Läs senare

Så kan du ta makten över ditt ledarskap

LitteraturSkolledare behöver inte fastna i vare sig trista rutiner eller chefers grepp. Det konstaterar Peter Fowelin efter att ha läst två nya böcker om ledarskap.

26 Jan 2018
Peter Fowelin är lärare, organisationskonsult och skribent med inriktning på ledarskapsfrågor.

Som ledare har vi alla någon gång slitit vårt hår i förtvivlan över medarbetarnas ovilja till förändring. ”Hur svårt kan det vara?!” tänker vi med sammanbitna käkar. Men vad händer om vi vänder på perspektivet och ser på oss själva: Är det lättare för lärare att förändras än det är för oss själva? Det undrar Per Kornhall i sin nya bok Rektor – en handbok och fortsätter: Skulle du vara beredd att ge upp din ledarskapsfilosofi för en annan?

En rektor som Per Kornhall handledde gjorde just det. När hon bytte skola bestämde hon sig för att inte leda med ett individuellt fokus (en-till-en-ledning), utan med ett kollektivt, där hon skapade gemensamma lärande- och förändringsprocesser. När hon fick se vilken stark effekt ledarstrategin hade för verksamheten hände också något i hennes syn på sig själv, skriver Kornhall. Hennes ledarskap blev inte längre något som ”bara hände” och styrdes av hennes personlighet – och som därmed inte gick att påverka.

Kornhalls bok har fokus på förändring och lärande ur ett ledarskapsperspektiv: Hur kan vi som ledare bidra till varaktig förändring i tankar, attityder och beteende, och hur kan vi skapa en permanent organisation för detta lärande? Med hänvisning till Timperley, Hattie och många andra betonar han vikten av det kollegiala och gemensamma i detta professionella lärande. Kornhall belyser detta ur ett handfast ledarskapsperspektiv. Att hans bok i undertiteln kallas handbok är ändå missvisande med tanke på den personliga färg många av hans resonemang har, som när han kritiserar den kunskapssyn som han menar präglat synen på undervisning i svensk skola. Han skriver att ”det som skedde i svensk skola utgick från en extremt konstruktivistisk ansats [vars] centrala tanke är att det alltid är den lärande som bygger och konstruerar sin egen kunskap”, och att konstruktivismens uttolkare i Sverige hade en syn på kunskap som ”gjorde lärarens undervisning och ämneskunskaper onödiga”.

Michael Fullan

Frihet att förändra – fyra strategier för att maximera din inre drivkraft

Studentlitteratur (2017)

Per Kornhall

Rektor – en handbok

Natur & Kultur (2017)

Även om Kornhalls text på några ställen snarast har karaktär av debattinlägg är det inte frågan om löst tyckande från hans sida. Inte minst hans resonemang kring betydelsen av det djupa kollegiala lärandet styrks med både forskningsreferenser och skolerfarenheter.

Han berättar bland annat om en rektor som efter flera års arbete med matematik fortsatte att arbeta med just det. Skolan hade lyckats väl, varit pilotskola för Matematiklyftet och fått pris för sitt arbete. Några lärare gick in till rektorn och sa: ”Är det inte dags för oss att göra något annat nu? Det finns andra ämnen också.” Då frågade rektorn om de tänkt på hur de pratar om undervisningen nu jämfört med tidigare. Lärarna tänkte efter och svarade: ”Du har rätt – vi kör ett år till med matematik!”

Michael Fullan, ett lika stort namn internationellt inom forskning om ledarskap och skolutveckling som Hattie och Timperley är när det gäller lärandefrågor, gräver ytterligare lite djupare om ledarskap.

I sin bok Frihet att förändra undersöker han hur vi kan maximera vår inre drivkraft och nå framgång i rollen som till exempel skolledare.

Bokens grundläggande budskap är att vi i stället för att gömma oss bakom ursäkten att makten ligger hos överordnade bör ta itu med våra utmaningar.

Ett centralt begrepp i Fullans handlingsteori är ”simplexitet”, eller ”smart enkelhet”, som innebär att rensa ut oväsentligheter genom att renodla ett litet antal faktorer och sedan utnyttja sam­spelet dem emellan. Fullan ber oss att fråga oss själva om vi i en specifik situation gör strävan efter målet alltför komplicerad: ”Ju komplexare ett mål är, desto större är behovet att tillämpa simplexitet”, skriver han och råder oss att identifiera det minsta antalet nyckelfaktorer som vi kan inrikta oss på. Fokusera på 20 procent och skörda 80 procent, sammanfattar han i enlighet med den gamla, kända Paretoprincipen.

Vilka är då de nyckelfaktorer vi ska inrikta oss på som skolledare?

Bland annat handlar det om att skapa kollegial samverkan som samtidigt inte går ut över pedagogernas autonomi, att skapa en kultur för respektfull återkoppling så att vi lär oss av varandra samt att stimulera pedagogernas ansvarstagande i den dagliga, pedagogiska gärningen.

Fullan introducerar också begreppet ”ledarskap från mitten”, som tar fasta på att skolutveckling varken fungerar som renodlad top-down eller bottom-up, utan bäst just från mitten.

Fullans hoppfulla budskap är att vi har mer frihet än vi tror och att vi inte behöver fastna i trista rutiner och förutsägbara mönster. I vår roll som ledare behöver vi inte fly från beslutsfattare vi har över oss – vilket ändå är en omöjlighet, påpekar han – utan har möjlighet att skapa ett handlingsutrymme för oss själva, och därmed förbättra chanserna att förverkliga våra egna mål.

Fullans syfte är att visa hur vi tillsammans med andra kan utvecklas både privat och i arbetet.

Han visar hur principerna kan användas i en skolas förändringsarbete, men han rekommenderar att man börjar med att tillämpa dem på sig själv, för att skapa en inre frihet att handla och förändra.

Även Per Kornhall menar, när han skriver om lärande, att mycket hänger på hur vi vägleds av våra tankar: ”En start på ett djupare lärande på en skola kan vara insikten över hur olika vi egentligen tänker.” Djupt lärande kräver att förutfattade meningar synliggörs och utmanas, och att man medvetet jobbar med sin egen förförståelse, betonar han.

Så varför inte, när vi kört fast och våra tankar känns tröttsamt igenkännbara, sitta ner tillsammans och hjälpas åt att göra riktiga tankevändor? Kanske är det då vi kan nå den frihet i tanken som både Fullan och Kornhall talar sig varma för och som gör att vi tar makten över vårt ledarskap.

ur Lärarförbundets Magasin