Läs senare

Okej att omhänderta mobilen – om du tar hand om den

Den här gången gräver Lärarförbundets jurist Kirsi Piispanen i regelverken
kring olika störningsmoment i klassrummen.

28 Jan 2016

Vems ansvar är omhänder­tagen mobil?

Fråga: Hej, vem ansvarar för mobiler som tagits om hand av skolans personal för förvaring under skoltid?

Anonym

Svar: Det kan finnas olika skäl för skolpersonalen att ta hand om mobiler under skol­tiden. Till exempel kan det handla om en uttalad eller underförstådd överenskommelse. I andra fall har skolpersonal tagit hand om en mobil efter att den tappats bort och sedan återfunnits.

Vidare kan det vara fråga om en situation där mobilen tagits i beslag av en lärare eller rektor med stöd av reglerna i skollagen. Där anges att rektorn och läraren har rätt att omhänderta en mobil om eleven använder den så att den stör utbildningen eller om någon riskerar att skadas. Mobilen ska i så fall normalt lämnas tillbaka senast i slutet av skoldagen.

Om en borttappad mobil omhändertagits är det fråga om hittegods. I lagen om hittegods anges att den som tar hand om hittegods är skyldig att vårda föremålet. Men även när det gäller mobiler som har omhändertagits med stöd av skollagen eller efter en överenskommelse är utgångspunkten att den som har tagit hand om mobilen har ett ansvar för föremålet.Huruvida mobilens ägare har rätt till skadestånd om mobilen skadas eller försvinner måste naturligtvis bedömas utifrån det som skett.

Skadeståndsansvar förutsätter normalt att skolan eller personalen har agerat försumligt och huvudregeln enligt skadeståndslagen är att det är arbetsgivaren som ansvarar för skador som en arbetstagare vållar i tjänsten.

Klart är att skolan ska ha tydliga och säkra rutiner även för hantering av omhändertagna föremål.

 

Kan störande elev få frånvaro?

Fråga: Hej! Kan en elev på gymnasienivå få ogiltig frånvaro, trots att eleven varit närvarande under lektionen, på grund av att läraren bedömer att eleven stört undervisning­en?

Anonym

Svar: För att kunna besvara din fråga behöver jag först nämna några verktyg skolan har till sitt förfogande när en elev stör undervisningen.

Skolplikten gäller inte för gymnasieskolan, men när en elev går i gymnasiet har eleven åtagit sig att delta i verksamheten. Om eleven uteblir från undervisningen utan giltigt skäl är det fråga om olovlig frånvaro. Giltiga skäl att inte delta i undervisningen är exempelvis sjukdom, beviljad ledighet eller att rektorn befriar eleven från vissa undervisningspass eller annat skol­arbete.

Om en omyndig gymnasieelev har ogiltig frånvaro måste vårdnadshavare informeras om frånvaron samma dag. Endast i undantagsfall kan vårdnadshavare informeras senare.

Enligt skollagen och arbetsmiljölagen har alla elever rätt till en trygg skolmiljö med möjlighet att studera under lugna former. För att åstadkomma detta krävs olika åtgärder och ett grundläggande krav är att skolan har tagit fram ordningsregler och implementerat dessa.

Om eleven stör under lektionen ska läraren säga till och uppmana eleven att delta i undervisningen. Om eleven trots uppmaningar fortsätter att störa får eleven visas ut under resten av lektionen.

Fortsätter eleven att störa trots tillsägelser har läraren och rektorn rätt att besluta att eleven ska stanna kvar i skolan en timme efter att undervisningen slutat eller att eleven ska komma en timma innan ordinarie undervisning börjar.

Beslut om utvisning och kvarsittning ska alltid dokumenteras.

Om elevens störande agerande fortsätter måste situationen utredas. När det gäller omyndiga elever har vårdnadshavaren rätt till samråd vid utredningen. Utifrån den gjorda utredningen ska det vidtas relevanta åtgärder för att förmå eleven att ändra sitt beteende.

Ytterst kan rektorn på en gymnasieskola besluta om varning, undervisning i en annan undervisningsgrupp än den eleven annars hör till eller undervisning på annan plats inom samma skolenhet.

Att en elev stör under lektionen kan ha vitt skilda orsaker och därför är det viktigt att försöka ta reda på bakgrunden till elevens agerande. Till exempel kan eleven vara i behov av stöd i undervisningen, insatser från elevhälsovården eller hjälp med sin sociala situation.

Men beteendet behöver inte alltid vara relaterat till svårigheter utan kan också föranledas av obetänksamhet eller allmän ovilja att delta i undervisningen. Då kan disciplinära påföljder räcka för att korrigera elevens agerande. Skolan är dock skyldig att utreda om även andra långsiktiga åtgärder är nödvändiga för att stödja eleven och för att komma till rätta med elevens problem och situation.

Lagstiftarens utgångspunkt är att barnets bästa ska beaktas även när disciplinära påföljder tillämpas. I praktiken innebär det att disciplinära påföljder inte ska användas om de syftar till eller leder till att elevens möjligheter till utbildning försämras mer än nödvändigt.

Eftersom skolan ska hantera disciplinära problem på det sätt som jag har beskrivit och även väga in barnets bästa ska skolan inte tillämpa reglerna om ogiltig frånvaro för att lösa ordningsproblem.

ur Lärarförbundets Magasin