Läs senare

Nior lär fyror om nätbeteende

06 Dec 2016
Hur blir elever medvetna om vad som är acceptabelt beteende på nätet? Genom att coacha varandra och själva vara delaktiga i arbetet. Text Enikö koch illustration Emma Hanquist
Hur blir elever medvetna om vad som är acceptabelt beteende på nätet? Genom att coacha varandra och själva vara delaktiga i arbetet. Text: Enikö Koch Illustration: Emma Hanquist

Sofia Berne och hennes kollega professor Ann Frisén vid psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet undersöker tillsammans med Friends en modell där äldre elever lär yngre.
– Med elevernas aktiva medverkan hoppas vi kunna hitta ett sätt att arbeta förebyggande mot nätmobbning, säger Sofia Berne.
Fyra skolor i Göteborg deltar i aktionsforskningsprojektet – två av dem arbetar aktivt med en modell, de andra är kontrollskolor. Vad går då modellen ut på?
Samtliga elever i årskurs nio och årskurs fyra på skolorna deltar. De äldre eleverna har fått komma med relevanta frågor och problemområden kring nätanvändande, faror på nätet och nätmobbning. Forskarna har sedan samlat frågorna i fyra teman. Dessa teman ska niorna sedan diskutera med fyrorna och handleda dem med sin kunskap och sina erfarenheter. Detta görs med stöd av och i samarbete med handledare.
Genom att de äldre eleverna fungerar som mentorer för de yngre, tror forskarna att även de äldres beteenden kan påverkas.
– Vi pratar om något som vi kallar för kognitiv dissonans. Om du berättar för någon hur man ska förhålla sig och diskuterar vad som är acceptabelt, tar det sedan emot om du själv ska agera på annat sätt.
Efter det genomförda arbetet i dessa årskurser har eleverna fått svara på enkäter i samtliga deltagande skolor. Materialet samlas nu in och det kommer att ta ytterligare en tid innan forskningsprojektet avslutas och resultatet står klart. Tydligt är behovet av att inte bara diskutera och utbilda pedagoger om förebyggande arbete mot nätmobbning, utan att även hitta modeller för arbetet där elever är delaktiga.

Rektorns ansvar

  • emojis-sammanforda-3Enligt skollagen och diskrimineringslagen ska elever skyddas mot kränkningar av deras värdighet i form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
  • Skolans ansvar sträcker sig även till det som sker på nätet när det har en koppling till skolan.
  • Det innebär att om en elev är utsatt för nätmobbning av elever som går på samma skola eller på en skola som har samma huvudman, är det skolans ansvar att utreda och åtgärda situationen.
    Källa: Nätmobbning – handbok för skolan, av Ann Frisén och Sofia Berne

Men redan nu finns många vägar till ett medvetet arbete, påpekar Sofie Berne, som med sin kollega, professor Ann Frisén, nyligen gav ut boken Nätmobbning – Handbok för skolanmed många konkreta tips (se ruta). Det finns mycket en skolledare bör känna till.
– Man behöver veta att man har ansvar för det förebyggande arbetet och att låta skolpersonal få utbildning och möjligheter att hantera händelser som inträffar. Det handlar dessutom inte bara om att påverka de formella normerna, till exempel förhållningsregler och planer, utan även de som är informella.
Även om det förebyggande arbetet mot nätmobbning kan liknas vid ”vanlig” mobbning, är det relevant att även rikta direkt uppmärksamhet på nätet.
– Vid mobbning kan man undersöka otrygga platser på skolgården och placera ut extra rastvakter där. Det är lika viktigt att känna till otrygga platser och risker på nätet.

Att skolpersonal skulle ”rastvakta” på nätet, och exempelvis vara på olika sociala forum och hålla koll tror inte Sofia Berne är rimligt. Men som vuxen är det viktigt att hänga med, veta att en stor del av ungdomarnas sociala tillvaro finns på nätet och fyller en viktig funktion. Det är bra att visa intresse, ställa frågor, skapa öppna kommunikations­kanaler för att eleverna ska kunna vända sig till skol­personal om något skulle uppstå.
– I grund och botten handlar det om sociala relationer även på nätet, säger Sofia Berne.

 

ur Lärarförbundets Magasin