Läs senare

Redo om våldet drabbar skolan

ReportageGrevegårdsskolan är en lugn skola, tycker personalen. Men våldet finns inpå knuten och rektor Ann-Charlotte Robb vill bygga upp en mental beredskap.

av Per Hagström
22 Aug 2017
22 Aug 2017
”Ska vi gå ut och prata?” Mia Walter ställer sig mellan våldsverkaren och klassen. Foto: Andreas Carlsson

Sommarlovet fick en dålig start i Tynnered. Göteborgsförorten hade nyss uppgraderats från ”utsatt” till ”särskilt utsatt” på polisens lista över kriminellt belastade områden. Och nu i natt sköts en ung man till döds här.

Big cash saknas! Jag kommer och klipper dig med en gång.

I personalrummet på Grevegårdsskolan, F–7, spreds nyheten vid morgonfikat.
– Vad är det som har hänt? undrar en kvinna som just har kommit in med kaffekoppen.
– Det var en kille som blev mördad i natt. På Guldringen. Du vet vid macken, svarar en av kollegorna.
– Det är bara 200 meter härifrån, säger en annan.

5 minuter. Ungefär så länge varar skolattacker eller andra fall av pågående dödligt våld i offentliga miljöer, visar internationella studier.

Fritidspedagogen Karin Swedberg såg Göteborgs-Postens löpsedel och kände direkt igen mordplatsen eftersom hon bor i närheten.
– Min dotter hörde skotten, berättar hon.

Flera av skolans elever bor i samma kvarter, konstaterar lärarna. Men eleverna har sommarlov så det blir inte lärarnas sak att hantera deras oro och frågor. Det är studiedag och personalen är på plats för första träffen på kursen Hot och våld på arbetsplatsen.

Ämnet känns kusligt aktuellt med tanke på nattens händelse. Kanske för aktuellt rent av? Utbildarna har tänkt utsätta personalen för ett dramatiskt scenario men tvekar om det är lämpligt en dag som denna.

Det får bli en mjukstart med teorigenomgång i ett av klassrummen. Extra stolar måste bäras in för att ge sittplats åt skolans alla lärare, förskollärare, fritidspedagoger, elevassistenter, kanslister och skolledare. Peder Westman, före detta rektor och numera konsult på Svensk skolsäkerhet, inleder med att förklara företagets grundfilosofi.
– Vi tror på en öppen skola. Lås och larm menar vi ger en falsk trygghet.

Ann-Charlotte Robb, rektor. Foto: Andreas Carlsson

Han berättar att potentiella för­övare ändå tar sig in på något sätt och att attacken oftast är över långt innan väktare eller polis har larmats till platsen. Då återstår bara ”efterarbetet”, som han uttrycker det.
– Skolans viktigaste resurs är den egna personalen och att det finns en samsyn på arbetsplatsen om hur man agerar i en hotfull situation, hävdar han.

Vem möter hotet? Vem tar hand om klassen? Vem varnar resten av personalen? Det är frågor som han vill ge Grevegårdsskolans pedagoger en chans att fundera över innan de hamnar i skarpt läge.
– Vi ska köra ett scenario. Ni på den här sidan av klassrummet är elever medan ni andra observerar. Och så behöver jag två som agerar pedagoger, säger Peder Westman.

Fritidspedagogen Mia Walter anmäler sig som frivillig liksom biträdande rektor Kajsa Aspenrot. Kursledaren Peder Westman visar en text på skärmen som beskriver utgångspunkten för scenariot:

”Mitt under din lektion rusar en av dina elever fram till dig med skräck i ansiktet. Han visar med skakande hand ett sms med texten: Big cash saknas! Jag kommer och klipper dig med en gång.”
– Okej Mia, vad gör du som pedagog i det läget? undrar Peder Westman.
– Jag tar ut eleven ur klassrummet och …

Vi är naiva om vi bara oroar oss för trafiksäkerheten.

Hon blir avbruten när någon bultar på ytterdörren.
– Kruxet är att personen som är ute efter din elev redan är här, kommenterar Peder Westman.

Kursdeltagarna tittar på varandra och skrattar lite nervöst. Sedan hörs en mansröst där ute som börjar vråla ut hotelser.
– Okej, vad gör ni nu då? undrar Peder Westman.

Detta oroar skolans personal

  • Narkotika som hittas på skolan
  • Hotfulla eller påverkade personer/föräldrar
  • Trafiken kring skolan
  • Hot och kränkningar i sociala medier
  • Ovälkomna på skolgården
  • PDV-situationer (Pågående dödligt våld)

Källa: Intervjuer som Svensk skolsäkerhet gjort på Grevegårdsskolan.

Kajsa Aspenrot skyndar i väg för att låsa bakre dörren i klassrummet. Det enda Mia Walter får upp i huvudet är att hon ska ringa sin gamla kollega Affe och be honom om hjälp, vilket är lite ologiskt eftersom han har slutat på skolan. Dessutom har hon ingen telefon på sig. Snart måste hon släppa alla tankar på att tillkalla hjälp för nu står gärningsmannen i klassrummets främre dörr. Han har en rånarluva på huvudet och ett basebollträ i handen.

Mia Walter tar några steg mot vettvillingen i dörröppningen så att hon hamnar mellan honom och ”klassen”.
– Vad vill du? Mia heter jag, säger hon och sträcker fram handen.

Gärningsmannen kommer av sig ett ögonblick men ryter sedan att han vill ha sina pengar.
– Ska vi gå ut och prata? fortsätter Mia Walter.

Då ropar kursledaren Peder Westman ”bryt” och mannen som har spelat skurk tar av sig luvan och omfamnar Mia Walter som ser lite medtagen ut.

Peder Westman vänder sig till observatörsgruppen.
– Okej, ni som tittade på. Vad såg ni? undrar han.

Ett par lärare tycker att övningen brister i verklighetsförankring.
– Det är lite optimistiskt att tro att det ska vara två pedagoger i klassrummet, påpekar en av dem.
– Ja, och att eleven kommer till läraren med ett sådant sms, säger en annan.

Peder Westman, före detta rektor, håller i kursen om hot och våld på arbetsplatsen. Foto: Andreas Carlsson

Peder Westman håller med om att omständigheterna kan vara helt annorlunda i verkligheten. Men han vill peka på några strategiska grundregler som gäller vid hot­situationer i skolan.
– Vad är ert uppdrag? Jo, att trygga eleverna. Tänk skydd före larm. Lås klassrumsdörrarna så att inte hotet kan hoppa rakt in. Köp lite tid genom att skapa en barriär kring dina elever, råder han.

Grevegårdsskolan håller till i temporära baracker i väntan på att en ny skola ska byggas. Utanför klassrumsfönstren syns byggarbetsplatsen där den nya skolan växer fram. Personalen ifrågasätter om någon har tänkt på säkerheten i den nya byggnaden.
– Arkitekterna har velat rita snygga fönster men hur säkra är de? undrar en pedagog.
– Högstadiet ska ligga högst upp. Om någon vill upp dit för att ställa till med bråk kommer de att passera både låg- och mellanstadiet, konstaterar en annan.

Peder Westman rekommenderar skolor att göra något som liknar en brandskyddsrond i sina lokaler fast med sikte på att identifiera sårbarheter i situationer av hot och våld. Det kan handla om att identifiera möjliga tillflyktsplatser och utrymningsvägar. Han går bort till klassrumsväggen och knackar på den.
– Det här är inget ballistiskt skydd till exempel. Man kan skjuta rakt igenom.

Inrymning, utrymning eller utestängning?

Inrymning – när elever och skolpersonal stänger in sig i klassrum eller andra skolsalar genom att låsa eller barrikadera dem.

Utrymning – när elever och skolpersonal lämnar skolbyggnaden för att söka skydd.

Utestängning – Om väpnat våld pågår på skolgården kan det vara effektivt att stänga och låsa dörrarna till skolan och hålla personal och elever inomhus.

Källa: Skolverket

Skottlossning och dödligt våld i skolan. Är det något som lärare och skolledare ska behöva oroa sig för? I Skolverkets skrift Väpnat våld i skolan kan man läsa att ”i de allra flesta skolor kommer det aldrig inträffa någon incident med väpnat våld”. Men sedan fortsätter myndigheten ”… eftersom väpnat våld kan leda till allvarliga konsekvenser finns det skäl att ta frågan på allvar.”

Det gör Grevegårdsskolans rektor Ann-Charlotte Robb. Delvis beror det på en obehaglig incident i samband med skolattacken i Trollhättan 2015. Natten efter att 21-årige Anton Lundin Petterson gick in på Kronans skola och högg ihjäl tre personer med ett svärd var det någon som satte upp hotfulla affischer på fyra skolor i Göteborg, bland annat Grevegårdsskolan. Där fanns en bild på gärningsmannen i Trollhättan tillsammans med texten ”I’ll be back”.

Hotet realiserades aldrig men händelsen blev ändå en väckarklocka, enligt Ann-Charlotte Robb.
– Tyvärr tror jag att det är värt att lägga tid på att öva för sådana här händelser även om de är väldigt ovanliga. Jag tror att vi är naiva om vi bara oroar oss för sådant som trafiksäkerheten kring våra skolor.

Hon pekar på att Tynnered är ett särskilt utsatt område där våldet riskerar att spilla in i skolan. Hon nämner också incidenter med hotfulla föräldrar som har stövlat in i klassrummen.

Hon vill därför ge Grevegårdsskolans personal en ordentlig säkerhetsutbildning. Men bland personalen finns en oro för att kunskaperna och samsynen kommer att gå förlorad nu när det är så stor omsättning på lärare. Ann-Charlotte Robb håller med om att det är en risk.
– Det problemet har vi ju på flera områden i skolan. Vi kommer att få ägna studiedagar och uppstarts­dagar åt att sprida kunskapen till nya medarbetare.

Foto: Andreas Carlsson

Det första kurstillfället lider mot sitt slut och Peder Westman lyfter en fråga som han tror att många funderar på.
– Hur skulle jag agera i en kris­situation?

Svaret är att man inte vet förrän det händer. Vissa blir aggressiva och konfronterar hotet, andra flyr och ytterligare några blir helt passiva. Men det hjälper om man har tänkt igenom rutinerna i förväg och även tillämpat dem i mindre extrema situationer, till exempel när en förälder uppträder hotfullt eller när ovälkomna personer rör sig på skolgården. Om personalen lär sig att agera på ett bra sätt i sådana situationer så vet den också hur den ska agera vid pågående dödligt våld, menar Peder Westman.

Efter en dag av diskussioner om hot och risker i skolan avslutar han med några uppmuntrande ord.
– Kom ihåg nu. Världen är inte farligare när ni kliver ut härifrån, utan snarare lite tryggare.

Läs mer

Väpnat våld i skolan – hur skolor kan agera om det händer, Skolverket 2014

Grövre våld i skolan, Brottsförebyggande rådet 2009

ur Lärarförbundets Magasin