Ingår i temat
Mest pynt vinner!
Läs senare

Rektorer sa nej till certifiering

CertifieringNär politiker i Kiruna ville att skolorna, precis som ishockeyklubben, skulle hbtq-certifieras protesterade rektorerna.

av Per Bengtsson
22 Aug 2017
22 Aug 2017
Kiruna IF:s regnbågs­färgade matchtröjor blev startskottet för en intensiv hbtq-debatt i staden. Här tar Johan Köhler och Viktor Esseryd emot pris på Idrottsgalan 2015. Foto: Marcus Ericsson /TT

Hockeyklubben Kiruna IF är föregångare inom hbtq-satsningar i staden. När laget 2014 lanserade sin nya regnbågsfärgade matchtröja exploderade uppmärksamheten i media över hela landet. Det var mest positiva reaktioner. Expertkommentatorn Niklas Wikegård lovordade den i tv. Men det ledde också till att föräldrar förbjöd sina barn att spela i Kiruna IF och sponsorer som bröt kontrakten eftersom de inte ville förknippas med hbtq-stämpeln.

Det kostar tid och pengar som vi inte har.

Bakgrunden var att klubbledningen ville markera mot en växande machokultur. Ordföranden har beskrivit hur han upptäckt en sexistisk jargong i pojklagens omklädningsrum och att porrfilmer visats i bussen på väg till bortamatcherna.

Några som snabbt tog intryck var Kiruna flygplats som hissade regnbågsflaggan, RFSL som ordnade lokal Pridefestival och Centerpartiet som motionerade i fullmäktige om att all kommunanställd personal skulle utbildas så att verksamheterna kunde hbtq-certifieras.

Men kultur- och utbildningsnämnden satte stopp för certifieringen 2014. Till lokaltidningen Norrländska Socialdemokraten sade ordföranden i nämnden att ”prislappen är för hög och kriterierna för strikta”.

Katarina Wedegren, rektor på Högalidskolan i Kiruna.

I höstas kom frågan upp igen. Då protesterade samtliga Kirunas grundskolerektorer.
– Visst har det slagit mig att en certifiering kunde vara bra, det är ju för en god sak. Men det innebär tid och kostnader som vi inte har. Vi resonerade också om att detta redan fastslås i läroplanens första del: Skolans värdegrund och uppdrag. Alla människors rätt att vara den de är – det är grundläggande för det vi håller på med. Det måste vara ständigt närvarande i ett levande likabehandlingsarbete. Jag tycker att skolan i dag är alldeles för fokuserad på resultat. Om vi jobbar mer med första delen och skrivelserna om trygghet så kommer resten på köpet, säger Katarina Wedegren, rektor på Högalidskolan.

Med skollagen och läroplanen i åtanke är hon kritisk till hur politikerna lagt fram förslaget om en hbtq-certifiering.
– De borde ha frågat hur vi jobbar med de här frågorna i stället för att identifiera våra behov. Jag tror att det är en farlig väg om politikerna ska styra över skolans verksamhet på det här sättet. Rätt som det är har vi en politisk ledning som säger att vi ska jobba i en riktning som strider mot vårt uppdrag. Därför är det jätteviktigt att hålla isär vilka olika roller vi har, säger Katarina Wedegren.

När det gäller likabehandlingsarbetet vill hon att Högalidskolan jobbar brett: med mångfald, integration, genus och hbtq-frågor.

I höst kommer skolan att bjuda in RFSL:s före detta ordförande Anton Johansson, som nyligen hoppade av sitt uppdrag på grund av hot. Han är uppvuxen i trakten och har själv gått på Högalidskolan som elev. Tanken är att ordna workshops med personalen och en föreläsning för någon eller några av årskurserna om begrepp och att växa upp som hbtq-person i ett brukssamhälle utanför Kiruna.
– Då kan vi få ökad kunskap och öka förståelsen för hbtq-personers situation. Jag tror att det kan inspirera och motivera lärarna och ge dem verktyg i det dagliga arbetet. För det behöver vi ingen certifiering. Styrdokumenten stipulerar tillräckligt tydligt vad det är vi ska göra.

Alla artiklar i temat Mest pynt vinner! (7)

ur Lärarförbundets Magasin