Läs senare

»Pedagogiken svårare än tekniken«

DigitaliseringSkolledare behöver tips om hur digitala verktyg kan användas i skolan. Det menar tidigare rektorn Malin Frykman, som ger kollegiala råd i en ny bok.

av Björn Andersson
03 Okt 2017
03 Okt 2017
Malin Frykman. Foto: Emelie Asplund

En kollega i fickan och en handbok från en skolledare till en annan. Så beskriver Malin Frykman sin bok Skolledare i en digitaliserad värld. Hon tar upp värdet av en dela-kultur i det kollegiala lärandet. Hon ger tips på ”speed dating” där lärare två och två under några minuter kan visa varandra vilka digitala hjälpmedel de använder just nu. Andra exempel är att dela material på lärplattformar eller i sociala medier och att använda molntjänster där elever och lärare kan ge varandra feedback i realtid.
– Jag tror att skolledaren har ett behov av att se hur man kan göra konkret för att digitalisera skolan. Så jag vill bidra med min erfarenhet av hur man kan leda det pedagogiska arbetet, säger Malin Frykman, som är utvecklingsledare i Kungälvs kommun och tidigare har arbetat som rektor.

Det viktiga för en lärare är inte att kunna all teknik utan att vilja lära.

Det som skolledare och lärare nu ska förhålla sig till är bland annat den nationella IT-strategin som ska stärka elevernas digitala kompetens. Något som också kommer att märkas i och med nya skrivningar i läroplaner, kursplaner och ämnesplaner från och med nästa läsår. År 2022 är målet att alla elever ha en ”adekvat digital kompetens”, enligt Skolverket.

Skolledare behöver lägga mycket tid på att jobba fram en kollegial samsyn och klargöra vad som är skolans uppdrag för att i slutändan stärka elevernas digitala kompetens, menar Malin Frykman.
– Det ligger en förväntan på oss i skolan att vi lär om och lär nytt. Vad som är digital kompetens nu för eleverna kan vara något annat om fem år. Det är inget statiskt begrepp. Kompetensutveckling måste ske kontinuerligt och ligga nära undervisningen.

Malin Frykman betonar att tillgången till digitala verktyg inte är likvärdig. De yngre årskurserna och förskolan är eftersatta när det gäller tillgång på datorer och uppkoppling.
– Om läraren och eleverna har tillgång till digitala verktyg blir det lättare för läraren att utveckla undervisningen.

Men om de digitala verktygen används fel kan det gå åt andra hållet – med sämre måluppfyllelse.
– Man kan inte bara kasta ut paddor eller andra verktyg till eleverna utan man måste ha en medveten pedagogik där man utgår från målen och använder forskningsvedertagna metoder.

I tider av lärarbrist blir det allt viktigare att skolorna kan locka personal med både tillgång till digitala verktyg och en medveten strategi kring skolans digitalisering.
– Lärare har med all rätt blivit duktigare på att ställa krav. Det viktiga för en lärare är inte att kunna all teknik utan att man har en inställning att vilja lära. Den lätta biten är att hantera verktygen medan utmaningen är att anpassa pedagogiken till en digitaliserad värld.

Alla artiklar i temat Vägen till digital utveckling (8)

ur Lärarförbundets Magasin