Läs senare

Rektor får bestämma om fler lektioner

Det finns ingen särskild begränsning av hur många timmar en lärare kan undervisa inom sin reglerade arbetstid. Det står klart efter en pilotdom i Arbetsdomstolen.

08 Okt 2011

Lärarfacken trodde att de skulle vinna. Att det fanns en överenskommelse om hur många timmar lärare bör undervisa, trots att detta inte finns angivet i avtalet. De trodde att anteckningar och andra noteringar skulle räcka som bevisning. Att frågan om lärares undervisningstid skulle redas ut en gång för alla Ove Rang, förbundsjurist på Lärarförbundetnär de stämde en rad kommuner i frågan.Först skulle målet om Sollentuna prövas. Där hade lärare på Häggviks-skolan fått gå från 624 till 697 timmar i snitt per person och år när skolan skulle spara resurser och samtidigt försöka höja elevers resultat. Sollentuna var pilotfallet som skulle bli vägledande för alla de andra stämningarna.

De två lärarfacken hade inte räknat med ett nederlag – för något annat kan man knappast kalla Arbetsdomstolens mellandom som kom i slutet av juni.

AD slog fast att det inte finns några begränsningar för hur många timmars undervisning en lärare får ha inom sin reglerade årsarbetstid. Eller annorlunda uttryckt: rektor har rätt att bestämma hur många timmar lärarna ska under-visa. Antalet timmar kan variera från år till år, eller mellan olika lärare.

Ove Rang, förbundsjurist på Lärarförbundet, understryker att det trots domen finns många saker som skolledare måste ta hänsyn till innan de ökar en lärares undervisningstid. Dels måste skolledaren göra ett allmänt lämplighetsövervägande, dels bedöma arbetsmiljön för varje anställd. Skolledaren måste med andra ord göra en samlad bedömning av varje lärares arbetssituation och kunna visa på att den anställda inte blir lidande av beslutet. Om man tillför en lärare nya arbetsuppgifter kommer man behöva plocka bort något för att lärarens arbetsbörda inte ska öka, sammanfattar han.

Måste lämplighetsövervägande vara skriftligt? Ove Rang skakar på huvudet.

– Nej, det finns inget sådant formellt krav. Men man måste kunna visa att man har gjortAgneta Cederbom, ordförande för Lärarförbundets skolledarförening dessa överväganden och att man har planerat inför förändringen, och det är klart att det är bra att ha något skriftligt som styrker hur man har tänkt.

Det som däremot behöver vara skriftligt är den riskbedömning skolledaren måste göra inför en förändring – en konsekvensanalys av lärares arbetsmiljö enligt 8 § i AFS 2001:1. Det är något facket kan kräva av rektor, säger han.

Till hösten kommer domen inte att leda till några större förändringar eftersom scheman för året redan är lagda, tror Ove Rang. Vad som händer på sikt vill han inte spekulera i, men han konstaterar att det här är en fråga som Lärarförbundet kommer att bevaka.

– Om konsekvensen av ökad undervisningstid blir disharmoni måste Lärarförbundet se till att arbetsmiljön blir bra för lärare.

Att man inte är nöjd med domen på Lärarförbundet är ingen hemlighet, för man beklagade domen i ett pressmeddelande och beskrev den som något som riskerar att urholka kvaliteten i skolan och minska läraryrkets attraktivitet. Eva-Lis Sirén sa att domen var ”en förlust för Sveriges elever” och lyfte fram en oro för att lärare nu ska bli allt mer pressade.

Den oron har Agneta Cederbom, ordförande för Lärarförbundets skolledarförening, svårt att förstå. Hon tror inte att domen kommer att leda till att lärare utnyttjas eller får en sådan höjd arbetsbelastning att deras hälsa blir lidande, åtminstone inte om beslutet ligger hos den enskilde rektorn. Om kommun-politiker däremot bestämmer sig för att öka lärares undervisningstid tycker hon att oron är befogad.

– Jag är ju angelägen om att mina lärare ska ha en bra arbetsmiljö och jag har Lars Flodin, Skolledarförbundetsvårt att tro att det finns skolledare som tänker att ”nu är det fritt fram”. Jag delar inte de farhågor som har förts fram.

Hon tycker att hela domen och resonemangen kring den är lite konstiga. Det finns ingen särskild undervisningsskyldighet, så vad är det egentligen man räknar för timmar? undrar hon. Hur ökar man något som inte finns?

På hennes skola har lärarna 34,5 klocktimmar som de schemalägger. Lärares tid fördelas bland annat på att undervisa, vara extra resurs i en kollegas klassrum, samplanering, jobba med arbetslaget, hålla utvecklingssamtal och ha friskvård. Att tiden som en lärare undervisar kan variera tycker Agneta Cederbom är bra – men inte något nytt. Så hon har svårt att se att domen kommer att göra någon större skillnad.

– En klok och förståndig rektor ser till att lärarna inte arbetar ut sig, och en oklok politiker kommer i längden få svårt att rekrytera lärare till sin kommun.

Lars Flodin på Skolledarförbundet tycker att domen var bra eftersom den klargör vad som gäller för lärares arbetstid. Precis som Agneta Cederbom förstår han inte oron inför att domen skulle urholka skolans kvalitet.

– Jag har svårt att förstå tankegången. Tvärtom tycker jag att nu när klarhet har vunnits om vad som gäller för lärares arbetstid finns det förutsättningar för att kvaliteten ska förbättras. Man slipper långa diskussioner kring vad som är lärares Sophie Thörne, arbetsrättchef på SKLarbetstid och vad som bör ingå.

Finns det inte en risk för att lärares arbetsbörda ökar?

– Nej, jag ser inte att det kommer att bli mer arbete. Avtalet ska ju följas. Lärare ska fullgöra de uppgifter och den tid som ingår i avtalet.

På Sveriges kommuner och landsting mottogs domen, föga förvånande, positivt. Ett bra besked, hette det i pressmeddelandet.

Sophie Thörne är arbetsrättschef på SKL.

– Domen behöver inte ha någon betydelse för arbetsbelastningen för enskilda lärare utan handlar mer om att det inte finns någon särskild spärr kring undervisningstiden. Man slipper blockering och låsning i frågan, säger hon.

Sophie Thörne tycker att domen visar att rektor har tydlig befogenhet att fördela arbetet och resurserna på skolan. Om rektor vill driva ett utvecklingsarbete på skolan och till exempel ha mindre elevgrupper ska diskussioner om undervisningstid inte vara ett hinder.

Men kan domen göra att kommuner fattar generella beslut om hur mycket undervisningstid lärare ska ha?

– Som jag ser det är det här en rektorsfråga som hör hemma i verksamheten.

Kommuner som blev stämda

Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund stämde Sollentuna, Karlshamn och Halmstad. Dessutom stämde Lärarförbundet Hylte, Kävlinge, Västerås och Bromölla-Sölvesborg utbildningsförbund, medan LR stämde Sundsvall, Värmdö och Töreboda. Dessa stämningar har dragits in.

ur Lärarförbundets Magasin