Läs senare

Så mycket har trycket ökat

StressKänslan av att inte leva upp till sina professionella ideal skapar stress och utmattning, visar forskning.

av Martin Röshammar
28 Mar 2017
28 Mar 2017

Organisations- och arbetslivsforskaren Eva Bejerot på Örebro universitet har lett ett forskningsprojekt där 300 skolledare beskrev sin arbetssituation. I studien jämfördes deras svar med en studie som gjordes av Arbetsmiljöinstitutet 1992. Det övergripande syftet var att försöka förstå vad som ligger bakom förändringarna över tid.

Tre dimensioner jämfördes: kravnivåer i arbetet, inflytandet på arbetsplatsen och socialt stöd från närmaste ledning. I de båda enkäterna ingick också frågor om trötthet i relation till arbetet.

När du analyserar studien, vad är mest iögonfallande?
– Att stödet har minskat, både från närmaste ledning och från medarbetare. Trötthet i relation till arbetet har ökat från en redan hög nivå. I den senaste studien har vi frågor om ”oskäliga uppgifter”, uppgifter som man tycker att någon annan borde göra. Som inte borde hamna hos en själv eller som kräver mer tid och kraft än vad som är rimligt. Undersökningen visar att stress och utmattning hos skolledarna tydligt hör ihop med dessa uppgifter i kombination med att man tyngs av organisationens problem, men också att man känner otillräcklighet för att man inte når upp till sina professionella ideal, säger Eva Bejerot.

Eva Bejerot.

Varför är det så stora skillnader mellan 1992 och 2012?
– Det närmaste vi kan komma ett svar genom denna studie är att titta på vad som har samband med de oskäliga uppgifterna. Det handlar om betoningen på ekonomi, att arbetet är styrt och standardiserat, uppgifter som hör ihop med att eleverna inte får sina behov tillgodosedda och krav på dokumentation som resulterar i långa arbetsdagar. Det här är följden av samhällsförändringar och politiska reformer som kommit sedan den tidigare enkäten gjordes.
– Men man kan inte säga vilken förändring som har påverkat mest, för man har inte gjort några studier under den tid som reformerna genomfördes. Man får se det som att det är den sammantagna effekten. Plus nedskärningar så att skolledarna exempelvis inte får den stödpersonal som hade behövts.

Tror du att undersökningen har kommit till nytta för skolledarna?
– Det har kanske, tillsammans med andra studier som vi och andra forskare gjort om offentlig sektor, bidragit till ett ifrågasättande av en del av de nya styrformerna som inneburit sämre arbetsmiljö.

Har intresset för chefernas arbetssituation blivit större över tid?
– Arbetslivsforskningen var inriktad på arbetarklassen väldigt länge och det tog lång tid innan man började intressera sig för cheferna. De förändrade förutsättningarna har gjort att dessa blivit mer sårbara och då har fler forskare börjat intressera sig för chefernas arbets­situation.
– Arbetslivet är en så stor del av våra liv. Det är viktigt att den delen av livet blir bra. Därför tycker jag att forskningsområdet är viktigt. Det är också nödvändigt att arbetsmiljöproblemen inte bara individualiseras, utan att man även studerar systemen och förutsättningarna.

Vad borde göras?
– Det är uppenbart att de uppgifter som skolledarna uppfattar som oskäliga behöver ses över. Att stödet från högre ledningsnivåer har minskat över tid är också allvarligt och organisationerna behöver se över hur det kan förbättras.

Tydlig trend över 20 år

Andel skolledare som …

Arbetar under oacceptabel tidspress och har så många uppgifter att de inte kan arbeta effektivt:

1992: 12%
2012: 19%

Upplever att de kan prata om svårigheter i ­arbetet med sin ­närmaste chef:

1992: 48%
2012: 27%

Är så trötta att de inte ­orkar göra ­någonting alls ­efter jobbet:

1992: 34%
2012: 49%

Överväger att byta yrke.

1992: 33%
2012: 51%

Kan skjuta upp saker som var planerade, om de exempelvis får för mycket att göra:

1992: 53%
2012: 25%

Har svårt att släppa tankarna på arbetet efter arbetsdagens slut:

1992: 46%
2012: 55%

Samtliga resultat finns på www.pifokus.se

Alla artiklar i temat Hur mycket tål en chef? (9)

ur Lärarförbundets Magasin