Läs senare

Nyköping byggde bort skolvalet

SkolkommissionenÖkad likvärdighet är ett av syftena med Skolkommissionens förslag. Nyköping och Uppsala har olika lösningar på problemet.

23 Maj 2017
Peter Sund är rektor på Nyköpings högstadium.

För snart tre år sedan slogs de fyra kommunala högstadieskolorna i Nyköping ihop till en. Stadens politiker hade över blockgränserna tröttnat på den tidigare rådande segregationen och bristande likvärdigheten. Tre av skolorna hade låga resultat, den fjärde höga – med sina musik- och idrottsprofiler lockade den många studiemotiverade elever. Meritvärdet kunde på klassnivå skilja upp emot 90 poäng bland niorna.
– Det blev liv när beslutet fattades, men på olika sätt. På den skola där det nästan uteslutande gick elever med invandrarbakgrund sa de och lärarna ”äntligen!”. Mest oro fanns bland föräldrarna i musik- och idrottsklasserna, som tyckte att de fungerade väldigt bra. Och så var det ju — men de skillnader som fanns mellan skolorna gick inte att ta ansvar för, säger Peter Sund, rektor på Nyköpings högstadium.

Förslag för ökad likvärdighet

  • Statsbidrag på 6 miljarder till undervisning och elevhälsa. Pengarna ska fördelas med hänsyn till elevernas socioekonomiska förhållanden.
  • Utred en miniminivå för hur mycket resurser som måste lägga på elev­hälsan hos varje huvudman.
  • En ny portalparagraf i skollagen om att huvudmän aktivt ska verka för en ”allsidig social sammansättning av elever”.
  • Kötid avskaffas som urvalskriterium när det finns fler sökande elever än platser på friskolor. Kommuner föreslås kunna avstå från närhetsprincipen och använda lottning i stället.
  • Nationellt utvecklingsprogram för lärare och skolledare, med tydliga karriärsteg.
  • En statlig skolmyndighet på regional nivå med uppgift att stödja och stärka huvudmännen.
  • Obligatoriskt, aktivt skolval till för­skoleklass.

Källa: Samling för skolan

Tanken med sammanslagningen var att höja resultaten, genom att blanda eleverna. Klasserna i sjuan bildas numera till stor del med utgångspunkt från barnens bakgrund och förutsättningar.
– De mixas utifrån var i staden och världen de kommer. Deras sammanlagda behov ska vara någorlunda lika i varje klass. Det har skapat likvärdighet i den meningen att de stora skillnaderna mellan klasserna försvunnit. Resultaten tycks också bli bättre. Årets nior är de första som började i den nya organisationen och deras meritvärden verkar ganska tydligt överträffa stadens tidigare siffror.

Skolkommissionen vill lösa de problem som det fria skolvalet skapat genom att göra valet i princip obligatoriskt. Peter Sund anser utifrån sina erfarenheter att centralisering och att blanda elever snarare är rätt väg att gå.
– Det utmanar det individuella skolvalet, men för min del är det mycket mer värt att ungdomarna möts. På det hela taget verkar elever och föräldrar hålla med, för friskolorna har inte vuxit på något dramatiskt sätt. Det viktigaste för att skapa likvärdighet är alltid att förbättra skolans sätt att möta eleverna – att försöka lösa segregationens problem genom att pytsa ut mer pengar till så kallade problemskolor blir bara kosmetika.

Den åsikten delar inte Elisabeth Viksten Eriksson, rektor på Gottsundaskolan i Uppsala. Visst är elevsammansättningen viktig – och den har Gottsundaskolan lyckats förändra genom att locka elever från andra delar av staden med populära profiler som bland annat fotboll. Men resurserna spelar också stor roll, menar Elisabeth Viksten Eriksson. När Uppsala kommun fördelar pengar utifrån faktorer som påverkar elevernas resultat, till exempel föräldrarnas utbildning och utländsk bakgrund, får Gottsundaskolan rejäla tillskott – i år 23 649 kronor extra per elev.

Elisabeth Viksten Eriksson är rektor på Gottsundaskolan i Uppsala.

– Därmed har vi kunnat anställa fler utbildade lärare, med olika kompetens, säger Elisabeth Viksten Eriksson. Det är det man ska satsa på, för med hög lärartäthet blir det möjligt att arbeta mer flexibelt och förändra undervisningen när den inte passar för en enskild elev. Vi har under en följd av år förbättrat resultaten och ligger ganska högt över det värde som är förväntat med tanke på elevernas bakgrund.

Vi har fått ett gott rykte om att vara utvecklande också för personalen.

Hon understryker att pengarna i sig inte hjälper eleverna att höja resultaten. Det viktiga är vad skolan använder de extra resurserna till.
– Vi har stort fokus på lärandet. Målet är att alla barn, oavsett bakgrund, ska nå så långt det är möjligt – och helst i samma klassrum. Det innebär stora utmaningar, men vi har lyckats utveckla undervisningen och hitta nya modeller som fungerar. Det har också ökat intresset för att arbeta på skolan. Vi har fått ett gott rykte om att vara utvecklande även för personalen.

Denna strävan, att förbättra likvärdigheten genom att utveckla arbetet på den egna skolan, får stöd i ny forskning från Göteborgs universitet. Maria Jarl, lektor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, har tillsammans med ett par kollegor undersökt vad som skiljer skolor som presterar bra från sådana som inte gör det – trots liknande förhållanden vad gäller elevernas bakgrund. Fyra grundskolor som under lång tid förbättrat sina resultat har jämförts med fyra som lika konsekvent sett meritvärdena försämras.

Forskarna hittade stora olikheter i skolornas kultur och organisation.
– De framgångsrika skolorna kännetecknas av tydliga normer. Elevernas lärande står i fokus. Deras resultatutveckling följs nogsamt i samtal över ämnes- och årskursgränser. Lärarna samarbetar och stöder varandra, för att kunna anpassa undervisningen till varje elev, säger Maria Jarl.

Maria Jarl, Göteborgs universitet.

På de mindre framgångsrika skolorna ser det annorlunda ut. Även här gör många lärare ett bra jobb, men det sker utifrån andra normer och arbetsmetoder.
– Ansvaret anses ligga på den enskilde läraren och de närmaste kollegorna. Undervisningen bedrivs på olika sätt av olika lärare och uppdraget uppfattas inte lika tydligt vara att variera metoderna utifrån elevernas behov. Hur det går för eleverna diskuteras mindre och elevernas eget ansvar för lärandet betonas.

De mindre framgångsrika skolorna har ofta en lång historia av instabilitet, med många omorganisationer och täta byten av skol­ledare. Resultatet har mest blivit att lärarna jobbar på som de alltid gjort.
– Förändringar måste komma inifrån. Här kan skolledare vara viktiga för att formulera, förankra och personifiera en idé om hur arbetet ska bedrivas för att alla elever ska få goda möjligheter till lärande. Att skapa en fungerande inre organisation och fokusera på elevresultaten tycks vara avgörande för att nå framgång, säger Maria Jarl.

Hon menar att varje huvudman, skolledare och lärare har stort ansvar för likvärdigheten, eftersom de alla har inflytande över hur undervisningen organiseras och bedrivs.
– Det är i grunden en positiv tanke. Makten finns i den lokala skolan och med rätt förutsättningar kan alla skolor bli bra skolor.

ur Lärarförbundets Magasin