Läs senare

Medla eller köra över – vad väljer du?

KonfliktstrategierLär känna din egen konfliktstil. På så sätt kan du bli effektivare i att hantera bråk i personalgruppen och i kontakten med föräldrar.

03 Okt 2017
Illustration: Emma Hanquist

Vårt konfliktbeteende påverkas av i vilken utsträckning vi ser till våra egna eller till andras intressen – om det är relationerna eller sakfrågorna som väger tyngst när vi träter. Dessa två dimensioner ligger till grund för fem olika konfliktstilar: samverkande, kompromissande, anpassande, tävlande och undvikande.

Modellen med konfliktstilarna har utvecklats av forskarna Kenneth Thomas och Ralph Kilmann. De menar att det är vanligt att vi har en omedveten favoritstil som vi använder oavsett situation. Men varje stil har sina för- och nackdelar, och förståelse för när en viss konfliktstil lämpar sig bäst ökar våra möjligheter att lösa konflikter effektivt.

Monica Lemmini, rektor på Beckombergaskolan i Stockholm, hanterar helst konflikter genom att skapa samsyn och gemensamma lösningar.
– Att samla människor och synliggöra det som är positivt och det som behöver förändras leder nästan alltid till goda resultat, säger hon.

Jag säger inledningsvis något som får dem att sitta lugnt.

Konflikterna mellan eleverna löser pedagogerna själva, men om konflikterna urartar eller omfattar en större grupp blir Monica Lemmini involverad. Hon bjuder då in pedagoger och vårdnadshavare till gruppmöten.
– Min filosofi är att vi alltid ska försöka liera oss med vårdnadshavarna. Vissa saker kan man sköta enskilt, men effekten blir större när många önskar en positiv förändring. Det skapar ett förändringstryck som bidrar till en process.

Den samverkande konfliktstilen där stor hänsyn tas till allas intressen är användbar vid allvarliga konflikter: den skapar delaktighet och gör bägge parter till vinnare. Gemensam problemlösning kräver dock tid och energi samt förutsätter att bägge parter är intresserade av att bidra – triviala problem är alltså bättre att lösa på andra sätt.

5 stilar

Modellen med fem konfliktstilar heter Thomas-Kilmann Conflict Mode Instrument. De är:

  1. Samverkande.
  2. Kompromissande.
  3. Anpassande.
  4. Tävlande.
  5. Undvikande.

Monica Lemmini använder ofta strukturerade tavelmöten för att lösa konflikter. Genom att låta alla komma till tals, lyssna och visualisera det som sägs, synliggör hon tankarna hos alla i rummet.
– Det kan uppstå ilska och frustration, men det är ingen mening att gå i försvar eller bli arg. Det skapar ett lugn när vårdnadshavarna förstår att jag hörsammar deras behov, säger Monica Lemmini.

En kompromissande konfliktstil kan användas när vi nöjer oss med en tillfällig eller acceptabel lösning, till exempel vid tidspress. Den innebär att hitta lösningar som bara delvis tillgodoser bägge parters intressen: ingen vinner och ingen förlorar. Risken är dock att ingen känner sig riktigt nöjd och att konflikten därför fortsätter.

Att låta andra få sin vilja igenom är däremot en anpassande konfliktstil. Den kan användas när vi inser att vi har fel eller om problemet verkar större för motparten. Att visa att vi inte alltid behöver vinna är dessutom en trevlig gest som kan förbättra våra relationer. Men om vi alltid låter andras intressen styra är det kanske dags att pröva en annan stil.

Monica Lemmini drar nytta av sitt tålamod vid konflikter, men vill utvecklas genom att hitta fler sätt att bemöta olika människor för att snabbare nå fram.
– När jag märker en stor frustration och otålighet behöver jag hitta rätt ingång, till exempel i möten med föräldrar som vill att skolan ska agera på ett visst sätt. Då säger jag inledningsvis något som får dem att sitta lugnt, sedan problematiserar jag och går in i detalj.

Illustration: Emma Hanquist

Lena Lang Forseth, förskolechef i Österåker, säger att olika syn på förskolans uppdrag är en vanlig orsak till konflikter. Det tidigare omsorgsbegreppet ”daghem” kan skapa förväntningar som krockar med dagens pedagogiska uppdrag.
– Pedagogerna har då en bild av vad de ska göra medan föräldrarna har en annan förväntan. När man inte har diskuterat detta uppstår irritation från bägge håll.

Även Lena Lang Forseth använder sig av den samverkande konfliktstilen när hon bjuder in pedagoger och föräldrar till samtal där hon lyssnar och kartlägger vad det är man inte förstår hos varandra.
– Som förälder är det lätt att glömma att det är många barn och många behov som behöver mötas, men vi behöver å andra sidan vara genuint nyfikna och förstå vad föräldrarna efterfrågar för att kunna möta upp.

Om konflikterna är svårlösta kan det bli aktuellt att ta hjälp av en extern handledare, men i första hand vill Lena Lang Forseth att de själva hittar lösningar.
– Om vi försöker lösa så mycket som möjligt lär vi också barnen det. Jag litar på mina pedagoger och har stor tillit till föräldrars kunskap om sina barn, men jag leder alltid tillbaka till barnens bästa vid konflikter. Och då kan jag bli ganska vass.

Ett exempel är i samband med skolavslutningar när många pedagoger vill vara lediga samtidigt, för att vara tillsammans med sina egna barn. Då händer det att de glömmer bort sitt uppdrag, menar Lena Lang Forseth.
– Jag förstår att man vill vara ledig. Men man måste ha perspektiv om man blir arg för att det är för få pedagoger i vissa sammanhang, men är tillåtande när det är ett privat fokus. Kommer vi inte överens är det alltid förskolans uppdrag som leder oss. Och ibland måste jag köra över någons vilja.

Att prioritera sakfrågan och driva igenom beslut är exempel på beteenden när vi använder oss av den tävlande konfliktstilen. Den fungerar när det behövs snabba och tydliga beslut, som i en nödsituation, eller när vi vet att vi har rätt i viktiga frågor och kan stå upp för det. Däremot är det inte en metod som skapar delaktighet.

Expertens råd för att lösa konflikter

Vänta inte

Konflikter växer och smittar av sig, så ta tag i problemen snabbt.

Lyssna

Lyssna först på andras upplevelse av det som hänt och försök förstå kon- fliktens kärna.

Våga fråga

Synliggör konflikten genom att våga ställa nödvändiga, och obekväma, frågor.

Få koll på ditt beteende

Fundera på din vanliga konfliktstil och hur du borde agera i just denna situation.

Tänk långsiktigt

Det kan vara energikrävande att lösa konflikter, men glöm inte att olösta konflikter tar ännu mer energi.

Källa: Karin Tenelius, ledarskapstränare

Lena Lang Forseth prioriterar att snabbt hantera de konflikter som uppstår mellan pedagoger eftersom dessa kan påverka verksamheten och drabba barnen.
– Pedagogernas konflikter genomsyras rakt ner till barnen. De ser och läser av vuxnas kroppsspråk, säger hon.

Karin Tenelius, ledarskapstränare, arbetar med konflikthantering i flera skolor. Hon ser många skolledare som lägger mycket tid på att lösa konflikter en i taget vilket sällan leder till en bestående förändring, menar hon. När det finns konflikter är det också bortkastat att ägna sig åt visions- eller förändringsarbete. Om samarbetsklimatet inte fungerar vill man bara sätta käppar i hjulet – mer eller mindre medvetet. Då bör skolledaren ta ett helhetsgrepp om arbetsklimatet.
– Det är som att städa ett igengrott hus. Första gången är det tufft, men om man därefter städar varje vecka blir det en pågående kommunikation. Då kommer konflikterna att lösa sig utan att skolledarna behöver kliva in.

Karin Tenelius tror att alla vet vad de borde göra, men hon ser en avgrund mellan teori och praktik. Hon betonar att det inte finns några genvägar: man måste ta i sur­degarna och sluta väja för det som är svårt. Men att först lyssna in andras upplevelser är viktigt.
– I en ledarposition har man ett maktövertag, därför bör man vara generös i sitt lyssnande.

Karin Tenelius träffar ofta chefer och medarbetare som känner sig maktlösa inför ett dåligt arbetsklimat. Hon menar att konflikthantering handlar om att våga ställa de svåra frågorna.
– Går det att sluta vara konsumenter och offer för ett klimat och i stället börja producera den arbetsmiljö ni vill ha på den här skolan? Skolledare behöver, precis som alla andra chefer, beakta att verksamhetsresultaten sitter i kulturen och i samarbetet. All potential finns där. Och ytterst påverkar det elevernas studieresultat.

Att använda den undvikande konfliktstilen är alltså inget som rekommenderas i någon större utsträckning. Den kan vara effektiv när problemen är oviktiga, tillfälliga eller faktiskt kan lösas bättre av andra. Annars är det bättre att sluta att stoppa huvudet i sanden och i stället anpassa konfliktstilen efter situation och person.

ur Lärarförbundets Magasin