Läs senare

Nätskolornas framtåg osar korruption

01 Feb 2016

Foto: Jonas GratzerHäromdagen sprang jag på en rektor till Connections Academy, en skola som spänner från sexårsverksamhet till gymnasiet. Det nya var att all undervisning skedde online. Ingen skolbuss, inga raster, ingen kateder och definitivt ingen social interaktion.

Det lät konstigt, minst sagt.

Onlineundervisning växer snabbt och når i dag över 200 000 amerikanska barn. En del håller på med idrott på hög nivå och behöver ett flexibelt schema. Andra är missnöjda med sin lokala skola, mobbade eller bundna i hemmet av medicinska skäl. Connections Academy är en skattefinansierad friskola med huvudkontor i Baltimore, ägd av den multinationella utbildningsjätten 

Pearson. Företaget ger ut en stor mängd skolmaterial och var tidigare majoritets­ägare i Penguin och Financial Times. 2013 annonserade Pearson sitt nya fokus på onlineundervisning. För att ta sig in på den amerikanska marknaden har man utövat lobbying mot politikerna. Och det osar korruption.

Att undervisa barn via nätet är ett nytt fenomen. Rent praktiskt förlitar sig systemet på att föräldrar agerar inlärnings­coacher för de yngre eleverna. I USA, där drygt tre procent av skolbarnen under­visas i hemmet, finns en naturlig marknad för detta. Men frågan är hur många barn som faktiskt klarar av att få allt sitt kunskapsintag via en dator.

Tonnie Needham Miller i Lafayette, Indiana, beslutade sig för att testa Connections Academy för sin 13-åring med social fobi. Förutom att dottern tappade två månader av höstterminen på grund av långsam inskrivning var det svårt att få henne ur sängen på morgonen. Hon saknade motivation. Endast en lektion om dagen var interaktiv, då Isabelle kunde höra läraren prata om olika saker som visades på skärmen och höra andra klasskamrater ställa frågor. Men det räckte inte – Isabelle hade svårt att hålla sig vaken. Och sin fobi till trots började hon sakna ett socialt sammanhang.

Att erbjuda familjer olika utbildningsalternativ är i sig inte en dum idé och när den första friskolan öppnade i USA 1991 så var syftet just att uppmuntra lokala initiativ. Det behövdes innovation inom lärandet, inte minst för barn i fattiga distrikt. I dag har dock sektorn förvandlats till en oreglerad djungel med över 6 000 friskolor, vars vinstpotential vittrats av näringslivet. Lärarna saknar facklig anslutning. De jobbar långa dagar, ofta även på helger. Lönerna är prestationsbaserade, vilket på ställen som Washington DC har lett till att lågpresterande lärare har slutat. Det låter positivt för kåren som helhet, men problemet är att det saknas tillförlitliga sätt att testa prestation. Det menar Jim Testerman på landets största lärarfack, National Education Association.

Många friskolor saknar krav på pedagogisk utbildning så lärarna ser ofta jobbet som temporärt. Omsättningen är hög. På jobbsajten Glassdoor.com vittnar Connections Academys anställda om klass­storlekar på 130–150 elever och en högre arbetsbörda än i statliga skolor – för en lägre lön. Det står klart att någon annan än lärarna vinner på detta. I delstaten Pennsylvania presterar friskolor online 33 procent sämre än vanliga statliga skolor.

Det är långt ifrån så att alla statliga skolor i USA är dåliga. Största skillnaden i utbildningskvalitet är geografisk, då många skoldistrikt finansieras av fastighetsskatter. Skolorna i finare stadsdelar har således mer pengar än de i fattiga. Men att ge samma skattepott till friskolor med nätundervisning som till de med faktiska utgifter för hyra och större lärartäthet låter vanvettigt. Nej, det är dags att skärskåda vinstdriven utbildning och stå upp för raster och bamba.

Hanna Sistek

Bor: Indiana, USA.
Yrke: Frilansjournalist med världen som arbetsfält. Har bott på fem kontinenter och skriver om allt från miljöteknik till terrorism. Är uppvuxen i Göteborg, har rötter i Tjeckien och känner sig hemma lite överallt.

ur Lärarförbundets Magasin