Läs senare

Mycket lärobok, lite diskussion

Matematikundervisningen i grundskolan brister. Rektorerna måste axla ansvaret som pedagogiska ledare bättre och spela en mera aktiv roll i undervisningen.

24 Mar 2010

Skolinspektionen har under året gjort nedslag i 23 grundskolor i tio olika kommuner runtom i Sverige. En av dem är Ytterbyskolan i Kungälvs kommun.
    Den låga ljusa skolbyggnaden i trä ligger ett stenkast från stationen, nära ett modernt och prydligt centrum med funkisinspirerade trevåningshus. Ytterbyskolan är en grundskola med drygt 500 elever i årskurserna sju till nio.
    I dag är det ganska lugnt på skolan, men för några år sedan hade man problem med rasism och fick sätta ner foten rejält. Ungefär samtidigt fick skolan, i och med de nationella proven, upp ögonen för att det fanns brister i matematikundervisningen, berättar Ann-Charlotte Brandberg, en av de två rektorerna.
  – Det gjorde ont. Vi var tvungna att göra något åt det. Därför var vi redan igång med utvecklingsarbetet nu när skolinspektionen kom, säger Ann-Charlotte Brandberg.
  Ytterbyskolan hade alltså redan innan inspektionen börjat med BeMA, ett projekt där varje elev arbetar utifrån sin kunskapsnivå, och Learning Study, där tre lärare tillsammans bedömer och tittar på kritiska punkter i olika undervisningssituationer.
  – Lärarna besöker och filmar varandra. Det är ett kollegialt sätt att jobba och har letts av en projekt-ledare från en annan skola. Det är fantastiskt bra! säger Ann-Charlotte Brandberg.
    Inspektionerna runtom i Sverige visar att många elever inte får den undervisning de har rätt till, och majoriteten elever känner inte heller till målen de ska uppnå.
    Dessutom sätter lärarna för höga betyg i förhållande till de nationella proven. Och kvaliteten på matematikundervisningen varierar avsevärt från skola till skola. Skolinspektionen anmärker också på att undervisningen generellt är alltför läroboksstyrd och att den i för liten utsträckning styrs av kursplanen. Alltför mycket tid läggs på att genomföra arbetsmoment i förhållande till att problemformulera, diskutera och förstå matematik.
    Skolinspektionen betonar att det är rektors ansvar att skolan håller tillräcklig kvalitet. Rektor ska dessutom vara en pedagogisk ledare för lärarna och se till att matematikundervisningen blir bättre, likvärdigare och rättssäkrare.
    Men hur kommunicerar man det här till lärarna?
  – Det är svårt. Men min bakgrund som mattelärare är ju inte fel. Och sedan gäller det att hitta de pedagoger som är ”teacherleaders” och satsa på dem. Det bästa är när idéerna kommer från lärarna, men man kan hjälpa till att locka fram dem. Vi som rektorer ska leda men inte utföra det pedagogiska arbetet, säger Ann-Charlotte Brandberg.
    Skolinspektionen rekommenderar Ytterbyskolan att följa upp och utvärdera undervisningen och att rektor ska ge förutsättningar för pedagogiska diskussioner samt att förbättra samverkan mellan lärare och arbetslag på skolan.
  – Vi har beslutat att lägga tid för utvärdering på ämneskonferenser. Och vi har också planerat att använda mera av den schemalagda lagmötestiden till pedagogiska diskussioner. En bra form för kompetensutveckling, som vi prövat, är ”kollegabesök”, då lärarna tittar på varandras undervisning utifrån olika aspekter. Mattelärarna har också verkligen uttryckt en önskan om att få diskutera mera i smågrupper.

Skolinspektionen anser dessutom att Ytterbyskolans rektorer och lärare måste föra en kontinuerlig diskussion om bedömning och betygssättning.
  – Det kan vara en knivig förankringsprocess. Men vi har nu en systematisk dokumentation i varje skolämne på vår IT-plattform Fronter. I och med det blir kunskapsmålen tydligare och läraren tvingas formulera sig både formativt och summativt i dialog med eleven. Det påverkar lektionsarbetet och befriar från läroboksstyrning.
    Skolinspektörerna rekommenderar också att rektor initierar samarbete med andra skolor för att säkerställa en rättvis och likvärdig bedömning och betygssättning.
  – Det har vi svårast att uppfylla. Alla har ont om tid, och våra lärare är inte alltid så intresserade av att prioritera det. Vi behöver i första hand öka samar-betet mellan arbetslagen på vår stora skola. Men vi deltar i ett nätverk som leds av kommunens matematikutvecklare och på så sätt har vi ett samarbete med andra skolor, säger Ann-Charlotte Brandberg.
    Några mil från Kungälv, i en av Göteborgs förorter, ligger Lövgärdesskolan. Det är en mångkulturell skola med 275 elever från årskurs sex till nio. Skolan ligger strax intill en vårdcentral och ett slitet litet centrum med Willysaffär, spelbutik, pizzeria och fruktstånd.
    Bakom skolans ytterdörrar i glas möts man av en generös entré, mer likt ett litet torg; öppna ytor med halvtrappor upp till nästa etage. Det är lugnt och städat, elever sitter och pratar i smågrupper; i ett hörn står ett pingisbord. En elev visar vägen till rektor Bengt Lagergren.
    Lövgärdesskolan fick beröm av Skolinspektionen för att matematiklärarna bedriver undervisningen med stort intresse och har ett starkt socialt engagemang men anmärkning för att det finns brister i undervisningen.
    Skolan fick fyra rekommendationer till förändringar och en åtgärd som måste vidtas.
– Jag tycker det är bra att man är så här ambitiös. Och en del av den generella kritiken gäller Lövgärdet men inte allt, säger rektor Bengt Lagergren.
    Skolinspektionen anmärkte att Lövgärdesskolan från och med nu måste ge alla elever i behov av särskilt stöd i matematik det stöd de är berättigade till.
  – Det är ju inte lätt att göra om jag inte har resurser! Det handlar om arbetssätt och metoder, att hitta nya sätt att stötta, tekniska hjälpmedel, men en hel del av det kostar pengar. Men vi undersöker till exempel hur elever som har svårt motoriskt ska kunna jobba med datorer.

Skolinspektionen vill också att rektor tar ett tydligare ansvar för samverkan och ämnesintegration.
  – Vi har haft Sten Ryd från Mattesmedjan här som inspiratör. Då var alla ämneslärare med, vi ville lyfta det här med matematik. Vi har också här i stadsdelen en modell som vi kallar Röda tråden, vi jobbar i team hela vägen från förskolan och upp. Lärarna på tidigare stadier måste veta vart man är på väg och jobba med elevernas motivation.
    Hur kommunicerar du de nödvändiga åtgärderna till lärarna?
  – En svårighet är ju att jag inte är mattelärare. Alla rektorer kan ju inte vara det, jag är från början svensklärare. I själva ämneskunskapen måste jag lita på mina medarbetare. Och de är väldigt duktiga. Skolinspektionen berömmer ju lärarna för deras intresse och sociala engagemang.
    Skolinspektionen rekommenderar dessutom att skolan använder de nationella proven i matematik som ett stöd för betygssättningen genom att en högre andel elever deltar i proven.
  – Ja, det gäller tydligt för oss, tyvärr. Det var för få som genomförde proven och för många språkgrupper undantogs. Det ska vi inte acceptera längre. Nu ska alla genomföra dem. Dels ska eleverna få bekanta sig med proven, inte träna för dem, men se dem som modeller. Och vi kanske måste använda tolkar, vi har ju 28 olika modersmål på skolan. Man kan ju också nå måluppfyllelse med muntliga prov, vi måste fundera på alla sätt.
    Skolinspektionen rekommenderade också att skolan kvalitetssäkrar betygssättningen i matematik genom att systematiskt samverka och diskutera bedömning och betygssättning.
  – Hittills har en mattelärare genomfört de nationella proven och betygsatt men nu ska vi involvera alla mattelärare. Sedan ska vi ha en gemensam konferens med Gårdsten och Vättleskolan så vi får en likvärdighet i området. Det är de två första stegen vi tar i den här kvalitetssäkringen. Vi har också ämneskonferenser en gång i månaden.
    Bengt Lagergren sammanfattar Lövgärdesskolans problem så här:
  – Det här är ett socioekonomiskt ganska svagt område och det förstärks ibland i skolan. Till exempel så söker sig mer studiemotiverade elever till skolor som har ett högre antal elever med svenska föräldrar med hög utbildningsbakgrund. På det sättet är vi utsatta för en dubbel segregation. Själv tycker jag inte resursfördelningsmodellen inom kommunen ger mig som rektor riktiga förutsättningar, säger Bengt Lagergren.

ur Lärarförbundets Magasin