ser det, bottna i rätta och starka värderingar, säger Azita Shariati som växte upp med en pappa som var bankdirektör och en mamma som var sjuksköterska.

En åtgärd som ofta nämns i samband med Azita Shariati är att hon tillsammans med lednings­gruppen satte upp målet att företaget på fem år skulle gå från 14 till 50 procent kvinnor på högre chefspositioner. Ett mål som också blev verklighet.

Hon betonar vikten av att arbeta för jämställdhet och mångfald men som företagsledare är motivet inte enbart visioner om rättvisa.
– Det är business. Vi har fått bättre lönsamhet, nöjdare medarbetare, vi fick behålla våra talanger och attraherade nya. Allt det bidrar till att sista raden i bokslutet blir starkare.

I hennes föredrag är inkluderande ledarstil ett fokus. Här på huvudkontoret finns en roll-up med en bild på Azita Shariati och texten ”Nu skapar vi 200 praktikplatser för nyanlända. Låt oss hjälpas åt att öka Sveriges konkurrenskraft”. De som i dag jobbar på företaget kommer från 137 olika länder.
– Man måste se kompetensen hos individen. Det är inte viktigt vilken religionstillhörighet, ålder eller sexuell läggning en person har. Mångfald handlar om kompetensförsörjning.

Hon ser invandringen som en stor möjlighet i Sverige men innan vi arbetar med integration behöver vi arbeta med introduktion, anser hon.
– Man måste lära sig sociala koder, acceptera olikheter och spelregler. Det här gäller såväl för elever i skolan som för vuxna. Människor har kommit hit för att de vill ha det bättre. Det finns en motivation, Sverige behöver arbetskraft och har en jättemöjlighet här.

Azita Shariatis upplevelser av krig har så klart påverkat henne på olika sätt. Hon beskriver det som att få ett annat perspektiv där allt kan inträffa från en dag till en annan. Hon tror också att det ger en annan förståelse för människor som kommer hit som flyktingar.
– Jag har full respekt för de svårigheter som de varit med om. Har man inte upplevt krig förstår man inte. Man lämnar inte sina nära och kära och sitt land självmant.

I början av året kom Azita Shariati ut med sin bok Hela bilden, som hon skrivit tillsammans med författaren och journalisten Fredrik Emdén. Hon fick frågan av Liber att skriva en inspirerande ledarskapsbok som kan visa att ”allt är möjligt”.
– Jag sa att boken måste kopplas till mig som person. Du blir den ledare du är utifrån den person du är, det du har upplevt och de värderingar du har.

I förordet skriver hon att alla medarbetare måste känna att de är med, är betydelsefulla och att de gör skillnad. Frågan är om en lokalvårdare kan känna så efter en tuff dag då kanske den närmaste chefen gett kritik.
– Våra lokalvårdare, restaurangbiträden på skolor, företag och sjukhus är mycket viktigare än jag. Men vi måste arbeta med att stärka självkänslan hos många av våra medarbetare. Ibland skojar jag med våra lokalvårdare här och säger att om ni inte är på plats så märks det, men mig saknar folk bara om de vill ha min signatur.

En betydande verksamhet i företaget är att laga och servera skolmat. Totalt har Sodexo 180 skolor och förskolor som kunder. Azita Shariati betonar att skolmaten är en viktig del i lärprocessen.
– Det handlar om att få möjligheten till ett break för barn och lärare mitt på dagen, att få i sig näringsriktig mat och ladda för resten av dagen.

Kan man få en fullgod måltid för drygt tio kronor, som skolmaten får kosta i många kommuner?
– Absolut. Maten som serveras i skolorna i dag är bra. Men vi behöver elever som kommer till matsalen och inte hoppar över lunchen. Nu har vi också startat ett arbete med lärare och elever för att minska matsvinnet.

Trots alla utmärkelser finns det mycket som Azita Shariati säger att hon kan utveckla som ledare. Till exempel att vara mindre otålig. När hon har berättat om något kommande projekt för medarbetarna ser hon redan resultatet framför sig. På kontoret intill nationalarenan för fotboll gör hon följande liknelse:
– Jag vill göra mål när de andra håller på att knyta skorna.

ur Lärarförbundets Magasin