Läs senare

När en lärare blir anmäld

Skolledaren måste agera sakligt och opartiskt om en medarbetare anmäls till Skolinspektionen. Den som har svårt att hålla känslorna i schack kan
behöva ta hjälp.

29 Mar 2016

Genom den nya skollagen har det blivit möjligt för vem som helst att anmäla en legitimerad lärare till Skolinspektionen som sedan gör en utredning om anklagelserna. Om Skolinspektionen kommer fram till att den legitimerade läraren borde få en varning eller förlora sin legitimation går inspektionen vidare med ärendet till Lärarnas ansvarsnämnd. Under utredningens gång tar Skolinspektionen alltid kontakt med skolhuvudmannen och ber om ett yttrande över det som framförts i anmälan.

Hur ska då en huvudman agera när den handlägger ett anmälningsärende där en lärare utpekas? Det finns några grundläggande förhållningsregler.

I ett relativt färskt ärende konstaterar Justitieombudsmannen (JO) att en myndighet måste agera sakligt och opartiskt även i förhållande till en anställd.

Det aktuella fallet handlade om en elev på vuxenutbildning som påstods ha framfört allvarlig kritik mot en lärare. Men i stället för att eleven framförde kritiken själv, skrev rektorn ner elevens syn­punkter i brevform. Brevet undertecknades sedan av eleven och det framgick inte att det var rektorn som hade hållit i pennan.

Anmälaren ansåg att rektorn brutit mot objektivitetsprincipen i regeringsformen. På grund av rektorns tillvägagångssätt var det oklart om brevet återgav elevens kritik mot läraren på ett korrekt sätt. Brevet var också skrivet i jag-form och överlämnades till läraren utan att det framgick att det skrivits av rektorn.

Kommunen yttrande sig i ärendet och anförde att rektorn hade gjort anteckningarna i enlighet med de rutiner som kommunen hade angående antecknande av muntliga klagomål. Kommunen ansåg att rektorn inte hade agerat i strid med regeringsformen.

JO kritiserade rektorn och ansåg att rektorn borde ha angett att det var hon som hade gjort anteckningarna. Det får inte finnas anledning att ifrågasätta om en myndighet har agerat sakligt och opartiskt, påpekar JO. Att det handlar om en anställd gör ingen skillnad.

För den offentliga arbets­givaren gäller alltså krav på saklighet och opartiskhet, även i dess arbetsgivarroll. Objektivitets- och likhets­principen som följer av regeringsformen är en grund­läggande princip som alla myndigheter har att följa.

Det närmare innehållet i principen har utkristalliserats i rättspraxis. Av den följer bland annat att myndigheten ska hålla sig till de sakfrågor som ska bedömas och att den som handlägger frågan inte får låta sig styras av ovidkommande intressen. Man ska också uttrycka sig korrekt.

I kraven på hur ärenden ska handläggas framgår också att det ska anges vilken metod som använts, exempelvis om anteckningarna härrör från en muntlig redogörelse. Detta för att det ska gå att göra en korrekt bedömning av innehållet.

Den privata arbetsgivaren är inte på samma sätt bunden av regeringsformens objektivitets- och likhetsprincip som den offentliga arbetsgivaren. Men varje anställningsavtal, hos såväl privata som offentliga arbetsgivare, bygger på ömsesidig lojalitet. Det krävs alltså inte någon särskild överenskommelse om lojalitet i ett anställningsavtal.

Frågan om arbetstagarens lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren är vanlig. Det finns en omfattande rättspraxis som visar att illojalitet från arbetstagarens sida kan få allvarliga konsekvenser. Men det är inte bara arbets­tagaren som ska vara lojal, även arbetsgivaren är skyldig att visa lojalitet gentemot arbetstagaren på olika sätt.

När det pågår en utredning mot en anställd torde det följa av lojalitetsplikten att arbetsgivaren, även utan stöd i uttryckliga regler, ska agera sakligt och med respekt för arbetstagarens integritet och värdighet. Arbetsgivaren bör också bemöta arbetstagaren på ett respektfullt sätt. Ett sådant agerande leder också till att den utredning som görs har större chans att leda till ett korrekt beslut.

Att det har blivit möjligt för vem som helst att anmäla en legitimerad lärare till Skolinspektionen syftar till att höja kvaliteten i skolverksamheten. Anmälnings­systemet förutsätter dock att skolhuvud­mannen, såväl den offentliga som privata, agerar sakligt och opartiskt. I praktiken kan det innebära att den rektor eller arbetsgivarföreträdare som känner att känslorna är på väg att ta över, eller att tiden inte räcker till för att göra en grundlig utredning, bör be om hjälp med handläggningen. Och en grundläggande regel är alltid bra att ha i huvudet, oavsett vad en utredning ska handla om: Beställ inte ett svar som du har bestämt i förväg. Gör en utredning utan förutfattade meningar.

187 legitimerade lärare anmäldes till Skolinspektionen under 2015. Fram till och med januari 2016 är 155 av dessa anmälningar färdigutredda.

Sju fall till beslut

Under 2015 anmälde Skolinspektionen 14 lärare till Lärarnas ansvarsnämnd. Nämnden fattade beslut i sju ärenden. I fyra av dessa fall varnades läraren, i ett förlorade läraren sin legitimation och i ett fall beslutade Lärarnas ansvarsnämnd att det inte skulle bli någon påföljd. I ytterligare ett fall begärde läraren själv att legitimationen skulle återkallas.

ur Lärarförbundets Magasin