Ingår i temat
Inspektion
Läs senare

Så hamnar inspektionens resultat i tidningarna

InspektionSkolinspektionen behöver nå ut med sina resultat och medierna behöver fylla sina nyhetssidor. Det är en perfekt symbios. Men vad gör den med bilden av skolan?

av Per Hagström
28 Nov 2017
28 Nov 2017

Skolinspektionens granskningar passar som handen i handsken i medielogiken, enligt Magnus Fredriksson, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet.
– Det finns en hjälte, en bov och ett absolut resultat. Den granskade skolan blir kritiserad eller inte.

Dessutom ligger skolfrågorna nära många människor och de har en politisk dimension, påpekar han.
– Skolinspektionen checkar av nästan varje punkt i det vi brukar beskriva som medielogik.

Tillsyn handlar om att hitta brister, vilket tilltalar medierna som har en förkärlek för negativa nyheter, enligt Magnus Fredriksson. Negativismen kan spåras tillbaka till 60-talet då det journalistiska idealet skiftade från att ”spegla” verkligheten till att ”kritiskt granska” den.
– Dessutom finns det en tanke om att det negativa säljer, förklarar han.

85 500

Så många webbpublicerade artiklar nämnde Skolin­spektionen 2008–2016. Det motsvarar 26 artiklar om dagen i genomsnitt.

Källa: Skolinspektionen

Medielogiken påverkas också av sjunkande lönsamhet och nedskärningar inom dagspressen. I ett sådant läge har Skolinspektionens kärnfulla kritikbeslut en konkurrensfördel i kampen om medieutrymmet, enligt Linda Rönnberg, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet.
– Det är en typ av data som medierna inte behöver processa särskilt mycket för att den ska bli publiceringsbar. Att återge inspektionens beslut blir tidsbesparande jämfört med att vara ute på golvet och rapportera därifrån, resonerar hon.

Linda Rönnberg och hennes forskarkollegor har skrivit om Skolinspektionens relation till lokala medier i en studie som publicerades år 2013. Där framgår att myndigheten tidigt använde medierna som ett verktyg i tillsynen – inte bara som en kanal för att sprida sina granskningsresultat utan också som ett påtryckningsmedel mot skolhuvudmännen. Det senare var särskilt viktigt innan den nya skollagen trädde i kraft 2011 och gav inspektionen skarpare tillsynsvapen, till exempel föreläggande vid vite. Innan dess var pressmeddelandet myndighetens mest kraftfulla sanktion.

När forskarna gick igenom nyhetsflödet hittade de knappt några artiklar om Skolinspektionen där den kritiska udden var riktad mot myndigheten. En av de intervjuade inspektörerna förklarade att medierna såg Skolinspektionen som ”the good guys” och som en allierad i jakten på dåliga skolor.
– Vi såg att lokalmedierna tenderade att ta inspektionens ord för sant. De gick sällan ut i skolor för att höra lärare eller rektorer och få egna citat från dem, berättar Linda Rönnberg.

Illustration: Katarina Lernmark
Illustration: Katarina Lernmark
Illustration: Katarina Lernmark
Illustration: Katarina Lernmark
Illustration: Katarina Lernmark
Illustration: Katarina Lernmark
Illustration: Katarina Lernmark
Illustration: Katarina Lernmark

Hennes studie har några år på nacken men om man läser Skolinspektionens årliga medieanalyser fram till i dag kan man se att bilden har stått sig. I en analys av mediernas rapportering under 2016 konstaterar Skolinspektionen att myndigheten så gott som alltid ges ”expertrollen”. Ska man hitta kritik mot myndigheten får man söka den på debattplats eller i insändare. ”Från skolledarfackligt håll kritiseras ibland vår avvikelserapportering och från lärarfackligt håll får vi ibland kritik för att vi bidrar till att ge skolan ett dåligt rykte”, som det står i analysen.

Flera av de intervjuade skolinspektörerna i Linda Rönnbergs studie uttryckte en oro för att den samlade medierapporteringen om Skolinspektionens beslut kan ge hela skolsystemet en orättvis krisstämpel. Det här eftersom besluten främst tar upp avvikelser.

Det är en oro som delas av Ingegärd Salmose, skolledare i Kungsbacka kommun och ledamot i Lärarförbundet Skolledares styrelse. Hon tycker att medierna har en tendens att bara lyfta fram det värsta i Skolinspektionens granskningar.
– Om Skolinspektionen granskar en kommunal huvudman och riktar massiv kritik mot två skolor i kommunen så skriver inte medierna om de tjugo andra skolor som klarade sig bra i granskningen.

Steg för steg till publicering

  1. Skolinspektionen fattar ett beslut som blir en allmän handling.
  2. Nyhetsbyrån Siren, som är specialiserad på myndighetsbevakning, begär dagligen ut Skolinspektionens beslut i en rad ärendekategorier.
  3. Nyhetsbyrån skannar in beslutet och laddar upp det som en pdf-fil i sitt system, skriver en sammanfattning av innehållet och taggar kommunen där den berörda skolan ligger.
  4. Medier, till exempel lokaltidningar, abonnerar på Sirens nyhetsutskick i ett visst ämne eller om en viss kommun. De får då alla Skolinspektionsbeslut som rör deras bevakningsområde.
  5. En journalist på redaktionen använder beslutet som underlag för en artikel som publiceras.

Hon får medhåll av Peter Westergård, rektor i Kävlinge kommun och även han styrelseledamot i Lärarförbundet Skolledare.
– Till och med när en skola klarar sig bra i en granskning så hamnar fokus på någon bagatellartad synpunkt som får stort utrymme i rapporteringen, säger han.

Anmälningsärenden är ett annat problem, enligt honom.
– Det skrivs mycket och blir stort rabalder när föräldrarna anmäler en skola. Men om Skolinspektionen kommer fram till att det inte har begåtts något fel så uppmärksammas inte det på samma sätt, anser han.

Om man söker på ”Skolinspektionen” på tidningen Ystads Allehandas sajt får man fram en lång rad nyheter om myndighetens granskningar. Det är både TT-telegram och lokala artiklar skrivna av tidningens egna journalister. Merparten av rubrikerna handlar om att skolor kritiseras, anmäls, utreds, brister eller hotas av vite. Men här finns också nyheter om skolor som har blivit anmälda men sedan friats eller skolor som har fått godkänt efter att ha gjort förbättringar.

Ystads Allehandas senaste nyhet om Skolinspektionen är en kort artikel med rubriken ”Kommunen kritiseras för frånvarande elev”. Den enda källan i texten är Skolinspektionens beslut. Så är det ganska ofta, enligt chefredaktör Lars Mohlin.
– Ibland går vi vidare och pratar med berörd skola men ofta framgår skolans inställning eller rektors svar av Skolinspektionens beslut.

Så ni litar på att myndigheten ger en balanserad bild av ärendet?
– Skolinspektionen brukar avhandla sina ärenden korrekt. Om kommunen hade haft några kraftiga invändningar borde det ha framgått av beslutet.

Skolinspektionen fokuserar på det som inte fungerar. Blir det inte en väldigt dyster bild av skolan om ni rapporterar om varenda beslut?
– Så är det och därför är det viktigt att vi balanserar genom att finnas i skolans värld och göra reportage därifrån. Och det är något som jag tycker vi är duktiga på, säger Lars Mohlin.

Många lokaltidningar har fått skära ner på personal. Finns det en risk att det blir mer snabba nyheter om inspektionsbeslut än reportage från skolor?
– Risken är uppenbar, det medger jag. Dock är det så att läsarna aldrig nöjer sig med bara korta nyhetstexter baserade på myndighetsbeslut. Vi prioriterar alltid att ge plats för riktiga reportage med ordentlig lokal närvaro.

Skriver ni alltid om beslutet om ni har skrivit om anmälan?
– Det ska vi göra även i de fall skolan ”frias”. Men vi är absolut inte ofelbara och någon gång kan det hända att vi missar slutredovisningen.

Alla artiklar i temat Inspektion (8)

ur Lärarförbundets Magasin