Läs senare

Medarbetare vill ha lyhörda chefer 

Ambitiösa medarbetare kräver att chefen visar en vilja att skapa en bra arbetsplats. Men många ledare nöjer sig med att upprätthålla det medelmåttiga och är nöjda så länge inga krishärdar blossar upp, menar professor Stefan Tengblad.
 

09 Nov 2009

Förutom nöjdare elever och föräldrar, bättre studieresultat och minskad personalomsättning är det roligare och mer tillfredsställande att arbeta i en skola som utvecklas positivt. Men för att skapa ett sådant arbetsklimat måste chefen avsätta tid och föra en öppen dialog med sina medarbetare.  
  – Vi drar oss gärna i det längsta för det som måste göras; byter vinterdäck dagen efter första snöovädret eller lämnar in deklarationen på skattekontoret strax före midnatt sista dagen, säger Stefan Tengblad.  
  Stefan är professor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde och noterade i början av 2000-talet att det fanns gott om forskning och böcker om ledarskap, men knappast något skrivet om medarbetarskap. Denna insikt ledde till forskningsprogrammet Medarbetarskap och det moderna arbetslivet inom vilket han och hans kollegor hittills har gjort tusentals observationer, enkäter och djupintervjuer av medarbetare och ledare.  
  Under fallstudier i kommunala skolor har de noterat att den kommunala skolan är en rätt byråkratisk organisation som enskilda lärare ofta känner sig obetydliga och likgiltiga inför. Politiker tycks dessutom ofta tro att det går att styra en organisation enbart med mål och direktiv, utan att större förståelse inför de förutsättningar som krävs för att verksamheten ska utvecklas. De har också mindre intresse för långsiktiga satsningar som ger resultat först under kommande mandatperioder.  
  Men så behöver det inte vara, menar Stefan Tengblad och hänvisar till undersökningar som visar att rektorer inom friskolor lättare lyckas skapa delaktighet. Samtidigt tillägger han att detta troligen beror mer på att friskolorna ofta är mindre och har lättare att bestämma över sina resurser på lokal nivå, vilket underlättar relationen mellan ledning och lärare.  
  Ett gott arbetsklimat kräver balans mellan rättigheter och skyldigheter, ansvar och befogenheter. Det betyder att medarbetarna i praktiken måste ha något att säga till om. Något som kan vara svårt att uppnå – även om många har ett brinnande engagemang i verksamheten. 

Oftast chefen som får äran
– Lärare har goda möjligheter att påverka sitt arbete eftersom deras arbete inte går att detaljstyra. Men kanske får de ta för mycket ansvar med tanke på att de samtidigt har ganska små möjligheter att påverka arbetstider och arbetsbelastning, funderar Stefan Tengblad.  
  – När medarbetare får önska vill de oftast ha en ömsesidig relation med ett bra samspel och både möjlighet att påverka och låta sig påverkas.  
  Skolans kundorienterade arbetssätt kräver hög social kompetens, men också att alla ska vara sina egna ledare och ta ansvar för att skola och elever uppnår sina mål. "Ett driv utöver det vanliga, förmåga att skapa goda relationer, kompromissvilja, flexibilitet och ansvar för hela uppdraget…" står det i några platsannonser i slutet av september 2009.  
  Enligt Stefan Tengblad är det ledningens ansvar att skolan har tillräckligt med personal för att klara sin uppgift. Om inte pengarna räcker, måste medarbetarna få hjälp att prioritera så att deras ansvar blir rimligt.  
  – Om besparingar inte sker utifrån medarbetarnas bästa, finns det stor risk för att de tappar sugen och förlorar tilltron till ledningen.  
  För att medarbetarskapet ska fungera krävs en bra ansvarsrelation mellan ledning och anställda. Båda parter vinner på att medarbetarens åtagande gentemot chefen är tydligt. Samma sak gäller det omvända. En av Stefan Tengblads slutsatser är därför att cheferna trots allt har en nyckelroll.  
  – Inom ledarskapsforskningen tittar vi mycket på chefernas jobb, men om vi utgår från att interaktion är viktig måste vi också titta på vad medarbetarna gör. Trots att många idéer och innovationer kommer från medarbetare är det oftast chefen som får äran. På motsvarande sätt får han eller hon ofta hela skulden för ett misslyckande. Men en dålig chef är sällan den enda förklaringen om en organisation inte fungerar.  
  Orsaken till dåligt medarbetarklimat är ofta omorganisationer, ledarbyten eller brist på pengar. Men enligt Stefan Tengblad finns det hopp även för "dåliga" arbetsplatser. Under sina studier har han stött på en arbetsplats med hög sjukskrivning, otrivsel och brist på engagemang som på bara några få år förvandlats till en av Sveriges bästa arbetsplatser.  
  – En viktig faktor för deras lyft var att chefen ansträngde sig för att lyssna och prata med sina medarbetare och därefter skapade aktiviteter att samlas kring. Det kan vara en gemensam spa-resa eller ett eget gym på arbetsplatsen. Huvudsaken är att det som görs sker tillsammans med medarbetarna och på deras villkor.  
  Att chefen bryr sig om och får medarbetarna att känna att de behövs för att utveckla verksamheten är alltså viktigt för ett gottmedarbetarskap. Men det kan också vara svårt för skolledare att leva upp till eftersom verksamheten är hårt regelstyrd, samtidigt som det finns ett hårt tryck från såväl elever, föräldrar, lärare och annan personal.  
  Trots att många rektorer har ansvar för 40-50 anställda har de, enligt Stefan Tengblad, ofta mycket dåligt administrativt stöd. I ett sådant läge är det lätt att nöja sig med formella personalmöten och lönesamtal.  
  – För att få medarbetarskapet att fungera bra bör en ledare ägna ungefär en femtedel av sin arbetstid åt att prata med sina medarbetare. För de flesta rektorer betyder det mer tid i korridorer och lärarrum och färre timmar framför datorns excel-ark. Vi tror ofta att luckorna för spontana möten kommer av sig själva men det händer sällan i verkligheten. 

Birgita Klepke 

ur Lärarförbundets Magasin