Läs senare

Skärmtid åt alla

DigitaliseringProjektorn kan förvandla rummet till en djungel eller rymdraket. På Soldalens förskola i Ystad är de digitala verktygen naturligt integrerade i all verksamhet.

Tanken med Soldalens digitala miljö är att inspirera till samspel och ­samarbete. Lärplattorna kopplas ofta till större skärmar så att barnen kan utforska tillsammans, säger förskollärare Ida Nilbjörk.
Foto: Lars Dareberg

Något av det bästa med digital teknik är att den möjliggör sådan flexibilitet, tycker förskollärarna Carina Nimbratt, Ida Nilbjörk och deras chef Martina Nebrelius på Soldalens förskola i Ystad.
– Vi kan exempelvis förändra rummen på nolltid utifrån barnens intressen och lekar. Vips kan projektorn och tillhörande ljud skapa en känsla av att befinna sig i en rymdraket eller djupt inne i djungeln. Att få till det förut tog flera veckor med målning och ommöblering. Och i de flesta fall hade barnens intresse då falnat och övergått i något annat, säger Carina Nimbratt.

Att vara testpilot är ett jättebra sätt att lära och få insyn. Dessutom får man låna utrustning.

Hon är ansvarig för den digitala lärmiljön på sin avdelning, Ida Nilbjörk har samma roll på sin. Varje vecka har de en timme schemalagd för gemensam reflektionstid på temat över avdelningsgränserna.
– Det har tagit lite tid att landa i hur vi ska organisera oss, men nu har vi hittat en modell som fungerar. Vi har tre avdelningsöverskridande intressegrupper med fokus och ansvar för lärmiljön utomhus, inomhus och digitalt. Varje grupp reflekterar gemensamt varje vecka och för utvecklingen framåt inom varje område, säger förskolechef Martina Nebrelius från en av tygsofforna i personalrummet där vi sitter och pratar.

Den digitala resan, som man kallar den här på Soldalen, startade på allvar år 2011 i samband med att Carina Nimbratt började fundera på om det inte gick att arbeta med barnens individuella dokumentationspärmar på ett mer smidigt sätt.
– Det tog så oerhört mycket tid att skriva ut bilder, klistra in och skriva text i pärmarna. Vid avdelningsövergångar blev det dessutom tydligt hur olika barnens pärmar var i omfattning, det var inte alls likvärdigt.

Att ge alla barn likvärdig möjlighet att utveckla digital kompetens, är viktigt för personalen på Soldalen. Foto: Lars Dareberg

Carina Nimbratt följde redan då en del bloggar och var med i olika grupper på sociala medier för ikt-intresserade pedagoger. Och det var i en sådan det dök upp en förfrågan efter förskolor som ville vara testpiloter för ett företag som skulle lansera en ny dokumentations-app.
– Carina tog upp det med mig och jag, som älskar utveckling och driv, sa förstås ja. Jag vet inte hur många företag vi har varit testpiloter åt sedan dess. Det är ett jättebra sätt att lära och få insyn och dessutom får man låna all utrustning gratis och behöver inte köpa in förrän man vet om det är användbart, säger Martina Nebrelius.

Förskolan fick två Ipads och personalen började använda dem mer eller mindre tafatt. Dokumentations-appen blev en ingång och inspiration till att även våga prova annat. Plötsligt kunde de enkelt lägga upp korta filmklipp och foton rakt in i barnens mappar och fick till en mer direkt dialog med både barn och föräldrar.
– Från början fotade och filmade vi alldeles för mycket, det blir nog lätt så. Nu koncentrerar vi det i stället till när det uppstår en specifik lärandesituation, säger Ida Nilbjörk.

Likadant är det med utbuden i lärplattorna, som man numera har valt att benämna dem. Från början var de proppade med appar men i dag är de rejält rensade.
– De innehåller framför allt sådant som barnen inte har tillgång till hemma, förskolan ska ju vara ett komplement. Och vår intention är att göra barnen till aktiva producenter, inte enbart konsumera teknik utan själva skapa, säger Carina Nimbratt.

Robotarna lär barnen att själva vara med och producera digital teknik och inte bara att ta emot. Foto: Lars Dareberg

Mycket fokus ligger också på samspel och samarbete. Numera har personalen på varje avdelning möjlighet att koppla lärplattorna till större skärmar så att barnen i grupp kan lösa exempelvis uppgifter om motsatsord eller skapa koreografier framför dansspel.
– Och nu har vi köpt in licens för ett digitalt bibliotek, efter att först ha varit testpiloter. På så vis kan alla barn se bilderna i boken hela tiden, också när man sitter i storgrupp. Det uppstår många fler samtal och barnens intresse håller i sig längre. Häromdagen läste jag sju böcker på raken genom den appen, säger Carina Nimbratt.

Och det där som de upplevde i början, att alla barn flockades som flugor så fort en skärm åkte fram och att personalen behövde använda äggklocka för att kontrollera turtagning och tidsåtgång, har helt försvunnit.
– Det digitala finns ju tillgängligt här hos oss hela tiden, precis som allt annat. Det är inte förbjudet och ingen nyhet för barnen. De har liksom vi vuxna utforskat hur man kan använda tekniken som ett komplement och verktyg och inte bara för tekniken i sig, säger Ida Nilbjörk.

Allt tyder på att hälften av framtidens jobb inte ens finns i dag.

Men visst kan frågan vara laddad. Även om det just på Soldalen har funnits en stor öppenhet bland de flesta, så finns det många förskolor runt om i landet där det fortfarande råder skepsis till digitalisering. Spela, det kan väl barnen göra hemma, menar en del. På förskolan interagerar vi i den riktiga världen, inte digitalt, säger någon annan. Det tar så mycket tid från annat, tycker en tredje. Martina Nebrelius viftar bort alla sådana argument och är säker på sin sak.
– Det är väl aldrig någon som vägrar barnen sax? Eller förbjuder dem att jobba med lera? Här ser vi på den digitala tekniken på samma sätt. Det är ett komplement bland många andra för att skapa en lustfylld, stimulerande, varierande och lärorik miljö och handlar absolut inte om att ersätta pedagogernas närvaro.

Hon tycker inte ens att det borde vara en diskussionsfråga längre. I våras kom en statlig utredning med förslag på ny IT-strategi för skola och förskola, och hon ser den som spiken i kistan för de digitala motståndarna.
– Alla barn har rätt till likvärdig möjlighet att utveckla digital kompetens, så är det bara. Som förskolechef är det mitt ansvar att se till att verksamheten erbjuder det. Allt tyder på att hälften av framtidens jobb inte ens finns i dag, det är vårt uppdrag att redan från start rusta alla barn att kunna ta aktiv del i ett sådant samhälle.

Foto: Lars Dareberg

Dessutom har hon med tiden upptäckt vilken resurs tekniken är i det systematiska kvalitetsarbetet, det liksom sker av sig självt och pågår hela tiden. Ida Nilbjörk håller med.
– Det ger en möjlighet att dra lärandeprocesser ett steg vidare och faktiskt grotta ner sig lite mer och få syn på nya aspekter. Mycket av det sker i samspel med barnen, säger hon.

Hon berättar att hon och kollegorna exempelvis ofta återupplever situationer tillsammans med barnen genom att titta på bilder och filmklipp.
– Det är inte ovanligt att barnen då har en helt annan version och berättelse om vad som hände än hur vi har uppfattat det. För oss är det väldigt lärorikt.

Alla artiklar i temat Vägen till digital utveckling (8)

ur Lärarförbundets Magasin