Ingår i temat
En chef i tiden
Läs senare

Så blir du en trendig skolledare

Gör om arbetslagen till startups eller styr din förskola med mörk karisma. Vi har kollat upp de senaste ledarskapstrenderna och frågar oss vad som är relevant för skolledaren.

av Per Hagström
31 Jan 2017
31 Jan 2017
Bygg ditt team.
Roger Rönnberg är huvudtränare i svenska mästarna Frölunda hockey och chef för en ledarstab om 14 personer. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Det krävs ett team för att leda ett lag nu för tiden.Åtminstone när det ­gäller lagidrott på elitnivå. En ensam tränare klarar helt enkelt inte att hålla all nödvändig kunskap i huvudet. Det konstaterar Stefan Tengblad, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde. Han studerar ledarskap i framgångsrika idrottsklubbar och har bland annat följt de regerande svenska mästarna Frölunda hockey. Frölunda har visserligen en huvudtränare men styrs i praktiken av en ledarstab på fjorton personer där alla har sitt eget ansvarsområde. Det kan vara rehab och sjukgymnastik, fysträning eller målvaktsträning. Huvudtränarens uppgift är att coacha de andra ledarna och fatta de övergripande besluten.

– Han ser till att plocka in rätt personer i teamet, bestämmer deras ansvarsområden och stödjer dem så att de kan göra ett bra jobb, berättar Stefan Tengblad.

Ett inre ledningsteam på fem personer träffas i stort sett dagligen för att jobba tillsammans med ledningsuppgifterna. Det är något annat än en traditionell ledningsgrupp som ses varannan vecka för att avrapportera och ta order från chefen.

”Jag tycker vi ska jobba positivt och inte med någon missnöjeskultur som Trump.”

Foto: Andreas Pettersson

Vi testar de nya trenderna på rektor Gabriella Ekström Filipsson.

– Poängen med teamledarskap är att man jobbar väldigt nära varandra och i diskussion med var­and­ra. Man reagerar alltid på färsk information och kan fatta beslut direkt.

Modeller som bygger på att allt ska snurra kring en ensam chef blir allt mindre användbara, enligt honom.

– Titta på stackars Henke Larsson som var både manager och tränare för Helsingborg som nu åker ur fotbollsallsvenskan. Han förväntades lösa alla problem men såg bara tröttare och surare ut ju längre tiden gick.

Stefan Tengblad tror att fler organisationer skulle må bra av att ledas av team. Ett skäl är att tempot i arbetslivet är så uppskruvat.

Få alla att dela samma värderingar.
Ledare som Marc Zuckerberg är som Jesusfigurer och de anställda förväntas dela deras värderingar fullt ut. Därför kan ledarskapet spridas mer och varje anställd bli som en mini-vd. Foto: Shirish Shete/TT

– Det är en hög rörlighet på arbetsmarknaden och en ensam chef kan drunkna bara i bemanningsfrågor eller i alla mejl som ska besvaras.

Till det ska läggas en allt större komplexitet i många verksamheter. Skolan är inget undantag, menar Stefan Tengblad. Han pekar på alla de lagar och regler som styr skolan och alla forsknings­resultat som är relevanta för undervisningen.

– I en sådan verksamhet är det svårt att ensam fylla hela chefsfunktionen. Nyckeln är teamledarskap, anser han.

Men det finns de som vill sprida ledarskapet på ännu fler händer. Internetjättar som amerikanska Google, Facebook och Twitter eller kinesiska Alibaba och Baidu vill att varje medarbetare ska känna sig som en mini-vd. Det berättar Chalmersforskaren Annika Steiber som har fått tillträde till de stora bolagen för att studera deras ledarskap inifrån.

– Det här gör bolagen genom att bryta ner sin verksamhet i små enheter som ofta är chefslösa och styrs genom samledarskap.

Förutsättningen är att alla anställda delar företagets grundläggande värderingar och har ”the passion” som man säger i Silicon Valley. Och just den egenskapen är något som testas noggrant vid rekryteringen.

Skapa tillit.
Inom Kinnevik, där CristinaStenbeck länge var ordförande, uppmuntrades medarbetarna att ta risker. En kultur där man står för sina felsteg, även som chef, är på modet. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/TT

– Företagen är oerhört selektiva. Man söker inte nödvändigtvis den bästa utan den rätta, det vill säga den som matchar företagets värderingar, säger Annika Steiber.

Bolagets upphöjda grundare står som yttersta symbol för den företagskultur som eftersträvas. Det kan vara superentreprenörer som Elon Musk på biltillverkaren Tesla eller Mark Zuckerberg på Facebook.

– De kan liknas vid Jesusgestalter som är bra på att förmedla sina visioner till lärjungar som sedan förverkligar dem.

Men för millenniegenerationen är storbolagen inga drömarbetsplatser, enligt Annika Steiber. De framstår som allt för mossiga och byråkratiska. Vissa bolag löser det genom att organisera delar av verksamheten i mängder av startups, det vill säga små innovationsföretag som är hippa nog att locka de unga.

Lika viktiga som startsups är fuckups, om man ska tro entreprenören och författaren Ebba Hallin som har skrivit boken Fuckups och businessblunders. Där intervjuar hon framgångsrika svenskar om de misstag och felsteg som har kantat deras väg till framgång. Man måste våga prata om det som har gått snett, tycker Ebba Hallin.

Man söker inte nödvändigtvis den bästa utan den rätta.

– Om chefen ställer sig upp och berättar om sina misslyckanden i stället för att framstå som perfekt så skapas en tillåtande stämning i företaget, säger hon.

Det är nödvändigt om medarbetarna ska våga ta initiativ även när det innebär risker. Hon är själv fostrad i företaget Kinnevik där en gyllene regel lyder ”Be hellre om förlåtelse än om tillstånd”.

– En chef som ständigt kollar medarbetarna över axeln hämmar initiativtagande.

Det finns inspiration att hämta från naturvetenskapen, tycker hon.

– Ett experiment kan slå fel men det blir ett resultat som man lär sig av. Det arbetssättet börjar man närma sig även i det vanliga arbetslivet, upplever hon.

Det låter förstås fint att bygga en tillitsfull företagskultur där alla medarbetare omfamnar de gemensamma värderingarna och kan få fritt spelrum. Men det kan vara svårt om halva personalstyrkan är inhyrd från olika bemanningsföretag. Det säger Katarina Önell som är senior konsult på undersökningsföretaget Kantar Sifo och ledarskapsutvecklare.

Upprepa och överdriv?
Nja, vi har inte hittat någon som anser att en skolledare bör vara som Donald Trump, men hans framgångar är ändå något som kommer att engagera ledarskapsexperter länge. Foto: Spencer Platt/TT

– Om medarbetarna har jobbat på företaget i tio år kan man skippa alla avstämningssteg och släppa lös kraften i teamet. Men om det är stor snurr på personalen så behövs det tätare avstämningar.

Det behövs en ”depåchef”, någon som håller koll på om medarbetarna har vad de behöver för att komma vidare i sitt arbete. Det kan till exempel hända saker i omvärlden som kräver en gemensam insats av flera medarbetare, enligt Katarina Önell. Behovet av tätare avstämningar påverkar också utvecklingssamtalen, menar hon.

– Ett samtal om året kan vara för sällan. Det som gäller den här månaden kan vara helt kullkastat nästa.

Det går inte att tala om ledarskapstrender utan att nämna enmanstrenden i den amerikanska politiken: D Trump. Han chockade den samlade expertisen när han lyckades norpa presidentposten framför ögonen på Hillary Clinton. Frågan är om han ens själv förstår hur det gick till.

– Vi forskare kommer att analysera det här i åratal, säger Lena Lid Falkman på Handelshögskolan i Stockholm.

Hon forskar om ledarskap och retorik och följde presidentvalet på plats i USA. Trumps framgångar går emot det mesta som experterna trodde sig veta om amerikansk politik, enligt henne.

– Ingen kunde förutspå att någon som ljuger, förminskar kvinnor och verkar rasistisk ändå kunde röstas fram till president.

Donald Trump må vara en udda fågel på presidentposten men han verkar i en lång tradition av karismatiska ledare, enlig Lena Lid Falkman.

– I hans fall kan man nog tala om mörk karisma.

Som retoriker använder han mycket upprepningar och överdrifter för att elda på massorna. Han kan följa upp ett förolämpande uttalande om kvinnor och minoriteter med extrema överdrifter som att ingen i hela världen respekterar kvinnor mer än han.

– Det blir svulstigt och svängigt även om det är fel och falskt, säger Lena Lid Falkman.

En annan taktik han använder är att blåneka när han konfronteras med saker som han bevisligen har sagt.

– Jag vet inte om han är dum eller väldigt smart men det verkar fungera.

En annan av hans ledarkvaliteter är att han kan bygga lojaliteter på ett nästan läskigt sätt, enligt Lena Lid Falkman. Hon tänker på hur han har byggt sitt imperium genom att sätta familje­medlemmar på viktiga poster.

– Det är lite maffia över det ledarskapet.

Maffialedaren, depåchefen och den tillitsfulla Jesusgestalten. Framtidens ledare är en samling udda karaktärer. De har olika strategier men använder dem för att hantera samma tidlösa problem. Den där känslan av att samtiden är den skakigaste och mest obegripliga av epoker. En tidsanda för varje tid som skapar en ständig efterfrågan på ledare som utstrålar trygghet. Den nostalgiska populisten gör det genom att peka i riktning mot fornstora dagar och lovar att allt snart ska bli ”great again”. Den riskbenägna entreprenören bejakar det okända och säger sig vara beredd på allt.

Men om du känner att samtiden är för mycket att hantera för en ensam skolledare så är det också helt okej. Du kan ersätta dig själv med ett team. Och du kan göra det i förvissningen om att det ligger helt rätt i tiden.

Alla artiklar i temat En chef i tiden (8)

ur Lärarförbundets Magasin