Läs senare

Mingel – metod mot miljonvite

ReportageOtrygghet, kränkningar och viteshot från Skolinspektionen. Då klev Marika Andersson in som rektor på Lövgärdesskolan. Att småprata med elever är en av hennes metoder.

26 Aug 2016
Mingel – metod mot miljonvite
Eleverna hälsas välkomna på morgonen. Marika Andersson försöker avsätta en kvart om dagen till detta. Foto: Erik Abel

Foto: Erik Abel
Strax före klockan åtta slår sig Marika Andersson ner på en hög snurrstol vid ett bord alldeles innanför entrén till Lövgärdesskolan. Här sitter hon och hälsar eleverna välkomna alla morgnar hon har möjlighet till det.

– God morgon. Vad kul att se dig så tidigt, säger hon till en högstadie-elev som släntrar förbi och går uppför de breda trapporna till klassrummen på andra våningen. Han skiner upp och svarar lite förläget att det går bättre nu. Tidigare har han nämligen haft uppemot 50 procents frånvaro.

Foto: Erik AbelLövgärdesskolan är en 4–9-skola med ungefär 400 elever i Angered i nordöstra Göteborg. Nästan alla läser svenska som andraspråk, många är nyanlända och mer än var tredje elev lämnar nian utan gymnasiebehörighet. Med andra ord är utmaningarna stora och ­skolan har också en historik av problem med otrygghet, kränkningar och hög personalomsättning. Lärarfacken har anmält skolan till Arbetsmiljöverket två gånger de senaste åren och Skolinspektionen har beslutat om ett vitesföreläggande på en miljon kronor.

Under den dryga kvart Marika Andersson sitter vid entrén strömmar eleverna förbi i en jämn takt. En del stannar till för att småprata. Ett par flickor har frågor kring en lägerskola de planerar och en pojke i mellanstadiet behöver en ny läsplatta.

För rektorn är den här morgonstunden ett sätt att vara synlig och tillgänglig, men också att känna av stämningen och fånga upp vad som händer. Även personal stannar till för att växla några ord. Kuratorn stämmer av kring en elev medan vaktmästaren och huvudskyddsombudet vill diskutera de senaste dagarnas bränder. Fem dagar i rad har nämligen Räddningstjänsten ryckt ut till skolan efter att någon eller några tänt på papper i ett trapphus. Vid något tillfälle ska brandmännen även ha känt sig hotade av elever.

Foto: Erik AbelMarika Andersson manar på de elever som är uppenbart försenade innan hon lämnar entrén för att gå runt i klasserna och prata om bränderna. Hon säger att ”det var en total brist på tillit, i alla led” när hon började på skolan inför höstterminen 2015 och den här sortens incidenter riskerar att rasera skolledningens arbete med att skapa en lugn och trygg skolmiljö.

Först ut är 9A. Rektorn ställer sig vid katedern och tar till orda.

– Jag blir sällan arg. Men nu har jag varit väldigt, väldigt arg. I går var femte dagen i rad som brandlarmet gick. Det värsta är inte att det förstör våra lektioner och att det kostar skolan pengar. Det ­värsta är att någon här leker med samhällets resurser. Tänk om det skulle brinna på riktigt hemma hos någon av era föräldrar och brandkåren inte kan åka dit eftersom de är här och städar upp efter ett larm.

Det är en skuldtyngd tystnad i klassrummet. Eleverna varken rör på sig eller säger något. Marika Andersson säger att den som vet något ska berätta det för henne. Sedan byter hon ämne. När hon ändå är i klassen passar hon på att ta upp Skolinspektionens kritik och vitesföreläggande. Det hade hon tänkt att göra hur som helst eftersom kritiken redan är känd bland elever och föräldrar.

– De tyckte att det fanns ett par saker som inte var bra på skolan. Vi har nu lämnat vårt svar. En sak som vi har gjort är att få i gång elevråden. Men ni måste förstå att ni har en jätteviktig roll. Jag kan inte göra detta ensam, det kan inte heller lärarna. Vi måste göra det tillsammans.

Skolinspektionens första tillsynsrapport kom våren 2015. I den kritiserades Lövgärdesskolan för allvarliga brister inom flera områden: extra anpassningar, särskilt stöd, studiero, trygghet, arbetet mot kränkande behandling och skolans styrning. Eftersom bristerna inte hade åtgärdats vid en uppföljande tillsyn ett halvår senare förelades huvudmannen, Göteborgs kommun, med ett vites­belopp på en miljon kronor.

Vitesföreläggande ska ges när skolans brister har funnits under en längre tid eller kvarstår trots tidigare kritik. Möjligheten har funnits sedan den nya skollagen infördes år 2011. Men inte förrän möjligheten blev en skyldighet i och med en lagändring från den 1 januari 2015 började Skolinspektionen vitesförelägga i större utsträckning.Foto: Erik AbelNär samtliga skolor i Göteborg granskades under 2015 beslutades om vitesförelägganden på sammanlagt nio miljoner kronor. I praktiken är det dock få viten som döms ut. Hotet om vite har i de flesta fall visat sig tillräckligt för att huvudmännen ska ta tag i problemen.

Marika Andersson hinner inte med fler klassbesök innan niorna får rast. I stället går vi till hennes arbetsrum där hon berättar att skolan haft nytta av Skolinspektionens granskning. Förutom att skol­ledningen har fått extern hjälp att analysera verksamheten, har den också tvingats gå igenom alla rutiner och uppdatera inaktuella handlingsplaner.

– Det har tagit mycket tid. Men nu är det gjort, konstaterar hon.

Under våren användes också skolans svar till Skolinspektionen som diskussionsunderlag på studie­dagar. Det ska förhoppningsvis leda till att personalen får ett gemensamt språk och en gemensam bild.

– När jag kom hit gick alla åt olika håll, det fanns inga gemensamma målsättningar.

Medan vi pratar är det flera elever som knackar på. En pojke i fyran berättar att han blivit slagen och mobbad, ett killgäng beklagar sig över att rastvakten lagt beslag på deras boll och en flicka berättar om hur hennes lärare rivit upp konflikter i familjen genom att ringa till hemmet. Marika lyssnar, tröstar och ger råd. Men det tar mycket av hennes arbetstid.

Foto: Erik Abel

– Det har funnits en kultur här att någon annan ska lösa problemet, man har lämnat ifrån sig ansvaret och sagt ”gå till rektorn”. Det fungerar inte att ha det så. Nu har vi tydliggjort att elevhälso­arbetet måste göras av alla på skolan och hela tiden. Det kan inte ligga på ett fåtal professioner.

På anslagstavlan hänger ett måttband. För varje skoldag som går klipper hon av ett streck. Hittills har det gått 150. Dem har hon främst använt för att i samråd med personalen skapa en tydligare organisation, utveckla det kollegiala lärandet, förbättra arbetet med elevhälsan och öka elevinflytandet.

Den svåraste nöten att knäcka har varit den stora personalomsättningen och många obehöriga vikarier. När skolan lade ut jobbannonser förra hösten sökte inte en enda behörig lärare. I våras testades därför ett nytt grepp med videoklipp på Facebook. Det blev succé. Videon fick 17 000 visningar och plötsligt kom det in många ansökningar. Inför höstterminen lyckades rektorn nyanställa åtta behöriga lärare.

Det är dags för lunch. Marika Andersson reser sig och går mot skolmatsalen. Hon försöker äta tillsammans med eleverna en eller två dagar i veckan. På väg mot skolmatsalen får hon flera varma kramar och en elev uppmanar oss att skriva att Marika är ”världens bästa rektor”.

– Det finns ingen ”quick fix”. Det tar flera år att förändra en skolkultur. Men vi är på god väg. Mitt mål är att skolan ska vara som ett självspelande piano där alla tar ansvar, säger hon och medger att hon är en obotlig optimist.

– Det är inte alla som uppskattar att ha en så positiv rektor. Men jag tror att det vi sätter ljus på, det är det som också växer.

Kritiken mot Lövgärdesskolan

Våren 2015 genomförde Skolinspektionen en regelbunden tillsyn. Bristerna som konstaterades handlade om extra anpassningar, särskilt stöd, studiero, trygghet, arbetet mot kränkande behandling och skolans styrning.

I beslutet om vitesföreläggande skriver Skolinspektionen bland annat att det finns en samstämmig bild av att ”elever knuffas, bråkar, skriker och springer omkring utan att ta hänsyn till andra” .

Hösten 2010 anmälde lärarfacken skolan till ­Arbetsmiljöverket på grund av kränkningar, trakasserier och hot. Hösten 2014 gjordes en liknande anmälan.

Vitesbelopp för nära 10 miljoner

Vitesförelägganden i Göteborgs kommun, kronor

Bergsjöskolan 700 000

Brudsbergsskolan 700 000

Burgårdens gymnasium 2 300 000

Lövgärdesskolan 1 000 000

Munkebäcksgymnasiet 500 000

Nordhemsskolan 500 000

Sandeklevsskolan 500 000

Sannaskolan 800 000

Sjumilaskolan 1 400 000

Svartedalsskolan 600 000

Tynneredsskolan 700 000

Summa 9 700 000

Källa: Skolinspektionen

ur Lärarförbundets Magasin