Ingår i temat
Nystart i Sverige
Läs senare

Skärpt lag ställer nya krav på rektorn

I dag finns inga särskilda bestämmelser för hur skolor ska ta emot och undervisa nyanlända. Men det vill regeringen ändra på. Sofia Kalin, jurist på Skolverket, berättar mer.

29 Mar 2015

I mitten av december la regeringen fram en proposition med flera förslag till ändringar i skollagen när det gäller nyanlända elever. Om propositionen går igenom är tanken att ändringarna ska träda i kraft 1 januari 2016.

 

Varför vill regeringen ändra på skollagen när det gäller nyanlända elever?

– För att skollagen har varit otydlig. Den har inte varit anpassad efter att en elev kommer sent in i utbildningen, säger Sofia Kalin.

 

Kan du ge något exempel på hur skollagen är otydlig i dag?

– En fråga vi får handlar om hurvida man måste bedöma nyanlända elevers kunskaper. I dag finns inga regler som säger att nyanländas kunskaper ska kartläggas, men samtidigt har alla elever rätt till individanpassad undervisning enligt skollagens tredje kapitel, tredje paragrafen. En nyanländ elev kanske behöver särskilt stöd eller andra former av hjälp, och för att ge detta måste man se var eleven be-finner sig.

 

Berätta lite om vilka ändringar som föreslås!

– I propositionen föreslås att man ska bedöma elevens kunskaper inom två månader och att bedömningen ska beaktas när man bestämmer vilken årskurs eleven placeras i. Skolorna får fortsatt välja om de vill arbeta med direktintegrering eller ha förberedelseklasser, men om de väljer att ha en förberedelseklass kommer det att finnas vissa regler att följa. Man kan bara delvis undervisa eleverna där. Alla måste få en viss del av undervisningen i en ordinarie undervisningsgrupp. Sedan finns en tidsbegräsning på två år, längre än så får man inte vara kvar i förberedelseklass. Det finns också förslag om att reglera den garanterade undervisningstiden, så att nyanlända åtminstone ska ha rätt till samma antal timmar som elever i samma årskurs. Och så finns det ett förslag om en prioriterad timplan för nyanlända, att de ska kunna läsa mer svenska på bekostnad av andra ämnen under ett år.

 

Vem kommer att räknas som nyanländ om propositionen går igenom?

– En elev är nyanländ om hon eller han först har varit bosatt utomlands, men sedan är bosatt i Sverige, har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminen det kalenderår han eller hon fyllde sju år, och om hon eller han gått i skolan i Sverige kortare tid än fyra år.

 

Vad innebär de här förändringarna för skolledare?

– Det kommer att finnas fler regler att förhålla sig till, men förhoppningsvis blir det tydligare hur man kan lägga upp undervisningen för de nyanlända eleverna. Det kommer att ställas andra krav på hur man bedömer en nyanländ elevs kunskap inför att eleven får en årskursplacering. Man kan inte heller behålla eleven i förberedelseklass längre perioder, utan man måste ha en beredskap för hur man gör när eleverna går in i ordinarie undervisningsgrupp där de kommer att behöva studiehandledning och modersmålsstöd.

 

Om vi lämnar propositionen – vad gäller i dag för studiehandledning på moders­målet?

– För grundskolan gäller enligt femte kapitlet, fjärde paragrafen i skolförordningen att en elev ska få studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver det. Vissa uppfattar det lite förvirrande att detta står under rubriken ”särskilt stöd”. De undrar om man alltid behöver ett åtgärdsprogram – det gör man inte om stödinsatserna är mindre omfattande, då kan det i stället vara en extra anpassning. Det beror på varaktigheten och omfattningen.

 

Finns det några andra nu gällande bestämmelser som skolledare bör ha koll på?

– Ja, förordningen 2013:69 riktar sig direkt till skolor med nyanlända elever. Man kan söka statsbidrag för att stärka eleverna i svenska språket och ge dem utökad undervisningstid. Och enligt förordningen 2013:361 kan man ansöka om statsbidrag för utbildning av barn som vistas i landet utan tillstånd.

Alla artiklar i temat Nystart i Sverige (6)

ur Lärarförbundets Magasin